Risk för att destinationsbolaget blir ett ”Visit delar av Dalarna”

Rättviks kommun beslutade nyligen att säga upp sitt avtal med det ägarbolaget bakom Visit Dalarna. Skälet är att kommunen anser att man står för en för stor andel av bolagets kostnader och att en ny modell för kostnadsfördelning behövs.

— Tidigare betalade vi för att ha en turistbyrå i kommunen, men nu när den är borta ser jag inte att vi kan fortsätta att ha den här modellen där Rättvik står för en så stor del av kostnaderna. Vi kan ju inte betala för något som inte finns, sade Rättviks kommunalråd, Jonny Jones (c) till Siljan News igår.

Visit Dalarna ägs av länets 15 kommuner gemensamt. För 2021 betalar Rättviks kommun in 2 930 193 kronor och är därmed den fjärde största kommunala bidragsgivaren till destinationsbolaget. Att kommunen nu sagt upp avtalet efter 2022 innebär att det finns en stor risk att hela modellen för hur kommunerna ska fördela kostnader mellan varandra behöver förhandlas om. En uppgift som kan bli utmanande då det är 15 kommuner som måste komma överens om en modell som de alla tycker är tillräckligt rättvis.

— Vi som sitter i presidiet för ägarbolaget kommer att ta ett möte med Jonny Jones och reda ut mer kring varför Rättvik valt att säga upp avtalet och hur de vill se att ett nytt avtal kan komma till stånd. För vad jag förstår vill ju inte Rättvik lämna ägarbolaget utan ändra på hur fördelningen av kostnader ska se ut framöver, säger ägarbolagets ordförande och Gagnefs kommunalråd, Fredrik Jarl (c).

Blev du förvånad över att Rättvik sa upp avtalet?

— Ja, lite grand måste jag nog säga. Vi har ju haft en diskussion under våren där Jonny Jones gjort Rättviks ståndpunkt tydlig, men jag trodde nog att vi skulle kunna lösa detta utan att hamna här.

Hur stort problem är det för Visit Dalarna att Rättviks kommun nu sagt upp avtalet?

— Det är inte någon dramatik då jag uppfattar det som att Rättvik vill vara kvar i samarbetet och att vi har ett avtal som sträcker sig över även 2022 och vi därför har tid att förhandla fram en ny lösning. Men skulle vi inte lyckas hitta en lösning som alla kommuner kan gå med på så kan det bli jobbigt.

Så mycket betalar respektive kommun

Borlänge: 3 834 781 kr
Falun: 3 834 781 kr
Mora: 3 525 898 kr
Leksand: 3 214 913 kr
Rättvik: 2 930 193 kr
Älvdalen: 2 306 122 kr
Ludvika: 2 295 044 kr
Malung-Sälen: 2 050 000 kr
Avesta: 1 772 404 kr
Orsa: 1 733 531 kr
Gagnef: 1 491 888 kr
Hedemora: 1 212 421 kr
Säter: 787 969 kr
Vansbro: 840 500 kr
Smedjebacken: 635 628 kr

Tillsammans betalar länets 15 kommuner in drygt 32 miljoner kronor till Visit Dalarna under 2021. Totalt omsätter Visit Dalarna omkring 50 miljoner kronor och får även intäkter från Region Dalarna och företag inom besöksnäringen.

Skälet till att kommunerna betalar olika mycket till Visit Dalarna är historisk. När destinationsbolaget bildades utgick man från de kostnader respektive kommun hade för sin turistverksamhet just då. Den summan räknas sedan upp med 2,5% per år för att täcka kostnadsutvecklingen.

Från Rättviks kommuns sida anser man att det finns en överenskommelse om att ändra på hur kostnaderna fördelas mellan kommunerna. I korthet innebär den modellen att varje kommun betalar en andel baserat på hur stor befolkningsmängd kommunen har samt hur mycket turismen i kommunen omsätter. Enligt Jonny Jones skulle det innebära att Rättvik skulle betala en avgift på ungefär hälften så mycket som idag.

Ordföranden i ägarbolaget för Visit Dalarna, Fredrik Jarl, tror att de 15 kommunerna som äger Visit Dalarna ska kunna komma överens om en ny modell för hur kostnaderna ska fördelas. Lika positiv till det är inte Ulrika Liljeberg (c), kommunalråd i Leksand som minns att det inte var alldeles lätt att enas om hur kostnaderna skulle fördelas när företaget bildades för några år sedan.

