Klubbat: Så blir folkomröstningsfrågan om Leksands enskilda vägar

Det blir en folkomröstning i Leksand den 13 september 2026 om stödet till enskilda vägar. På måndagskvällens kommunfullmäktige beslutades vilken fråga och vilka svarsalternativ som ska användas. Det blev kommunstyrelsens förslag som vann omröstningen, med en formulering som inte är identisk med vad 2650 leksingar skrev under i vintras. Frågan blir följande:

Bör kommunen verka för att kunna erbjuda stöd till enskilda vägar enligt gällande rätt, regelverk och avtal?

1. Ja, men åtagandet får inte innebära neddragning av kommunal välfärd och/eller skattehöjning.
2. Ja, även om åtagandet innebär neddragning av kommunal välfärd och/eller skattehöjning.
3. Nej, jag anser att vägs ägare ska stå för kostnaderna.
4. Avstår

Debatten pågick i 90 minuter och ledamöter från alla partier gick upp i talarstolen för att motivera sina och partiernas ställningstaganden. I Siljan News artikel från förra veckan finns politikernas huvudargument redovisade i längre format, men några nya detaljer presenterades i plenisalen.

— Jag skulle vilja bemöta kritiken om att vårt förslag skulle avvika från folkinitiativets kärna, för den bilden delar jag inte. Det gör jag dessutom med stöd av SKR:s (Sveriges Kommuner och Regioners) experter på kommunala folkomröstningar, som förvaltningen har stämt av med. De gör bedömningen att kommunstyrelsens förslag håller sig inom ramen för folkinitiativet, sade kommunstyrelsens ordförande Sebastian Larsson (M) i sitt inledande anförande.

Oppositionsrådet Johan Fändriks från Bygdepartiet var av en annan åsikt.

— Frågan som kommunstyrelsen ställer är om vi ska stödja enskilda vägar. Men folkinitiativets intention var att fråga om vi ska ha enskilda vägar. Enskilda vägar kommer vi förstås alltid att ha, men hur många och var? Svarsalternativen 1 och 2 nämner finansieringen, men det står inget om finansieringen i punkt 3, om hur vägarna ska bekostas av invånarnas redan skattade pengar med moms på det, framförde Johan Fändriks (ByP).

Besvikelse för namninsamlarna

Väggruppen som stod bakom folkinitiativet fyllde flera åhörarstolar i salen, och när beslutet hade fattats var det en märkbart besviken företrädare som mötte pressen.

— Det här är väldigt långt från det som vi har samlat in namn för, och så blandar man in neddragningar i välfärden i svarsalternativen. Man hade ju kunnat skriva in neddragningar för vad som helst annat inom kommunens verksamhet, ansåg Peo Nordlöf från Väggruppen som också kandiderar för Vänsterpartiet i höstens kommunval.

Väggruppen hade samlat in godkända underskrifter från cirka 20 procent av de röstberättigade till följande frågeställning:

Ska kommunen ansvara för att de enskilda vägarna inom och mellan byarna erbjuds att omgående intas i kommunal väghållning (drift, underhåll, reparationer och reinvestering) via regelverk och avtal?

1. Ja
2. Nej

Vänsterpartiet, Bygdepartiet och Kristdemokraterna hade enats bakom ett gemensamt yrkande om att använda ovanstående formulering i folkomröstningen.

Flera oppositionspolitiker hänvisade till ett betänkande från Statens offentliga utredningar (SOU 2016:5 sida 482). Där föreslog utredaren att kommunföreträdare borde hålla samråd med initiativtagarna om de vill formulera en fråga och svarsalternativ som tydligt skiljer sig från initiativet.

Något sådant samråd har inte ägt rum enligt Peo Nordlöf, men det är inte heller någon bindande och beslutad text som kommunen behöver förhålla sig till. I den utredningen understryks det också att fullmäktige ändå har det sista ordet.

Styret: Ordet stöd kan rymma många olika lösningar

Men oppositionspartiet Sverigedemokraterna som anslöt sig till styrets förslag betonade precis som förra veckan att deras ställningstagande inte innebär att de stänger dörren till ett utvidgat kommunalt huvudmannaskap eller en mer omfattande kommunal väghållning.

— En alltför snäv frågeformulering riskerar att låsa kommunen till ett alternativ som i praktiken kanske inte ens går att genomföra på samma sätt överallt. Därför är det viktigt att frågan ger ett tolkningsutrymme. Inte för att göra frågan otydlig, utan för att skapa ett handlingsutrymme framåt. Den här frågeställningen låser inte fast frågan till en enda teknisk lösning redan från början, som folkinitiativet gör, resonerade Lina Ruuth (SD).

Ulrica Granberg från Moderaterna fyllde i resonemanget:

— Om vi skulle ha folkomröstningen enligt folkinitiativets fråga skulle vi efter valet behöva arbeta fram ett uppdragsdirektiv till våra tjänstemän, och där kan vi inte ha med ord som ”omgående”, med tanke på att processen tar tid att genomföra. Då skulle väljarna tycka att vi har svikit och brustit i det skedet istället. Det här förslaget anger ett mål och en riktning, sedan får förvaltningen ansvara för verkställigheten, sade Granberg (M).

Så slutade voteringen

23 ledamöter från S, M, C, L och SD röstade för kommunstyrelsens förslag. 16 ledamöter från ByP, V och KD röstade emot. Miljöpartiets enda ledamot tryckte på ”avstår” och Sverigedemokraterna hade en tom stol på mötet.

Folkomröstningen ska genomföras den 13 september med speciella gröna röstsedlar, och det kommer gå att förtidsrösta enligt samma principer som till de allmänna valen i höst.

Rösträtt har alla över 18 år som är folkbokförda i kommunen en månad före valdagen, förutsatt att de är medborgare i Sverige/EU/Norge/Island eller har varit folkbokförda i Sverige i minst tre år före omröstningen. De som har fritidshus i kommunen utan att vara skrivna här får däremot inte rösträtt.

Folkomröstningen är enbart rådgivande så oavsett utfall är det valfritt för politikerna hur de sedan vill förhålla sig till resultatet.