Fläskkorv en favorit på skollunchens jubileum: ”Älskade den”

Under förra veckan firade köket på Edshult i Leksand att den kostnadsfria skolmaten i Sverige firar 80 år. Då fick Åkerös skolelever testa gamla klassiker som leverbiffar med brunsås och fläskkorv med rotmos.

— Jag tyckte att fläskkorven var JÄTTEGOD, säger en lågstadieelev när Siljan News besöker matsalen.

Specialrätterna serverades på två dagar under den sista veckan före höstlovet, och det var helt frivilligt om man ville smaka. Vissa av barnen var modigare och nyfiknare än andra.

Smakade fläskkorven likt den vanliga korven som ni brukar få?

— Nej, den smakade mer som leverpastej. Fast den var väldigt god, fortsätter pojken som får medhåll av en kompis.

Testade du leverbiffarna med brunsås också?

— Kanske lite, men jag minns inte hur det smakade.

Ingen av de elever som Siljan News intervjuade kunde ge någon utförlig recension av leverbiffarna, så köksmästaren Claes Greij får svara för eleverna i den frågan:

— Leverbiffen var inte lika poppis, berättar Claes.

Köksmästaren och eleverna tittar tillsammans på utställningen med matsedlar från förr. Barnen tycks vara lyckligt/olyckligt ovetande om fenomenet pölsa.

— Då ska vi ta och servera det någon dag så att ni får testa, föreslår Claes.

Claes Greij säger att han har fått mersmak efter testet med klassisk svensk husmanskost.

— Jag tänkte fortsätta att pröva lite smakbitar av isterband och andra gamla maträtter.

Varför vill du göra det?

— Ja men det är ju gamla svenska mattraditioner. Även om de inte äter det så ska de i alla fall ha sett vad det är!

Bortglömda maträtter

Skolmatsedlarna från 1946 och 1974 bjöd på många gamla minnen, men vissa rätter tycks ha fallit ur våra kokböcker efter några generationsväxlingar. Hotchpotch-soppa visste ingen i skolköket vad det var på förhand (en skotsk lammköttsoppa), och doppsko var en annan rätt som behövde googlas:

— Fast det var ju gräddstuvad pytt med ett annat namn, upptäckte köksmästaren Claes Greij.

Finns det något du saknar från de här listorna?

— Inte är det då paltbröd med fläsksås, det saknar jag inte!

— Men jag saknar ju att vi inte kan servera blodpudding och annat som vi växte upp med. Eller ”inte kan”, barnen äter det helt enkelt inte. Så det blir mer av den mat som barnen gillar, förklarar Greij.

Om ni lågstadieelever fick önska något från de här gamla menyerna, vad skulle det vara?

— Fläskkorven, jättemånga gånger! Jag älskade den, säger ett av barnen med hunger i blicken!

Serverar alltid något köttfritt

På Åkerös moderna matsedel för 2026 erbjuds helt vegetarisk mat en dag i veckan, men varje dag går det att välja minst ett vegetariskt alternativ.

Har det blivit lättare eller svårare över tid att hålla budgeten och få pengar för den mat som ni önskar laga?

— Det brukar vara ungefär samma budget, men vi har märkt att nötköttet har rusat iväg i pris. Så man måste trolla lite med knäna med matsedlar och dra ned på nötköttet. Den här maten som de får idag (köttfärslimpa i långpanna) får de kanske en gång på tio veckor, annars är det mer kyckling och fläskkött, svarar Claes Greij.

Skolluncherna varierar i Norden och världen

Claes Greij tycker att den svenska modellen med kostnadsfri skollunch förtjänar att hyllas, för det är bara tre länder i världen (Sverige, Finland och Estland) som har det inskrivet i skollagen.

Norge och Danmark har som rutin att barnen tar med sig egna ”matpakker”, men det kan eventuellt vara skolluncher på gång i de länderna beroende på kommande politiska beslut.

— Eleverna behöver skolmaten för att orka, och det är också bra med den sociala faktorn. Det är inte alla som sätter sig och äter mat tillsammans i andra sammanhang, tror Claes Greij. Han avslutar:

— Och utan skolmaten skulle det bli många stressade och förtvivlade föräldrar!