Forskaren talade om ”Fake News” inför eleverna på Moraparken

Epidemiologen och forskaren Emma Frans föreläste inför ett fullsatt Moraparken i samband med Industrinatta i torsdags. Men ämnet handlade inte bara om smittor i form av virus, utan även spridningen av desinformation i framför allt nyhetsrapporteringen.

— Under pandemin skapades en epidemi av myter och felaktigheter som spreds. Detta fick vi uppleva i olika faser och det har sedan levt vidare på många håll, berättade forskaren.

Många fick lyssna till en allvarlig men underfundig föreläsning av Emma Frans, forskare och doktor i medicinsk epidemiologi. Det hon talade om skulle till viss del beröra det som hände under coronapandemin – men valde då att fokusera på desinformationen som spreds i samhället under dessa år.

Begreppet ”Fake News” blev vida känt under denna period och än idag finns spår av manipulerade nyheter i syfte att skapa oegentliga vinklar, till fördel för personen eller redaktionen som förmedlar nyheten.

— Ibland använder man det här begreppet lite slarvigt. Det man ursprungligen menar är ändå att falska nyheter sprids, som om de vore verkliga nyheter. Man lägger upp dem på olika nyhetssajter och ser ut som vilken typ av nyhet som helst, berättade Emma Frans.

De flesta exempel forskaren tog upp var rubriker från kvällstidningar.

Bland annat hade en kvällstidning rubriken ”Forskare: Att vara singel är lika farligt som att röka”. En annan uttryckte ”Trodde hon var snuvig – var läckande hjärnvätskor”.

— Genom att tänka på ett vetenskapligt sätt så kan man också lära sig om hur man ska sålla i informationsflödet som vi stöter på varje dag. Det är enormt mycket information som kommer hela tiden; från traditionella medier till sociala medier. Vissa saker som sprids är sanna, andra är helt falska. Andra saker ligger där mitt emellan.

Anledningen till att Emma intresserade sig för dessa frågor, berodde på att hon själv var ute mycket på sociala medier under pandemin.

Hon hade reagerat mycket på vilka risker som finns med när dessa myter och falska påståenden får spridning, berättade hon.

— Där lade jag märke till att det spreds många falska nyheter inom mitt område (epidemiologi). Det kunde handla om hur man blir sjuk och hur man blir frisk. Här togs det upp exempel på sätt som skulle vara mer eller mindre bra för hälsan.

Emmas fokus under föreläsningen låg på de nyheter som skrevs om sättet att bota coronaviruset.

— Man kunde skriva att vaccin inte alls var bra, utan var farligt. Men detta saknar helt stöd i vetenskapen. All vetenskap visar att nyttan med vaccin överväger de potentiella bieffekterna med råge.

Innan pandemin bröt ut gjorde WHO en undersökning om vilka som var de största hoten mot global hälsa.

— På denna lista fanns just punkten motvilja till att vaccinera sig. Det visar väldigt tydligt vilka problem samhället kan få, om det sprids felaktigheter. Det kan göra att en massa människor dör helt i onödan.

Hon ställde frågan till publiken om vilka nyheter de trodde sprids snabbast – falska eller sanna påståenden. Flest räckte upp handen när det gällde de falska nyheterna.

Följdfrågan blev varför det är så.

— Det är mer intressant, sa en i publiken.

En annan påpekade att det är lätt att utnyttja tonläget i samhällsdebatten.

— Man utnyttjar de redan polariserade debatterna i samhället för att formulera ett sätt som skapar ilska.

Att det går att skräddarsy påståenden bidrar till en skev bild i nyhetsrapporteringen, menade Emma Frans.

— Jag tror att ni har helt rätt i era analyser. Beroende på hur man förhåller sig till vad som är sant och är falskt, kan man alltså formulera sig lite som man vill. Men på något sätt är man lite bakbunden om man måste förhålla sig till sanningen. Då kan man inte skriva vad som helst. Man vill därför ändra om lite för att skapa rubriker som skapar känslor, oftast negativa eller skrämmande, hos oss.

Men vissa gånger måste det gå fort i rapporteringen. Detta bidrar till att även mer trovärdiga källor har nyheter som i själva verket är felaktiga, menar Emma Frans.

— I sådana händelser när det går väldigt snabbt, med saker som händer i realtid, ökar också risken för att felaktigheter slinker igenom. Detta gäller även hos nyhetsaktörer som inte har för avsikt att vilseleda människor.

Detta står i kontrast till det medvetna sättet att förvilla allmänheten.

— När det gäller värderingar så kan man lyfta saker utifrån olika perspektiv. Gäller det däremot en ren faktafråga så blir det problematiskt.

Med alla artiklar som spred tveksam eller helt felaktig information under pandemin, skapades också det som kallades en ”infodemi”.

— Under pandemin skapades en epidemi av myter och felaktigheter som spreds. Detta fick vi uppleva i olika faser och det har sedan levt vidare på många håll.

För att motverka ”infodemin” i samhället gäller det att vara kritisk, påpekade Emma Frans.

— Det är jättebra att kunna förmedla desinformation till personer i ditt nätverk om något inte riktigt stämmer i nyhetsrubrikerna.

Minst lika viktigt är det att kontrollera det som står i media, att vara källkritisk och tillitskritisk – att kontrollera hur trovärdig ”nyheten” är, dubbelkolla sannolikheten kring påståendet, samt om källan brukar delge verklighetsbaserade (faktakontrollerade) nyheter.

Det var forskarens budskap till eleverna och det märktes hur budskapet fastnade hos dem. För efter föreläsningen hördes ett surr av röster, när flera av ungdomarna reflekterade över det som sagts.