Den förlorade hotellnatten: När tryggheten byttes mot osäkerhet
Hotellbranschen kastades in i ett okänt landskap av massuppsägningar och korttidsarbete när pandemin slog till. Forskaren Elin Storman från Borlänge har i sin nya avhandling studerat hur krisen ritade om hotellarbetarnas liv – och varför bristen på tidigare erfarenhet gjorde situationen extra sårbar.
När Covid-19 slog till mot Sverige hamnade hotellanställda i en ny och osäker arbetsmarknadssituation. Elin Storman från Borlänge, nybliven doktor i arbetsvetenskap, har i avhandlingen ”Navigating organisational restructuring and job transitions – A Case study of workers in the Swedish hotel sector” granskat hur restriktionerna förändrade arbetsvardagen.
Elin Storman försvarade sin avhandling den 17 april vid Karlstads universitet och arbetar som universitetsadjunkt vid Högskolan Dalarna. Hennes nya forskning fokuserar på den svenska hotellbranschen, en sektor som drabbades ovanligt snabbt och hårt när efterfrågan plötsligt försvann.
Bakgrunden till studien var att tidigare forskning om omstruktureringar främst fokuserat på industrin.
— Hotellbranschen drabbades hårt och det är en bransch som tidigare inte haft korttidsarbete. Det finns studier på mansdominerade sektorer som industrin. Därför var detta intressant, berättar Elin.
Skillnaden mellan industri och tjänst
I sin studie belyser Elin hur de skiftande restriktionerna och vågorna av smittspridning skapade tvära kast. Hotellen gick från att stå nästan tomma till att ha perioder av full aktivitet. Men till skillnad från tillverkningsindustrin fanns ingen möjlighet att dämpa fallet genom att producera mot lager.
— För det första slog restriktionerna hårt mot branschen men även ändrade vanor blev ett resultat. En stor skillnad är att industrin kan producera och lägga på lager för att sälja senare. En förlorad hotellnatt är förlorad för alltid. Den går inte att få igen, säger hon.
Just avsaknaden av erfarenhet av korttidsarbete inom branschen blev en central faktor i hur krisen hanterades.
— Man hade generellt dålig koll på vilka konsekvenser korttidsarbete skull innebära. Inom industrin finns forskning men inte inom den här branschen. En brist på erfarenhet helt enkelt.
20 procents arbete och spridda uppgifter
För de hotellanställda innebar pandemin en drastisk förändring av vad det innebär att vara anställd. Elin beskriver en verklighet där arbetsroller breddades, stöd blev eftersatt och scheman blev splittrade och svåra att planera.
— Inom branschen blev korttidsarbete väldigt utbrett. Först sade man upp 80 procent av de anställda. De som var kvar kunde jobba så lite som 20 procent vilket är en dag i veckan. Det blev mer ensamarbete och mycket mer spridda arbetsuppgifter.
Hon beskriver även hur yrkesrollen delvis skiftade från värdskap till att istället upprätthålla restriktioner, vilket försvagade den sociala gemenskapen på arbetsplatsen.
En tvådelad bild av krisen
Genom intervjuer och analyser framträder en komplex bild av hur de anställda upplevde situationen. För vissa blev den påtvingade ledigheten en paus, medan den för andra innebar en existentiell och ekonomisk kris.
— Sedan är det två bilder som kommer fram. De som inte var ekonomiskt beroende av de procenten som försvann kunde tycka att det var skönt.
Det är en tvådelad bild. För de med små ekonomiska marginaler eller ett specifikt behov av den struktur som ett arbete ger, blev konsekvenserna däremot kännbara. Elin lyfter fram att även små inkomstbortfall kunde få stora följdverkningar.
— Effekterna för individen ekonomiskt kunde bli kännbar även om lönen inte sjönk så mycket i procent. Men var man redan på gränsen blev det svårt. Till exempel för att kunna ha kvar sitt arbetstillstånd eller för att kunna fortsätta med aktiviteter.
Hon poängterar även vikten av det mentala välmåendet kopplat till arbetets rutiner.
— Men en viktig sak att ta med sig är de arbetstagare som hade utmaningar med att inte ha rutiner. Som har det jobbigt utan struktur.
Begreppet liminalitet: Att leva i ett mellanläge
I sin avhandling introducerar Elin Storman begreppet ”liminalitet” på arbetsmarknaden. Det syftar på positioner där människor befinner sig mellan etablerade kategorier som ”anställd” och ”arbetslös”.
I praktiken innebär det att ha någon form av arbete, men utan tillräcklig inkomst, trygghet eller framtidsutsikter för att kunna planera sitt liv.
Inför framtida kriser understryker Elin vikten av att inte bara se till de ekonomiska sifforna, utan att förstå riskerna med en osäker arbetsmiljö.
— Viktigt att ta med sig om det blir igen är behovet av stöd som finns för människor. Det krävs en riskbedömning inta bara inför korttidsarbete utan även under tiden. Och man ska inte undervärdera riskerna av de signaler som skickas ut. Att anställningen plötsligt kan kännas osäker. Ett stort fokus på arbetsmiljöarbetet behövs, avslutar Elin.
Fakta Elin Storman
Titel: Universitetsadjunkt i arbetsvetenskap vid Institutionen för kultur och samhälle, Högskolan Dalarna.
Aktuell med: Avhandlingen ”Navigating organisational restructuring and job transitions – A Case study of workers in the Swedish hotel sector” vid Karlstads universitet.
Bor: Ornäs utanför Borlänge.