Därför söker Rönnäs vägbidraget istället för kommunal skötsel

Den sista oktober ska de nybildade vägföreningarna i Leksand ha ansökt om bidrag eller kommunal skötsel för de enskilda vägarna i vinter. Många ansökningar om skötsel har redan kommit in, men ett fåtal föreningar har bett om att istället få pengarna (30 kr/meter väg) och organisera arbetet själva.

Rönnäsbyarnas vägsamfällighetsförening är ett sådant exempel:

— Kommunen har skött 6 kilometer av vårt vägnät, men vägsamfälligheten omfattar 9 kilometer. Då är det bättre att vi hanterar allting samlat, anser vägsamfällighetsföreningens kassör Per-Inge Mill.

Han berättar att kommunen har upphandlat Dalafrakt för att sköta vinterväghållningen. Och Dalafrakt har i sin tur gett uppdraget att sitta bakom ratten till Rönnäsbon Sven-Åke Blomqvist.

— Jag har plogat vägarna här sen jag var 15 år. Det måste ha varit på 70-talet någon gång, berättar Blomqvist.

Det arbetet kommer Sven-Åke och hans traktor att göra även i fortsättningen:

— Tidigare har jag först behövt köra ett varv med Dalafrakts GPS påslagen för de vägar som ingår i avtalet. Och sen har jag behövt stänga av GPS:en och komma tillbaka ett varv till för att ploga de vägar som betalas av byborna, förklarar Sven-Åke Blomqvist.

Får ett större medbestämmande

Nu kan de kapa mellanhänder och få bättre kontroll över prioriteringsordningen.

— Det är smidigt och man kan rå om sig själv. Hellre än att de ska sitta i Noret och bestämma att vi ska ut ifall det knappt ens finns någon snö på backen, säger Sven-Åke Blomqvist och fortsätter:

— Här nere vid sjön kan det ibland vara helt snöfritt, men så är det en decimeter snö högre upp i byn. Och då behöver vi inte vara ute klockan 04 på morgonen när man inte ser en människa ute.

Och så har ni bättre koll på var det faktiskt bor personer olika delar av året?

— Ja precis! Om vi ser att det ska snöa mycket flera dagar i rad och det är en väg som inte används, då räcker det ju med att ploga av den när det har snöat klart, känner Blomqvist.

Kräver bybornas planering och beslut

Det har förstås krävts en hel del arbete av Rönnäsbyarnas vägsamfällighetsförening för att hitta formerna och förankra besluten kring byns vägar.

De har bildat en styrelse med fem personer som har ansvar för att fördela budgeten till olika underhålls- och upprustningsåtgärder. Deras arbete har dokumenterats med frekventa informationsbrev på hemsidan.

På årsstämman och extra stämmor har de tagit viktiga beslut om förändrade andelstal, upprustningspolicyn och hur mycket som är rimligt att uttaxera/debitera/ta betalt från medlemmarna.

— Vi behöver inte heller vara strikta med att vägskötseln ska kosta just 30 kronor per meter väg (det som kommunen och staten bidrar med). Så om det blir pengar över kan även de pengarna användas för upprustningsåtgärder, förklarar Per-Inge Mill och fortsätter:

— Vi har redan förbättrat och beställt åtgärder till flera av våra vägar i år. Där har vi kunnat söka upprustningsbidrag till hälften av kostnaden från kommunen, och så har vägsamfällighetsföreningen fått stå för den andra halvan, förklarar Per-Inge Mill.

Totalt under 2025 och 2026 har kommunen beviljat 380 000 kronor i upprustningsbidrag till Rönnäs.

Så mycket har det kostat

Hur mycket eller lite som Rönnäsborna ska investera i sitt vägnät bestäms alltså gemensamt av fastighetsägarna.

— Det står i våra stadgar att vägarna ska hållas farbara och att de ska skötas vintertid. Det är grunden, men vi känner att vi vill rusta upp flera vägar till en bättre standard än idag, säger kassören Per-Inge Mill.

Till årsstämman för 2026 hade styrelsen förberett två budgetar. En mer omfattande budget, med 100 öres debitering per andelstal, och en mindre där medlemmarna skulle debiteras 50 öre per andelstal.

