Så vill kommunstyret ändra folkomröstningsfrågan: ”Försök till sabotage”

Kommunstyrelsen i Leksand har fått i uppdrag att föreslå en fråga till höstens folkomröstning om skötseln av de enskilda vägarna. Det är inte ovanligt att politikerna modifierar den frågeställning som folkinitiativet har samlat ihop namnunderskrifter till, men nu tycker flera oppositionspartier och Väggruppen att styret har hamnat för långt från det som leksingarna skrev under på.

— Den formulering som Väggruppen föreslog hade skapat förväntningar som vore svåra eller omöjliga för en kommun att leva upp till. Den här formuleringen ger mer vägledande svar inför framtida beslut, förklarar kommunstyrelsens ordförande Sebastian Larsson (M).

Väggruppen ville ha följande formulering med svarsalternativen JA eller NEJ:

”Ska kommunen ansvara för att de enskilda vägarna inom och mellan byarna erbjuds att omgående intas i kommunal väghållning (drift, underhåll, reparationer och reinvestering) via regelverk och avtal?”

Men kommunstyrelsen föreslog på måndagsförmiddagen istället att leksingarna ska få ta ställning till detta:

Bör kommunen verka för att kunna erbjuda stöd till enskilda vägar enligt gällande rätt, regelverk och avtal?

1. Ja, men åtagandet får inte innebära neddragning av kommunal välfärd och/eller skattehöjning.
2. Ja, även om åtagandet innebär neddragning av kommunal välfärd och/eller skattehöjning.
3. Nej, jag anser att vägs ägare ska stå för kostnaderna.
4. Avstår.

— Styrets förslag är ett försök till sabotage av folkomröstningen, rasar Peo Nordlöf (V), företrädare för Väggruppen och ledamot i fullmäktigeberedningen som ska arbeta med vägfrågan. Nordlöf fortsätter:

— Vi strök delen ”och/eller intas i kommunalt huvudmannaskap” från Väggruppens första formulering, och behöll bara ”intas i kommunal väghållning”. Det var eftersom kommunen påpekade att frågan inte kunde vara tudelad. Men nu har kommunen lagt fram ett förslag som inte innehåller något av detta, och det är inte alls vad folkinitiativet handlade om, uttrycker Nordlöf (V).

Vad svarar du på att det vore svårt eller omöjligt att genomföra det förslag som ni ville rösta om, exempelvis att ”omgående” inta i kommunal väghållning?

— Det vore visst möjligt att omgående besluta i kommunfullmäktige om att det ska tas fram regelverk och avtal för det, kontrar Peo Nordlöf.

Men kommunen har återkommande hänvisat till den långa tidsramen för att inta vägar i kommunalt huvudmannaskap och de juridiska svårigheterna med alternativet att budgetera investeringar i vägar som kommunen inte äger?

— Om det gick att skriva ett regelverk där man kan ge stöd till 50% av upprustningskostnaden borde det väl gå att skriva ett regelverk som ger stöd till 100%? Men det finns det tydligen ingen politisk vilja för. Här riskerar det att bara bli ”stöd” i form av skötsel, och inte ”stöd” i form av underhåll och upprustning också, svarar Peo Nordlöf från Väggruppen och Vänsterpartiet.

Politisk splittring

Kommunstyrelseledamoten Johan Fändriks från det största oppositionspartiet Bygdepartiet instämmer i kritiken.

— Jag blev alldeles matt i morse när jag såg förslaget inför mötet, det är skrattretande. De kör över oss igen och förminskar vägfrågan till i princip ingenting, säger Fändriks (ByP).

— Problemet är att de har kört fast i att det ska vara just enskilda vägar att ge stöd till. Bakgrunden till hela folkinitiativet är att man vill ha kommunal väghållning eller kommunalt huvudmannaskap. Det är en process som kommer ta mycket lång tid och kosta en himla massa pengar. Men jag jämför det med när man ska städa hemma, då tar man inte hela huset direkt, utan börjar i ett hörn, utvecklar Johan Fändriks (ByP).

Kommunalrådet svarar

Kommunstyrelsens ordförande Sebastian Larsson (M) motiverar den nya formuleringen så här:

— Vi har tittat på den frågeställning som föreslås i folkinitiativet och har konstaterat att den har en del brister som gör att vi inte valde att gå fram med den.

Förtydliga vad det är för brister?

