Fyra kommuner delar högsta elnätsavgiften i Dalarna

Elnätsavgifterna fortsätter att stiga i Sverige och skillnaderna inom Dalarna är stora. Fyra kommuner delar nu länets högsta avgifter medan Borlänge är femte billigast i landet, enligt årets Nils Holgersson-undersökning. Samtidigt hör flera Dalakommuner till Sveriges största prisökningar det senaste året.

I årets Nils Holgersson-undersökning delar Gagnef, Leksand, Rättvik och Säter länets högsta elnätsavgifter med 151,7 öre per kilowattimme inklusive moms.

I samtliga fyra kommuner ägs elnätet av Dala Energi, som valt att ha kvar effekttarifferna – en modell där delar av elnätskostnaden baseras på hur mycket el som används samtidigt snarare än den totala förbrukningen över tid. Samtidigt pågår en nationell diskussion om hur modellen ska användas framöver.

I andra änden av listan finns Borlänge med 82,4 öre per kilowattimme – vilket också gör kommunen till den femte billigaste i hela Sverige enligt undersökningen.

Skillnaden mellan dyraste och billigaste kommunen i länet uppgår till 84 procent.

”När vissa elnätsbolag kan hålla betydligt lägre avgifter än andra visar det att dagens mycket höga priser inte är någon naturlag”, säger Björn Berggren, ordförande i Nils Holgerssongruppen.

Elnätspriserna i Dalarna. Fakta. Nils Holgersson-undersökningen.

Flera Dalakommuner bland Sveriges största ökningar

Malung-Sälen har Sveriges åttonde största ökning av elnätsavgifter det senaste året med 21,3 procent, enligt Nils Holgersson-undersökningen.

Även Falun och Smedjebacken placerar sig högt nationellt. Falun har den tionde största ökningen i Sverige med 18,6 procent medan Smedjebacken ligger på elfte plats med 16,8 procent.

I genomsnitt har elnätsavgifterna i Dalarnas län ökat med 8,4 procent det senaste året. Sett över fem år handlar det om en ökning på 41 procent.

Bakom utvecklingen pekar rapporten bland annat på införandet av effektavgifter hos flera elnätsbolag.

”Vi ser tydligt att införande av effektavgifter får stor påverkan. Samtidigt blir det allt svårare för hushållen att förstå vad de faktiskt betalar för och varför kostnaderna ökar”, säger Björn Berggren.

Det är skillnaden på elnätsavgift och elpris

Elnätsavgiften är kostnaden för att få elen transporterad hem via elledningarna. Den betalas till det företag som äger elnätet i området och går inte att välja bort.

Elpriset är däremot kostnaden för själva elen som används. Där kan hushåll själva välja elhandelsbolag och avtal.

Så fungerar effektavgifter

Effektavgifter, eller effekttariffer, innebär att delar av elnätskostnaden baseras på hur mycket el som används samtidigt, snarare än enbart den totala elanvändningen.

För hushållen kan det innebära högre kostnader om flera elkrävande apparater används samtidigt, exempelvis elbilsladdning, tvättmaskin och spis.

Tidigare fanns ett krav på att alla elnätsbolag skulle införa effekttariffer senast 2027. Regeringen har dock stoppat det obligatoriska införandet och gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram ett nytt regelverk.

De kraftiga höjningarna kommer efter att Energimarknadsinspektionen höjt intäktsramarna för elnätsföretagen för perioden 2024–2027, vilket gett bolagen större möjlighet att höja avgifterna.

Samtidigt har både riksdagen och Energimarknadsinspektionen pekat på behovet av att se över regleringen för att säkerställa att elnätsbolagen inte överkompenseras på kundernas bekostnad.

– Nu behöver Energimarknadsinspektionen och regeringen snabbt se till att vi lämnar den regleringsmodell som gett elnätsbolagen ett alltför stort avgiftsutrymme. Kunderna kan inte fortsätta bära kostnaden för en modell som inte fungerar, säger Björn Berggren.

Fastställd metod för riksomfattande jämförelse

För att kunna göra en enhetlig jämförelse mellan landets alla 290 kommuner använder undersökningen en fastställd metod där en och samma flerbostadsfastighet flyttas virtuellt över landet. Det aktuella typhuset består av 15 lägenheter där varje enskild lägenhet har ett säkringsabonnemang på 16 ampere och en årlig elförbrukning på 2 300 kilowattimmar. Fastigheten har även ett gemensamt fastighetsabonnemang på 35 ampere med en förbrukning på 15 000 kilowattimmar per år.

Kostnaden som redovisas är ett medelvärde i öre per kilowattimme inklusive moms utifrån de priser som gällde den 1 januari 2026. Den statliga energiskatten är inte inkluderad i undersökningens prisjämförelse.