”Vi klarar lägsta nivån som är på två veckor”

Varje dag äter ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning måltider i vård, skola och omsorg. Kommuner och regioner har därför stor betydelse för Sveriges livsmedelsberedskap.

De behöver därför se till att den egna verksamheten fungerar även vid kris och krig. Inom kommunens eller regionens område kan det även finnas företag och verksamheter som har betydelse för livsmedelsförsörjningen både lokalt och nationellt. I några dalakommuner har man kommit olika långt med att bygga beredskapslager.

I Vansbro är arbetet än så länge på planeringsstadiet. Beredskap finns för några dagar men inte i form av något dedikerat beredskapslager. Läget är detsamma för alla dess verksamheter.

I Leksands kommun har man kommit längre. Under hösten 2022 fick kostenheten i Leksands kommun i uppdrag att bygga upp krislager för livsmedel för kommunens äldreomsorg, skola och förskola. I kommunen finns idag två större livsmedelskrislager som kostenheten sköter. Det första stod klart under 2023 och det andra iordningställdes under 2024.

För äldreomsorgen i Leksands kommun finns beredskap för tre månader. Enligt inventering så finns det vid de mindre tillagningsköken livsmedel som ska räcka en till två veckor för förskolor och skolor. Det kan variera beroende på vilka utrymmen som finns för livsmedel i varje kök. I de större tillagningsköken i Leksands kommun ska det finnas livsmedel för en månad i kökens vanliga förråd och livsmedel för månad två och tre förvaras i de större krislagren,

— Vi på säkerhets- och beredskapsavdelningen ansvarar för samordning och att stötta verksamheterna i de processer som rör säkerhet och beredskap. Det handlar snarare om att följa ansvars-, närhets- och likhetsprincipen, där verksamheterna som jobbar med frågorna till vardags (och har sakkunskapen) även ska göra det i händelse av (eller förberedelse för) kris – med stöttning från oss när det behövs. Där var vi med i hela processen vad gäller beredskapslager för livsmedel, säger Karin Kullander som är säkerhetssamordnare i Leksands kommun.

I Ludvika kommun har man under en längre period jobbat på med att minska matsvinnet med fokus på att måltiden ska landa i magen hos matgästen och har därför en bra överblick över sin verksamhet.

— När det gäller beredskapen så har vi det vi kallar för omsättningslager och de finns vid varje enhet och det är baserat på livsmedel vi använder i ordinarie meny, säger Britt Hedsten som är kostutvecklare i Ludvika kommun och fortsätter.

— Vi tittar även på beredskapslager, men är inte klara med det arbetet. Men vi ser att vi kan klara de två veckorna som man i nuläget har som en lägsta nivå. Sedan blir det naturligtvis inte samma utbud som på ordinarie dagar.

Men måltidsverksamheten innefattar inte enbart livsmedel. Utan man behöver även ha beredskap på olika resurser som exempelvis el, vatten och personal. Om till exempel el och vatten försvinner blir köken påverkade och får svårt för att kunna följa ordinarie menyer. Krismenyer måste därför utgå från möjligheterna att tillaga, servera eller leverera maten vid olika typer av störningar.

— Vi har skaffat utrustning i form av stekhällar och kokpallar vid några av enheterna. Vi tittar även på lösningar för vatten men har idag ”nödvatten” i mindre mängd vid enheterna, säger Britt Hedsten.

Samtidigt måste det finnas en plan för att omsätta lagret, både för att minska matsvinnet och av ekonomiska skäl. I praktiken är det varornas bäst-före-datum som ska styra omsättningstakten. Därför behöver man även upprätta rutiner som bidrar till att man kan ha en löpande kontroll.

Till stöd för att hjälpa kommuner att bygga upp ett beredskapslager har Livsmedelsverket under några år skjutit till medel som de kan fördela. I år har man satt av 50 miljoner till detta. Dock kommer enbart kommuner som fått stödet tidigare att få del av dessa medel. På Livsmedelsverket har man gjort bedömningen att de som fått bidrag tidigare ska tilldelas medel för att få möjlighet att fullfölja påbörjade beredskapshöjande åtgärder och insatser.

— Vi sökte stöd tidigare när Livsmedelsverket möjliggjorde det, men vi fick inget stöd riktat till oss. Däremot har kommunen övergripande fått pengar för investeringar för att stärka vår förmåga att hantera kriser, säger Britt Hedsten avslutningsvis.