
”Det var helt magiskt”
Stellan Tegnér är fascinerad av björnar och har så varit ända sedan han var liten grabb.
Varje år vid den här årstiden tar han ofta bilen för att åka ut på björnspaning.
Han har sett björn tidigare, men lördag morgon fick han jackpot. Han inte bara såg en björnhona med ungar, han fick fina bilder på familjen.
— Det var helt magiskt, säger Stellan om björnmötet som han lyckades fota med sina nya kamera.
Vi ska poängtera direkt att bilderna inte är AI-genererade, då man skulle kunna tro det på grund av den fina kvalitén.
— Jag tycker AI har förstört så mycket. Visst kan AI vara bra i vissa hänseenden, men jag håller inte på med det. De här bilderna är direkt från kameran, det garanterar jag, säger Stellan till de som är tveksamma till om hans bilder är äkta.

— Jag har faktiskt alldeles nyss köpt kameran, har bara haft den i cirka en vecka och jag har inte ens hunnit läsa instruktionerna. Men jag är riktigt nöjd med den.
Av bilderna att döma kan man förstå att han är nöjd över sin investering. Och bara kort tid efter köpet är med om sin häftigaste naturupplevelse någonsin.
— Jag höll faktiskt på att köra på en björn för ett par år sedan. Det var norr om Orsa, jag kom efter E45 och vid avfarten mot Tallhed såg jag nåt svart på höger sida. Allt gick så snabbt och jag trodde först det var en älg. ”Nu smäller det”, hann jag tänka och väjde över på vänster sida.
Men upp på vägen kom en björn. Stellan lyckades som tur undvika en krock med det imponerande djuret.
— Jag blev så paff att det var en björn som kom där, den var bara cirka tio meter från bilen. Tyvärr hann jag inte fota den gången. Jag har sett björn många gånger, men den gången björnen kom upp på vägen och nu i helgen är mina två bästa minnen.
Redan som liten grabb på 1970-talet såg Stellan sin första björn, det vid familjens fäbodstuga i Fjäsko, berättar han. Sedan dess har han varit fascinerad av björnar och är ofta ute och spanar efter björn den här tiden på året.
I april fick han span på den här björnhonan med två ungar som han nu lyckades fota. Björnmötet inträffade i skogarna norr om Orsa, mer än så vill inte Stellan berätta vart björnfamiljen håller till.
— Jag har spanat på de här björnarna med nattkikare många gånger. Jag såg först honan, sedan såg jag även de två ungarna, som jag bedömde vara väldigt små årsungar. Björnarna är mer aktiv på natten och jag har spenderat många nätter där och spanat. Jag har sett dem flera gånger, men det har varit för mörkt för att fota.

I lördags vaknade Stellan Tegnér tidigt. Med en speciell känsla i kroppen åkte han ut i skogen norr om Orsa, där han tidigare sett honan med två ungar. Den här gången fick han björnfamiljen äntligen på bild.
— Jag fick en känsla att ”det här kan bli nånting”. Jag åkte till samma plats dit jag åkt under flera veckor med jämna mellanrum.
Än en gång fick han syn på björnarna med sin kikare.
— Jag hade sett tendenser att de börjat röra sig allt längre från idet och nu fick jag se en av ungarna klättra i trädet, det var jättehäftigt.
Han observerade björnfamiljen på cirka 100 meters håll med sin kikare. När honan vid kanten av ett hygge började gå iväg med sina ungar, fick Stellan en idé var han möjligen skulle kunna komma närmare om han har riktigt flyt. Han känner till trakterna väl, åkte på en väg och parkerade bilen vid en lång raksträcka.
— Det funkar inte att bara åka runt med bilen, det är en på miljonen att man ser björn då. Man måste vara still, menar Stellan.
Han poängterar också att man aldrig ska gå ur bilen, då det kan vara farligt. Sedan gäller det att ha tålamod.
— Det här var ett långskott, men jag satt där redo med kameran och väntade länge, minst än en halvtimme. Det här var en ren chansning att jag ställde mig just där.
Och det var en chansning som gick hem. Tegnér ”skjuter av” många bilder med sin nyinköpta kamera och får det här lyckade resultatet.
— Mamman kom lugnt upp på vägen. En björn har bra luktsinne och hör bra, men ser väldigt dåligt. Hon ställer sig därför på två ben för att lyssna, hon reser sig upp en kort stund, det var då jag tog den bilden. Honan var ganska lugn, det kom inget vrål eller nåt, sedan fortsätter hon in i skogen för att se vad ungarna håller på med, berättar han.
Stellan rullar sedan försiktigt efter björnarna på avstånd, stänger av motorn, och får på nytt se en av ungarna klättra i ett träd.
— Sedan går honan med ungarna över vägen igen, på väg över till den sida de kom från. De verkar nyfikna på mig och det är då ungarna ställer sig så fint bredvid mamman och då ”skjuter jag av” en serie bilder.
— Jag väntade bara på att mamman skulle bli förbannad. De hade koll på mig, men honan var lugn, hon ville bara kolla av läget och sedan gick de lugnt in i skogen igen, fortsätter Stellan.
Till de som hoppas vara med om samma otroliga naturupplevelse som Tegnér, så ger han rådet att aldrig någonsin gå ut ur bilen. Främst på grund av säkerhetsskäl, men även att om björnen får vittring på människan går de i normala fall åt andra hållet och då missar man det man annars eventuellt skulle få se.
Tålamod, han känner området väl och inte minst en hel del flyt bidrog till att att Stellan Tegnér fick vara med om denna naturupplevelse, som han dessutom förevigade. Fantastiska bilder som han än en gång understryker är direkt från kameran.
— Ja, det här var verkligen helt magiskt att få vara med om, konstaterar den nöjde fotografen.