— Det finns en del saker som skapar förväntningar som kommunen omöjligen kan leva upp till. Som att ”omgående” ta in i kommunal väghållning, det kan vi inte göra ”omgående”. Därutöver har de avgränsningen ”inom och mellan byar”, men vi vet från den senaste domen att avgränsningar rent juridiskt är svåra att få igenom, förklarar Sebastian Larsson (M).

— Att hålla omröstningen om en fråga som är svår att leva upp till tror jag bara späder på polariseringen, och det vore varken bra för kommunen eller processen, anser Larsson (M).

Ni har också brutit upp det i flera svarsalternativ, vad är syftet med det?

— Det ska ge en mer vägledande bild för politikerna att arbeta med efter valet, där man får svara på om det är så att man vill göra det på bekostnad av annan verksamhet eller genom skattehöjningar. Och det upplevde jag att hela kommunstyrelsen stod bakom, berättar Larsson (M).

Nej-alternativet, hur ska det tolkas?

— ”Nej” blir då att kommunen inte ska erbjuda något stöd alls till enskild väghållning. Jag vet inte hur stor den gruppen är, men till och från stöter jag på dem som anser att pengar som kommunen redan har lagt på de enskilda vägarna borde ha lagts på skola/vård/omsorg istället. Och så finns det en annan sida som tycker att kommunen borde göra mycket mer för vägarna.

Varför nämns det inte längre något i frågan eller svaren om kommunal väghållning eller kommunalt huvudmannaskap?

— Verkligheten är att vägarna är enskilda i dag. Allt kommunalt engagemang – ekonomiskt eller praktiskt – är i grunden ett kommunalt stöd, oavsett om det i debatten kallas kommunal väghållning eller något annat. Begreppet ”kommunalt huvudmannaskap” fanns inte med i folkinitiativets eget förslag och har därför inte varit utgångspunkten när vi formulerat frågeställningen.

— Att formulera en folkomröstningsfråga är en grannlaga uppgift. Den ska vara enkel att förstå, möjlig att ta ställning till och inte låsa kommunen vid ett utfall som kan visa sig vara svårt eller omöjligt att genomföra. Vår bedömning är därför att ordet ”stöd” är neutralt, begripligt och fångar frågans kärna: Ska kommunen verka för ett omfattande kommunalt engagemang i enskilda vägar enligt gällande rätt, regelverk och avtal – och hur ska det i så fall finansieras?

— Ett stöd kan vara det som kommunen gör idag, det kan också vara mycket mer, eller mycket mindre. Det blir upp till den representativa demokratin i form av de folkvalda politikerna i fullmäktige att besluta om det. Kommunala folkomröstningar är alltid bara rådgivande, därför menar jag att vi har ett stort ansvar att formulera en fråga som faktiskt ger vägledning, påminner Sebastian Larsson (M).

Underlaget publicerades timmar innan mötet

Oppositionsrådet Johan Fändriks (ByP) är kritisk till att ledamöterna inte fick se förslaget förrän samma morgon som beslutet skulle tas.

— Så det här är inget som jag har hunnit diskutera igenom med partiet, utan jag fick lägga fram ett eget yrkande vid sittande bord:

”Bör kommunen verka för att ta ansvar för vägar i och mellan tätorter (SCB) och sammanhållen bebyggelse (SCB) enligt gällande rätt, regelverk och avtal?”

Svarsalternativen var samma som i styrets förslag.

— Grundprincipen är att en folkomröstning ska vara ja och nej, sen har de klämt in om man accepterar eller inte accepterar en skattehöjning. Jag kan acceptera svarsalternativen, men jag gillar dem inte, tillägger Fändriks (ByP).

Kristdemokraterna och Bygdepartiet röstade på det alternativa yrkandet, men de styrande partierna (Moderaterna, Socialdemokraterna och Centerpartiet) plus Sverigedemokraterna gick på kommunstyrelsens förslag som därmed vann.

Miljöpartiet har ingen plats i kommunstyrelsen, men Olle Berglund (MP) hälsar att han inte är imponerad av den korta betänketiden.

— Jag ser svagheter i styrets frågeförslag, men även den formulering som Väggruppen lade fram hade svagheter. Nu får vi bara en vecka på oss innan kommunfullmäktige, och om vi tar fram ett nytt förslag nu så kommer det inte heller att vara ordentligt berett. Det blir fort och fel, tycker Olle Berglund (MP).

Sebastian Larsson (M) försvarar den snabba beslutsgången med att förvaltningsrättens upphävande dom som avkunnades för två fredagar sedan skapade oklarheter i hela vägfrågan, och att de därför inte var redo att behandla folkomröstningen förra måndagen som det var tänkt.