— Att hitta en modell för fördelning av kostnader som alla kommuner tycker är rättvis kommer att bli svårt. Det var ju inte alldeles lätt att komma överens när vi bildade Visit Dalarna, så risken är att vi i stället får ett ”Visit delar av Dalarna” och det är något jag inte tror skulle vara bra vare sig för Leksand eller Dalarna.

Ulrika Liljeberg vill inte se en återgång till hur det var tidigare där kommunerna runt Siljan samarbetade genom Siljan Turism och andra kommuner i Dalarna hade andra samarbeten. Det finns en styrka i att marknadsföra Dalarna gemensamt och att få fram resurser för affärsutveckling som kan nyttjas av de mindre företagen inom besöksnäringen, anser hon. Att turistbyråerna försvunnit är heller inte något hon sörjer då de pengar som Leksands kommun satsar kommer till bättre användning på andra sätt.

— Att lotsa besökarna rätt görs mer effektivt digitalt och det vi ser kommer att ge bäst effekt är om vi får den lokala affärsutvecklingen att fungera bättre.

Leksands kommunalråd anser dock att det finns en del som Visit Dalarna kan bli bättre på. Det lokala arbetet med att stötta företag inom besöksnäringen måste bli tydligare och bättre, anser Liljeberg.

— Vid bolagsstämman nu i juni lyfte vi fram att det lokala samarbetet med affärsutveckling måste fungera mycket bättre framöver. Läroåren är över och visst behöver vi ge den relativt nya vd:n och delvis nya styrelsen lite tid att få det här att fungera bättre, men vi vill se lite mer tillbaka utav det vi satsar.

Vad tror du om modellen som Jonny Jones lyfter fram där befolkningsmängd och turistekonomisk omsättning ska avgöra varje kommuns avgift till Visit Dalarna?

— Teoretiskt låter ju det klokt, men det har med tiden kommit fram att den här modellen är lite trubbig och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) anser att det här är en modell som har brister.

Modellen som Rättviks kommun förordar och anser att man varit överens om att införa baseras på befolkningsstorlek och turistomsättning där 60% av avgiften beror på hur många som bor i kommunen och 40% på hur stor turism kommunen har.

Kan Rättvik få ett eget nytt eget avtal medan ni andra 14 kommuner fortsätter som förut?

— Nej, det tror jag inte. Vi hade en särlösning där Malung-Sälen de första åren hade en rabatt, men från och med i år är de fullt betalande medlemmar, och vi är nog överens om att det inte ska bli några fler särlösningar, säger Fredrik Jarl, kommunalråd i Gagnef och ordförande i ägarbolaget till Visit Dalarna.

Jonny Jones lyfter ju fram en modell där befolkningsmängd och turistomsättning borde avgöra hur mycket varje kommun betalar. Varför inte inför en sådan modell?

— Ja det är en modell vi diskuterat, men det finns nackdelar med den också för en del kommuner då den blir trubbig, säger Fredrik Jarl.

Vilka kommuner är det som motsatt sig att gå över till den här modellen?

— Ja en kommun som skulle få en väsentligt högre kostnad skulle ju vara Malung-Sälen och man följde den här modellen strikt.

Räknat på turistomsättning skulle Malung-Sälen med det överlägset största besöksantalet av alla kommuner få se sin andel av finansiering av Visit Dalarna öka rejält. Något som förmodligen skulle vara svårt att få gehör för hos kommunen.

— Det handlar i grund och botten om att vi 15 kommuner anser att den avgift vi betalar in ger oss tillräckligt mycket tillbaka. Här finns nog lite att jobba med och jag måste nog säga att vi som ägare har varit lite dåliga på ägarstyrning.

— Att många nog tyckte att ”skönt nu har vi äntligen kommit överens och nu sköter Visit Dalarna allt” i samband med att bolaget bildades. Men så stod det inte i avtalen utan alla kommuner också har ett eget ansvar för besöksnäring och turism. Jag kan även tycka att vi har varit lite svaga i vår ägarstyrning, men det har vi gjort ett arbete kring nu under våren och det räknar jag med blir bättre nu.

Det återstår nu alltså att se om de 15 kommuner som äger Visit Dalarna kan hitta en ny modell för hur kostnaderna ska fördelas mellan dem eller om det blir som Ulrika Liljeberg befarar,  ett ”Visit delar av Dalarna”. Förhandlingarna mellan ägarna kommer att starta i höst och framåt våren behöver de 15 kommunerna komma överens. Annars är det osäkert hur framtiden blir för hela Dalarnas destinationsbolag.