Andelstalet räknade Lantmäteriet ut i den tidigare förrättningen och det baseras på hur mycket varje fastighet förväntas nyttja vägnätet under året.

Den större budgeten och debiteringen röstades igenom, och av debiteringslängden framgår det att många fastighetsägare fick betala 2100 kronor för helåret. Ungefär lika vanligt var det att man fick betala omkring 500 kronor eller 20 kronor per hushåll, beroende på fastighetens placering och karaktär.

En av de större och uppdelade fastigheterna debiterades på 4200 kronor, annars var det ingen som behövde betala mer än 2600 kronor per fastighet.

Extra upprustningsstöd vid sidan om

Men önskemålen har varit större än upprustningsbudgeten på 150 000 kronor, och där hamnade Lindonvägen under strecket på prioriteringslistan.

Längs den vägen finns två hushåll, varav ett hus som är nybyggt. I det nya huset bor Göran Svensson sedan något år tillbaka. Vägen har tidigare haft karaktären ”åkerväg”, och det har väl varit tillräckligt när det inte har bott personer längs vägen året runt. Men nu har användningen alltså ökat.

— Så då gjorde vi en överenskommelse om att ifall fastighetsägarna här går in och betalar den lokala halvan av upprustningskostnaden, då kan vägsamfällighetsföreningen söka bidrag från kommunen för den andra halvan, berättar kassören Per-Inge Mill.

Göran Svensson nickar instämmande när Per-Inge Mill beskriver upplägget. Nu väntar de bara på att entreprenören ska komma och fixa till körbanan och det lilla diket.

— Det blir bra om vi kan bättra på vägen här. Nu ser den väl inte så farlig ut, men på våren när det är tjällossning blir det djupa hjulspår. Och så ser man här att vägen håller på att förskjutas i sidled så att man nästan kör ute på åkern, säger Göran Svensson och pekar på däckavtrycken i den ena vägrenen.

Så jobbar kommunen inför vintern

Nu finns det ett lagakraftvunnet kommunalt skötselregelverk från 2019, med ett lika lagakraftvunnet höjningsbeslut från sommaren 2026 som bland annat satte bidragsnivån till 30 kronor per meter väg.

Men de flesta föreningarna har hittills valt att be Leksands kommun ordna den löpande skötseln (och alltså inte ta bidraget i pengaform).

Finns det några arbetsmoment som kommer att tas bort, glesas ut eller läggas till på omfattningen av kommunens åtagande jämfört med förra vintern?

— Vinterskötseln kommer vara den samma som tidigare år för de som har tecknat avtal med kommunen, svarar Leksands kommuns trafikhandläggare Ingrid Andrén.

— Vi har hittills fått in ett 90-tal ansökningar som vi handlägger löpande för att alla ska få möjlighet att teckna avtal. Det har även kommit in ansökningar från områden som tidigare inte har fått något kommunalt stöd alls och vi räknar med att det kommer att komma fler ansökningar nu under oktober, tillägger Andrén.

I förra veckan var Rönnäs och Barkdalsgärdet de enda vägsamfällighetsföreningarna inom kommunens ”verksamhetsområde” som ville organisera skötseln på egen hand.

I beslutet från 2019 fanns det nämligen en karta som ringade in några valda delar av Leksands kommun där kommunen kunde erbjuda skötsel.

I övriga (mindre tätbebyggda) delar kan man ändå söka pengabidraget och få ansökningen prövad mot regelverkets kriterier.

(Nästan) alla motparter är redo

Lantmäteriförrättningarna har gått i mål i alla områden utom i Södra Häradsbygden (Västannor, Smedby och Hagen). Efter att Lantmäteriets första förrättning överklagades och underkändes försökte byrepresentanter få till äldre byorganisationer som motparter till kommunen. Det har lyckats i några andra kommundelar.

Men Leksands kommun bedömde att byarnas underlag inte var tillräckligt robust och därför avslogs deras ansökningar. Så nu fortsätter lantmäteriprocessen, och den lär inte bli klar innan vintern börjar.

— Eftersom de är inne i processen med att bilda en ordnad förvaltning för sina vägar får de fortsatt kommunal skötsel tills förrättningen är klar och de kan ansöka om kommunalt stöd, skriver Ingrid Andrén till Siljan News.