Stark start för skolsociala teamet – hjälper Leksands hemmasittare

Det nystartade skolsociala teamet i Leksand har redan kommit långt i arbetet med att få elever med hög frånvaro att återvända till skolan. Av de första tio eleverna som teamet arbetade med hade de mätbar framgång med nio av eleverna.

— Vi har mätt framgång som att närvaron har ökat. Men i alla ärenden hittills har vi fått eleven att åtminstone komma till skolan, och för varje familj är det i sig en jätteframgång, säger för- och grundskolechefen Erika Hemptenmacher.

Leksands kommun formerade teamet och växlade upp arbetet med hemmasittare i januari 2026. En av de viktigaste uppgifterna är att fungera som spindeln i nätet för att sköta och samordna familjens kontakter med skolan och myndigheterna.

Det kan till exempel vara lärare, rektorer, elevhälsan, socialtjänsten, LSS, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin m.fl. som en förälder ska hantera vid sidan om sitt vanliga jobb, hushållsarbete och föräldraskap.

— Många tycker att ”Äntligen finns det någon som sitter i mitten”, för vi ser att det är väldigt mycket att hålla rätt på för många föräldrar idag, beskriver familjebehandlaren Fredrika Pettersson från skolsociala teamet.

Når barnen genom föräldrarna

Insatserna som det skolsociala teamet utför är frivilliga och föräldrarna kan när som helst avbryta sin medverkan.

— Föräldrarna får en samtyckesblankett för att vi ska kunna ta alla de olika kontakterna, och de får några dagars betänketid efter det första mötet med oss och skolan. Hittills har alla familjer velat vara med, berättar Fredrika Pettersson som är familjebehandlare och socionom från socialtjänstens sida.

Eftersom barnen är minderåriga är det vårdnadshavarna som formellt tackar ja, men i den bästa av världar vill även barnen vara med på resan från början.

— Vi kan inte bygga bort alla situationer som är jobbiga för barnen, men vi kan stötta barnen och ge dem verktyg för att hantera situationerna, analyserar Erika Hemptenmacher och fortsätter resonemanget:

— Vi har sett att vi kanske har varit för duktiga på att i all välmening plocka bort det som är jobbigt i skol- och hemmiljöer. Men även om det kanske låter hemskt så behöver man få öva på det som är svårt också.

Samma resonemang har den före detta hemmasittaren Ludde Blomberg berättat mer om i en artikel som Siljan News publicerade i somras: ” Jag slapp undan de vuxnas krav för länge”.

Skoltid först, kunskapsmål sen

Fredrika Pettersson från socialtjänsten utgör den ena halvan av teamet och från skolans sida är det specialpedagogen Ewa Linds Andersson som hjälper eleverna att hitta tillbaka in i undervisningen.

— När vi har gjort en fördjupad kartläggning om vad familjerna behöver kan en av insatserna vara att träna på att göra ett skolnärmande. Det börjar ofta med insatser i hemmet, och det finns möjlighet att sitta i ett eget klassrum som finns här inne i Alléskolan, visar Fredrika Pettersson.

Vissa elever får regelrätt undervisning i skolämnen som svenska, matte och SO. Andra elever kan få jobba med något intresse som eleven brinner extra mycket för. Målet är just att skapa en trygghet i skolmiljön.

— Vi är väldigt frikostiga med tid och möten. En fika kan vara ett första steg, föreslår Fredrika som gång efter gång understryker vikten av tillit.

— Om barnen ser att de vuxna i deras närhet litar på oss, då blir det ofta så att barnen också vågar lita på oss, förklarar hon.

Därför har Fredrika byggt upp en väldigt tät och fin relation med familjerna, inklusive många hembesök. I många fall kan de ha daglig kontakt för att följa upp hur det går och fira små framgångar.

— Av den anledningen är det också viktigt att vi inte växer för snabbt, vi måste se till kvaliteten så att ni har tid med den här väldigt nära kontakten, betonar för- och grundskolechefen Erika Hemptenmacher.

Både små och stora barn kan få hjälp

Det skolsociala teamet hjälper barn i alla åldrar från lågstadiet till högstadiet. Konceptet skulle säkert fungera på gymnasiet också, men nu prioriteras grundskolan. Än så länge är det alltså bara grundskolan som omfattas.

— Fast de lärdomar som vi drar på generell nivå kan vi sprida och använda i alla skolor. Strukturerat närvaroarbete är en ständigt pågående insats som skolorna arbetar med redan idag, oavsett om det skolsociala teamet är med eller inte, förtydligar Hemptenmacher.

I skrivande stund har det skolsociala teamet 12 pågående eller avslutade ärenden, men antalet barn och unga i Leksands kommun som har en problematisk skolfrånvaro är tyvärr högre än så.

— Skolsociala teamet kan inte ta emot alla elever då det är fler instanser såsom elevhälsa, socialtjänst och BUP som redan arbetar med flertalet av dem. Men vi ser att behovet finns och att det är viktigt att alla instanser arbetar med att öka närvaron. Det kan inte bara hänga på ett team.

Hur bestäms det vilka familjer som får det extra stödet?

— Det är inget man ansöker om, utan det är rektorerna i samverkan med skolans chefer som går igenom och tittar på helheten. Hög frånvaro (över 40%) är en faktor, berättar Erika Hemptenmacher.

Av sekretesskäl avstår de från att vara detaljerade kring vilka som får hjälp och hur familjernas situationer kan se ut. Men det går att ge nämna några tänkbara metoder:

— Fältassistenterna är också med i det här, de kan stötta upp lite extra och se till så att barnen mår bra även utanför skolan. Och så kan de möta barnen genom deras fritidsaktiviteter och idrottsföreningar, exemplifierar Hemptenmacher.

— Vi behöver ibland tänka utanför boxen och arbeta på andra platser än i kommunens och skolans lokaler. Det finns oändliga möjligheter, säger Fredrika Pettersson.

Viktigt att tänka långsiktigt

Ett avslutande medskick till föräldrar som känner igen sig i den här läsningen är att man inte ska känna sig ensam. Det är många familjer som står inför samma utmaningar.

Ibland (men inte alltid) kan det vara vårdnadshavarna som behöver mer samtalsstöd för att orka peppa sina barn och hitta fungerande metoder.

— Vi ser att föräldrarna verkligen älskar sina barn och vill deras bästa, men de känner ibland att de ändå inte når fram hela vägen, resonerar Fredrika Pettersson och fortsätter:

— Tiden är min bästa vän. Kraven från våra chefer är inte att nå snabba mål, eller att hitta vems ”fel” det är att eleven har haft hög frånvaro. Utan allt fokus är på att hjälpa barnet tillbaka! Jag orkar stå kvar och vänta ut även om det går bakåt i perioder, och jag säger till föräldrarna att jag tror på att de kan!