Dan Ilbäcks driver en av landets minsta mjölkgårdar
I snart ett halvt sekel har Dan Ilbäcks varit mjölkbonde på sin gård i Skålö i Dala-Järna.
Snart kan en av landets och troligen Dalarnas minsta mjölkgård vara ett minne blott.
I fjöset står i dag åtta mjölkkor, några kalvar och kvigor.
— Jag har väl inte riktigt bestämt mig för att avveckla, så vi får se efter den här vintern hur det blir, tillägger Dan Ilbäcks.
Direkt efter skolan började han att arbeta i lantbruket tillsammans med sig far. I slutet av 1990-talet tog han över driften själv. Under alla år har han bara varit borta från gården under sin värnpliktstjänstgöring.
En tanke som dykt upp när han gått och funderat över framtiden, är hur det kommer att kännas när han för första gången i livet ska gå till affären och köpa sin första mjölkliter någonsin.
— Det är ju på ett sätt ett fritt arbete, samtidigt som korna ska mjölkas både morgon och på kvällar året runt.
Att ta ledigt en helg är till exempel inget han har möjlighet till då det inte längre finns någon avbytartjänst.
— Det är ju inga normala arbetstider, men jag är van och trivs med det här, säger Dan Ilbäcks.
Hans ladugård och bostadshus ligger längs den slingrande Hulån och att ta klivet in på gården och i ladugården känns äkta. Han berättar att när han växte upp fanns det många smågårdar med mjölkkor runt om i byn. Utvecklingen har nu lett fram till att många små gårdar försvunnit och ersatts med stora gårdar med många djur.
Några tankar på att satsa på stordrift har han inte haft.
— Det innebär betydligt större omkostnader och i stort får jag det att gå ihop ekonomiskt varje år, så länge jag själv funkar, tillägger han.
Några dyra maskiner och annan modern utrustning kan man inte hitta i hans fjös. Kodyngan kör han ut med skottkärra varje dag och att laga en punktering på kärran kostar heller inte skjortan.
— För mig är det viktigt att korna ska ha det bra och det kan de förövrigt ha både på stora och små gårdar, säger Dan Ilbäcks.
En önskan han skulle vilja förverkliga är att ha mer tid för att hålla på med skogen. Men att kombinera skogsarbete och mjölkproduktion är en svår ekvation att få ihop.
— Det är svårt att dra iväg till skogen och veta att man snart måste hem och mjölka och se till djuren, så vi får se hur det blir i framtiden.
I genomsnitt producerar hans kossor mellan 40-60 ton mjölk varje år. Varje dag kommer Milkos mjölkbil från Värmland och hämtar dagsfärsk mjölk från hans gård.
— Det skiljer lite från år till år, men det skulle gå att överleva rätt bra på mjölken tillsammans med olika bidrag med tanke på att omkostnaderna inte är stora och att jag heller inte har så stora utsvävningar, säger han med ett leende på läpparna.