Snart blir det enklare att sopsortera nära hemmet: ”Lätthanterligt”

Med början vid årsskiftet, den 1:a januari 2027, är det krav på fastighetsnära insamling av förpackningar i Sverige. Av den anledningen kommer Nodava i höst placera ut två separata fyrfackskärl vid hushållen – som kommer ingå i hushållens standardabonnemang gällande soptömning.

— Vi kommer börja rulla ut de här kärlen med under den sista veckan i oktober, vecka 44, säger Sofia Jemthans, kommunikatör på Nodava.

Regeringens lagkrav på att alla svenska hushåll ska sortera förpackningar i särskilda kärl börjar gälla nästa år. På nyårsdagen 2027 blir det nödvändigt för hushållen att lägga avfall gjort av papper, plast, metall, glas, tidningar och matavfall i den fastighetsnära insamlingen.

Förändringarna innebär att gamla återvinningskärl tas bort och nya placeras ut i Mora, Orsa och Älvdalens kommuner. Totalt ska 27 000 sopkärl bytas ut. Hushållen får två nya kärl vardera, med fyra avfallsfraktioner i varje.

— Regeringen har bestämt att det ska genomföras och att vi ska få in förpackningar från den 1:a januari. Anledningen är att vi är för dåliga på att sortera, generellt sett i Sverige – något som inte ser bättre ut i Mora, Orsa i Älvdalen, säger Stefan Linde, tillförordnad vd på Nodava.

Tömningsintervallen går att tolka av siffran på kärlet: En 1:a betyder att det töms en gång i månaden och en 2:a betyder två tömningar i månaden.

Utöver lagkravet är meningen är systemet ska göra det smidigare att återvinna.

— Vi har valt ett enkelt och användarvänligt sätt och vi är väldigt stolta över våra fyrfackskärl. Detta kommer bli en stor omställning för invånarna, vilket gör att vi behöver vara ute i god tid, säger Nodavas kommunikatör Sofia Jemthans.

Informationen går ut i ett tidigt skede, men själva kärlen placeras ut först i höst.

— Vi kommer börja rulla ut de här kärlen med under den sista veckan i oktober, vecka 44. Fram till dess jobbar vi på olika sätt med avfallet.

Hela 55 procent av det restavfall som slängs i Mora, Orsa och Älvdalen är felsorterat. Framför allt hamnar förpackningarna fel; alltifrån plast och papper till matavfall.

— På frågan varför man ska ändra något som fungerar, så är svaret att det uppenbarligen inte fungerar så bra.

Hushåll som inte följer de nya lagkraven kan få böter. Hur höga de är kan variera.

— Det bestämmer kommunerna. Men vi vill inte börja där, för man ändrar inte beteendet genom att en sådan effektbild. Vi vill ge så mycket hjälp vi kan. Har den inte gett något får man kanske börja med sanktioner, säger Stefan Linde.

Vad satsningen kostar respektive kommun presenteras i kommunfullmäktige, men generellt sett ska kostnadsbilden med det nya systemet vara gynnsam för såväl fastighetsägare som Nodava. Det visar erfarenhet från de som redan börjat med fastighetsnära insamling.

— De hundra kommuner som hittills infört detta system har erfarit att det blir mycket mer välsorterat, mer rationellt och mer lätthanterligt för hushållen – och dessutom billigare. Sedan kanske vissa kommuner har rabatter, för att man komposterar eller liknande.

Kommunerna tog ett gemensamt beslut om satsningen långt innan lagkravet. För två år sedan fördes en dialog och en upphandling gjordes.

— Målet är att vi ska kasta 25 procent mindre avfall och att vi ska ha ungefär 50 procent mindre i brännbart.

Mätningarna görs under tre års tid.

— 2030 ska det vara uppmätt – och vi vet ju hur lång tid det tar att ändra ett beteende. Det är inte gott om tid, men strategin är mest att det ska bli lättare att göra rent, säger Sofia Jemthans.

Överfulla containrar är ingen välkommen syn. Dock har dessa varit en verklighet i flera kommuner. Risken är att personer fortsätter placera skräp utanför containrarna när de har svårt att trycka in mer avfall i dem.

— Vi har problematiken att återvinningsstationer blir fulla. Många har varit duktiga, sorterat rätt och kommer sedan dit för att bli besvikna, säger Linda Strand, driftschef på Nodava.

Personer i behov av att slänga en större mängd förpackningar har sannolikt inte för avsikt att använda de nya kärlen. Därför kommer lättillgängliga insamlingsplatser (LIP) finnas kvar; vid sidan av återvinningscentralerna.

— Vi på Nodava har fått ett årsbidrag per station av producenterna, för att drift och skötsel. Det kommer vi inte ha framöver. Vi kan inte behålla de 42 stationer vi har idag plus det nya hushållsnära systemet, men vi behöver nog ändå ha någon variant av återvinningsstation även om de blir färre. Frågan är hur vi maximerar nyttan av det.