
Fredrik Trygg (SD): ”Jag har aldrig haft problem med att vara ensam med mina tankar”
När Fredrik Trygg blickar tillbaka på sitt liv finns det några vägval som kunde ha tagit honom i helt andra riktningar.
Ett av dem handlar om yrkeslivet.
Ett annat om politiken.
Läs mer om Valet i Ludvika här
I dag är Fredrik Trygg en välkänd Sverigedemokratisk politiker i Ludvika kommun och sitter även med regionala uppdrag. Men för drygt tio år sedan var han främst känd som fabriksarbetare och engagerad föreningsmänniska.
— Det var flyktingkrisen som fick mig att engagera mig politiskt på allvar, säger han.
Fredrik Trygg gick med i Sverigedemokraterna redan 2014, året innan flyktingmottagandet nådde sin kulmen.
— Frågorna kring migrationen var det som gjorde att jag tog steget in i politiken.

Fredrik Trygg är uppvuxen i Blötberget och Grängesberg, två orter som präglat honom genom livet.
— Jag har bott här i området i stort sett hela livet.
Under många år arbetade han på Spendrups bryggeri. Där trivdes han med ett arbete som många andra kanske skulle ha upplevt som ensamt.
— De jag jobbade med brukade säga att jag var en riktig ensamvarg. Jag kunde arbeta åtta timmar själv utan problem. Vissa tyckte att det verkade hemskt, men jag hade aldrig några bekymmer med det.
Det är kanske inte den bild många har av en politiker.
– Nej, det låter kanske lite konstigt. Men jag har aldrig haft problem med att vara ensam med mina tankar.
Samtidigt beskriver han sig själv som en glad person med nära till skratt.
— Mina vänner skulle nog säga att jag är ganska skojfrisk.
Till skillnad från många andra politiker växte Fredrik Trygg inte upp i ett hem där partipolitiken stod i centrum.
Men han minns hur morfadern och hans vänner kunde diskutera samhällsfrågor.
— Jag var ganska liten då. De kunde diskutera socialism och kommunism i timmar. Men de blev aldrig osams.
Det är ett minne som stannat kvar.
— Jag tror att det lärde mig att människor kan tycka olika utan att behöva bli ovänner.
När han väl bestämde sig för att gå med i ett parti gick det snabbt.
— Jag hade en kusin som redan var aktiv. Och i Sverigedemokraterna fick man ansvar direkt. Det var inte så att man behövde vänta i många år innan man fick uppdrag.
Förebilden Jimmie Åkesson
När frågan kommer om politiska förebilder behöver han inte fundera länge.
— Jimmie Åkesson.
Han lyfter fram uthålligheten som det främsta skälet.
— Han har varit med så länge. Det är lätt att vara kvar när det går bra, men han höll på även när partiet var mycket mindre.
Precis som många andra politiker möter Fredrik Trygg fördomar om både yrket och partiet.
— Många tror att politiker tjänar enorma pengar. Att man får hundratusentals kronor bara för att man blir invald.
När det gäller Sverigedemokraterna är det en annan etikett som ofta dyker upp.
— Det vanligaste är nog att folk säger att vi är ett missnöjesparti.
Själv menar han att verkligheten är betydligt mer nyanserad än så.
Under åren som politiker har han mött många människor. Ett möte minns han särskilt tydligt.
Utanför Systembolaget i Ludvika delade partiet ut flygblad när en dansk man stannade till.
— Vi stod och pratade i över en timme.
Mannen hade många synpunkter på svensk politik och på Sverigedemokraterna.
— Han var väldigt engagerad och hade starka åsikter.
Men efter den långa diskussionen visade det sig att mannen inte ens deltog i de val där han hade rösträtt.
— Då tänkte jag att det kanske var lite bortkastad tid ändå, säger han och skrattar.
Det närmaste ett hot han kommit
Till skillnad från många andra politiker har Fredrik Trygg varit relativt förskonad från hot och trakasserier.
Den mest obehagliga händelsen inträffade under en konferens i Strängnäs.
— Det var en ungdom som kastade en hamburgare på min bror när vi skulle gå in på en restaurang.
Något värre än så har han inte råkat ut för.
— Det är nog faktiskt det värsta.
Om han får välja en fråga som han brinner lite extra för kommer svaret snabbt.
— Järnvägen mellan Grängesberg och Ludvika.
Han menar att sträckan blivit en flaskhals för både gods- och persontrafik.
— Vi har Hitachi som skickar sina stora transformatorer på järnväg. Samtidigt ökar trafiken hela tiden.
Därför driver han frågan om dubbelspår.
— Jag tror att det är viktigt för hela regionens utveckling.
Även om frågan egentligen ligger på nationell nivå tycker han att den är avgörande för Ludvikas framtid.
När han får frågan om vilket politiskt beslut han är mest stolt över nämner han köpet av VB Energi.
— Det är det största beslut jag varit med om.
Affären samlade en ovanligt bred politisk enighet.
— Där var alla överens.
Han nämner också det historiska gemensamma kommunstyrelsemötet mellan Ludvika och Fagersta.
— Jag har aldrig hört talas om att två kommunstyrelser haft ett sådant möte tidigare.
När politiken får stå åt sidan finns det andra intressen som tar plats.
— Jag tycker om att resa.
På senare år har resorna bland annat gått till Laos och Thailand.
Hemma i Grängesberg är han dessutom engagerad i bostadsrättsföreningen.
— Jag är ordförande, vicevärd och sekreterare. Egentligen borde det vara tre personer, men det är svårt att få folk att ställa upp.
Familjen betyder också mycket.
Fredrik Trygg har två vuxna barn från sitt första äktenskap. Tillsammans med sin nuvarande hustru har han dessutom en bonusdotter och flera barnbarn.
— Min son har producerat tre barnbarn i ganska snabb takt, säger han med ett skratt.
När han får frågan om något som väljarna kanske inte känner till om honom kommer svaret direkt.
– Jag är en kattmänniska.
Han har ingen katt i dag, men tvekar inte om vilket husdjur han föredrar.
— Jag skulle aldrig ha hund.
Om livet hade tagit en annan riktning än fabriken och politiken finns det ett yrke som lockat.
— Busschaufför hade varit trevligt.
Kanske handlar det om mötet med människor. Kanske om friheten på vägarna.
För Fredrik Trygg verkar det viktigaste vara att göra saker i sin egen takt.
Samma lugn som präglade honom under de långa ensamma arbetspassen på bryggeriet märks också i politiken.
— Jag är ganska lugn som person. Jag har tålamod.
Det är egenskaper som han haft nytta av både i arbetslivet och i kommunfullmäktige.
Och trots att han nu passerat 60 år finns fortfarande ambitionen att fortsätta påverka.
— Man vet aldrig vad som händer framöver. Men så länge jag känner att jag kan bidra tänker jag fortsätta.