— Jag vill till sist poängtera att kommunstyrelsen uttryckligen fick det här uppdraget av kommunfullmäktige, att bereda ett förslag till fråga och svarsalternativ. Uppdraget var aldrig att fastställa folkinitiativets frågeförslag, betonar Larsson (M).

Fler skeptiska oppositionspolitiker

Kristdemokraterna håller med om att underlaget att besluta på har varit bristfälligt och i senaste laget.

— Kristdemokraterna reserverade sig mot beslutet eftersom vi menar att hanteringen av ärendet är oacceptabel och att den föreslagna frågan har hamnat för långt från folkinitiativet. Vår invändning i sak är att frågan riskerar att uppfattas som något annat än det som många har skrivit under för, meddelar Carin Malm (KD)

Vänsterpartiet kunde inte närvara på det extrainsatta mötet, men de är missnöjda med utfallet.

— Nu använder styret frågeställningen som en del av kampanjen för sin egen sida, det tycker jag är ohederligt och underminerar den demokratiska tanken med folkomröstningen, säger Markus Kummu (V).

— Finansieringen ska hanteras separat, det ska inte vara en del av folkomröstningen. Och en av de viktigaste frågorna, ifall vi ska ha kommunalt väghållningsansvar, den finns inte med!

Liberalerna har inte heller någon egen plats i kommunstyrelsen och partiet meddelar genom Maria Park (L) att de återkommer med sina tankar om förslaget inom kort när de har hunnit diskutera det ordentligt.

Så motiverar partierna att de röstade på förslaget

Sverigedemokraterna har en vågmästarroll i kommunen eftersom de styrande partierna (S+M+C+L) utgör ett minoritetsstyre. Men på senare tid har Sverigedemokraterna konsekvent röstat som styret i vägfrågan. Så även idag.

— Vi röstade för liggande förslag av flera anledningar. Dels för att frågeställningen är tolkningsbar och det behöver vara så, eftersom det är olika förutsättningar på olika vägar/byar. Dessutom ger den ett tolkningsutrymme att förändra regelverk mm där det inte spelar någon roll vilka partier som styr i Leksands kommun, skriver Lina Ruuth (SD) i ett SMS till Siljan News.

— Svarsalternativen är genomtänkta, där vi kan få en tydlig uppfattning om på vilket sätt invånarna i kommunen vill prioritera enskilda vägar. Dvs att det är ok med omfördelning av pengar från vård, skola och omsorg till vägarna, eller om det ska göras en skattehöjning för att finansiera vägarna. Alternativt att vägs ägare ska stå för kostnaden.”

Hur ser Sverigedemokraterna på att frågan inte längre nämner något om kommunal väghållning (eller kommunalt huvudmannaskap)?

— Kommunalt huvudmannaskap finns fortfarande som en möjlig väg framåt, men vi anser inte att folkomröstningen bör låsas till just den lösningen. Ett kommunalt övertagande är i många fall en omfattande och lång process som kan kräva nya detaljplaner, juridiska prövningar och stora ekonomiska åtaganden för skattekollektivet.

— För oss handlar folkomröstningen därför om den större principfrågan: vilket ansvar kommunen och skattekollektivet ska ha för enskilda vägar och hur detta ska finansieras, snarare än att låsa fast en enda teknisk lösning redan i frågeställningen, skriver Lina Ruuth (SD).

Centerpartiet meddelar följande genom Karin Mikkonen (C):

— Vi tycker att en frågeställning behöver vara tydlig, saklig och möjlig för leksingarna att ta ställning till. Den formulering som vi från styret står bakom anser vi gör det. Men det är slutligen kommunfullmäktige som beslutar om frågeställningen.

Hur ser Centerpartiet på att frågan inte längre nämner något om kommunal väghållning (eller kommunalt huvudmannaskap)?

— Att kommunens stöd ska ske via regelverk och avtal samt vad vi kan göra enligt gällande rätt står vi i Centerpartiet bakom. I grunden tycker jag partierna är överens om att det ska vara ett generöst stöd till enskilda vägar i kommunen, svarar Mikkonen (C).

Siljan News söker Socialdemokraterna i Leksands kommun.

Om en vecka, på kommunfullmäktige den 25 maj, ska alla 41 ledamöter delta i beslutet om vilken fråga och vilka svarsalternativ som slutligen trycks på röstsedlarna. Planen är att hålla folkomröstningen den 13 september, med samma upplägg för förtidsröstning som vid övriga val samma dag.