Kosläpp på hösten – nu betar kommunens nya kor vid Limsjön
Fem nya Highland Cattle-kor har anlänt till den nybyggda hagen vid Limsjön. De ska ersätta Leksands kommuns 17 kor som pensionerades i våras, förhoppningsvis har de många år av miljönytta framför sig.
De nya ko-llegorna kommer från Borlänge och är 1,5 år gamla. Det är en viktig skillnad jämfört med den tidigare stammen där de äldsta djuren var uppemot 15-20 år gamla. Att det inte gick att avla på dem var en av anledningarna till att de gamla djuren byttes ut.
Nästa år förhoppningen att kvigorna ska bli dräktiga, så att hjorden växer naturligt.
— Vi har utrymme för 30 kor ungefär, och vi hoppas att vi åtminstone ska kunna komma upp så att vi har som i det tidigare beståndet, berättar Leksandsbostäders teamledare Janne Andersson.
På tisdagen invigdes de nya fyrbenta invånarna genom en festlig ceremoni där barnfamiljer och andra nyfikna fick klappa, mata och döpa nytillskotten.
Leksandsbostäder, vars personal förvaltar djuren, var på plats med stora maskiner som barnen fick provsitta och en korvgrill för att hålla värmen uppe i höstlovsrusket.
Loa Bager Knutz vågade sig fram hela vägen till staketet i mamma Frejas trygga famn.
— Den kittlade mig, utbrast Loa när en av kossorna inspekterade vanten.
— Och titta, nu bajsar hon!
Jonas Kristoffersson på Leksandsbostäder har varit med och tagit hand om kommunens djur i ungefär 15 år nu.
Vad är det bästa med att jobba med korna?
— Det är väl att djuren är så trevliga. Nästan trevligare än människor, faktiskt!
Och hur har det gått att lära känna de här nya djuren sedan de kom för några veckor sedan?
— Det har varit helt fantastiskt, de är väldigt tillgivna och det har inte varit några problem alls egentligen, svarar Jonas Kristoffersson.
Korna har fått lyxen att flytta in i en alldeles nybyggd hage, och här vill Leksandsbostäder gärna lyfta fram hållbarhetstänket. Brädorna kommer från stormfälld skog efter vinterstormen Johannes och stolparna blev över när Insjöns elljusspår moderniserades med ny belysning i våras. Även taket på kornas höförråd är återanvänt.
Eric Kalén som sköter service och underhåll åt Leksandsbostäder berättar mer om miljönyttan som gör att kommunen satsar vidare på koskötsel:
— De bidrar till den biologiska mångfalden när de går runt och betar i hagarna här, och det är jätteviktigt för våra pollinatörer (bin och humlorna) som har ett jätteproblem för tillfället med att hitta naturliga miljöer, förklarar Kalén.
— Leksand har ju liksom varit betat i tusen år som ett jordbrukssamhälle. Men de senaste 40 åren har vi väl reglerat bort oss lite, och det betade landskapet finns inte kvar som tidigare.
— Korna är väldigt selektiva med vad de äter och spillningen som de lämnar skapar små mikroklimat om man säger så. På en kvadratmeter kan du hitta upp till 40 olika växter där de har varit.
— När du har betade hagar och får fler pollinatörer så får du också bättre skördar. Så det här är bra för hela kretsloppet, understryker Eric Kalén.
— Det finns ingen slåttermaskin i världen som vinner över en mule, de når många ställen som maskinerna inte kommer åt, inflikar kollegan Nicklas Rosén.
Den långhåriga rasen gör korna extra gulliga att titta på, därför känns det nästan makabert att se på dem som potentiella måltider. Men Leksands kommun behöver ha den tanken i bakhuvudet, för i en tid av kris så fungerar korna rent krasst som en matreserv till kommunens skolkök och verksamheter.
— När de förra korna slaktades var de så gamla att köttet inte kunde tas till vara lokalt, utan de såldes iväg. Och där vill vi inte hamna igen. Så nu är tanken att vi ska ha de här i 5-8 år så att vi verkligen tar till vara det som vi producerar. Köttet ska användas lokalt, oavsett om det är kristider eller inte, bekräftar Eric Kalén på det kommunala bostadsbolaget Leksandsbostäder.