
”Jag är så intresserad av allt jag gör”
Bor man på ett mindre ställe och vill livnära sig på det man älskar, hur gör man då?
Då kan man göra som Magnus Caris, han är en riktig mångsysslare.
Fotograf, underhållare, tillverkare av casar och skidinstruktör är fyra yrken för 56-åringen.
— Många tror att jag aldrig är ledig, men det stämmer inte, jag skulle säga att jag är ledig en hel del. Sedan är jag så intresserad av allt jag sysslar med.

Vi träffar Magnus som har en fotoateljé i gamla Kandrefabrikens lokaler.
— Jag har en lokal i Mora också, vid FM Mattsson. Jag gör mycket fotojobb åt företaget.
I Orsa har man för närvarande träffar som går under temat; ”Jobba med din hobby.” Det är verkligen något som passar in på Magnus.
— Allt jag gör är väldigt roligt, så det känns inte som jobb, sa han inför besökarna av företagarfrukosten som hölls för två veckor sedan när han fick presentera sig själv.
Företagarfrukosten är också ett uppdrag, av många, som han har. Vid varje tillfälle filmar han och springer runt med kameran för att fota, så de som besöker en företagarfrukost har säkert hamnat på bild nån gång.
Apropå ha många uppdrag, men ändå vara ledig en hel del drar han ett exempel från i torsdags.
— Jag var till Siljansnäs och underhöll PRO där. Det var mellan klockan 14-16, då var jag hemma vid fem och ledig resten av kvällen. När man lirar på krogen, då kan man börja spela klockan 23 och hålla på till klockan 02 och då kanske man är hemma vid 05-tiden. Så det är stor variation, även inom själva musiken.

Komma hem sent på natten, de tillfällena händer också. Som när Magnus och kompisarna från Mora kör sin 50-talsshow. De hade ett flertal julshower med samma tema i nya SkyTech Arena i Mora under december som drog fulla hus. 50-talsshowen har de också genomfört tidigare i Uppsala och ska dit i år igen.
— Och i slutet av maj ska vi spela två gånger på Moraparken. På fredagen är det en privat fest som hyrt in oss och dagen efter (30/5) är det för allmänheten.
Hur kom det sig då att Caris blev sådan mångsysslare? Redan tidigt visade han sin kreativa sida. På högstadiet var det musik och träslöjd som var roligast. Han hade bra betyg i skolan och när han sökte gymnasiet i Mora, valde han ekonomisk linje.
— Det är inte lätt att välja rätt som ung, konstaterar han. På den tiden skulle man efter det första året välja om man skulle gå två eller tre år. Jag valde två år, rektorn på skolan kunde inte förstå varför. Men jag hade tröttnat på skolan, jag ville hålla på med nåt kreativt och inte sitta på nåt kontor.

Som ung jobbade han bland annat inom Konsum med lite olika uppgifter under ett par sejourer. Han flyttade under några år till Borlänge, där han spelade i princip på heltid med dansbandet Joker.
— Vi var ute och spelade ”svinmycket” i folkparkerna, berättar han.
Men dansbandsmusik var egentligen inte det Magnus ville lira. Han flyttade hem till Orsa igen och jobbade ett antal år som säljare inom livsmedel för ett par olika företag.
— På det sista säljobbet, var jag innesäljare. Jag tröttnade på det, jag mådde riktigt dåligt och sa upp mig. Jag gick sedan hemma ett tag och funderade vad jag skulle göra av mitt liv.
Då fick han ett erbjudande från Grönlitt att bli skidinstruktör, som i närmare 20 år varit ett av hans ben när det gäller inkomst.
— Det är inte som i dag, då fanns det inte så många skidinstruktörer, men Bengt Hassis höll på då. Ett tag var jag ensam där uppe och jag fick jobba supermycket. Men när jag slutade i Grönklitt, så fortsatte jag som egenföretagare med mina skidskurser.
Det blev ett av hans ben, men det var ju säsongsjobb. Vid sidan av det tog han på sig lite småjobb. Han har alltid varit intresserad av fotografering och helt plötsligt fick han ett erbjudande av FM Mattsson att fota deras produkter.
— Jag var inte van det, men jag sa att jag kunde prova.

Tydligen var de nöjda för företaget erbjöd mer jobb. De låg efter med produktfotograferingen så det blev ett heltidsjobb för honom och han har uppdrag kvar där än i dag. Han fotar även åt Wibe och åtar sig alla möjliga fotojobb. På Kandre har han en studio där han fixar körtkortsfoto och på väggen hänger fina bilder i olika miljöer.
Ett tredje ben är de casar han bygger för att till exempel frakta instrument i. Den första han sålde var i början av 2000-talet. Han visar även fina skärbrädor som han tillverkar.
Sedan har vi musiken, det som han hållit på med sedan han var ung och spelat i olika konstellationer. Det som han främst förknippas med är The Golden Retrievers som har funnits i 32 år.
— Vi har aldrig lagt av och har i stort sett varit samma gäng i alla år sedan starten 1994. Tommy Eld slutade år 2000, då kom Håkan Bälter in i stället. Men när Håkan inte kan, så brukar Tommy vara med.
Band som lirat tillsammans länge kan drabbas av slitningar och olika viljor gör att bandet spricker. Men inte Golden Retrievers, där trivs man väldigt bra tillsammans.
— En gång om året brukar vi i bandet hyra en stuga i Grönklitt bara för att spela och ha kul tillsammans. Annars är vi ute på spelningar tre, fyra gånger per år, vi har väldigt roligt tillsammans, poängterar underhållaren och mångsysslaren Magnus Caris.
Nästa gång Golden Retrievers lirar är faktiskt redan den 9 maj, på Lilla Sällskapet.
— Vi spelade där även i höstas. Tanken var att vi då skulle spela utomhus, men det var för dåligt väder så det blev inne och det var ”fullknökat”. Nu hoppas vi det blir bra väder så att vi kan lira utomhus den här gången.