Bygglov på klassisk mark upprör Tällbergsbor: ”Utsikten försvinner”

Nedanför Green Hotel på Lissgattu i Tällberg finns en välfotograferad öppen utsikt som dessutom nämns i kommunens kulturmiljöprogram. Den vyn kan förändras inom kort, ifall Leksands kommuns beviljade bygglov på nästan 800 kvadratmeter vinner laga kraft.

— Jag har aldrig varit med om så mycket reaktioner, säger en Tällbergsbo om byggplanerna som har lett till stora namninsamlingar.

Det överklagade bygglovet gäller en villa i sluttande suterräng med tillhörande gäststuga, förråd, växthus och garagebyggnad. Den sökande har skickat in ett förtydligande dokument som visar hur de försöker få byggnaderna på 788 kvadratmeter att smälta in i Tällbergs befintliga karaktär. Men projektet rör ändå upp känslor.

— Jag motsätter mig inte ATT det byggs, i princip vill jag inte säga nej till utveckling i Tällberg. Men här tycker jag att det finns mycket förarbete som kommunen och Tällbergsborna har lagt ned tid, pengar och möda på att ta fram, och så känns det som att de som beslutar slänger bort de resurserna och inte alls visar hur de har värderat det underlaget, säger Salka Horal som äger Green Hotel på andra sidan vägen.

Hon syftar bland annat på Leksands kommuns kulturmiljöprogram (där den omtvistade utsikten råkar vara omslagsbilden för kapitlet om Tällberg) och dess föregångare i form av en ”charette” från början av 2000-talet då många bybor gick ihop och definierade hur det var lämpligt att bygga i Tällberg.

— Jag vill att det ska gå rätt till och att det ska vara omsorgsfullt kring den här platsen. Jag saknar framför allt en tydlig redovisning av hur man har vägt platsens dokumenterade kulturmiljö- och landskapsvärden och hur den betydligt mer omfattande bebyggelsen förhåller sig till det tidigare förhandsbeskedet, tycker Salka Horal på Green Hotel.

Så säger styrdokumenten

Fastigheten är en av 18 fastigheter i Tällberg som har listats i kulturmiljöprogrammets kategori: ”Var varsam med öppen och hävdad ängsmark samt spår av betes- och odlingsmark.”

Det står också följande i kommunens nya översiktsplan om markkategorin TÄL** som gäller för fastigheten vid Lissgattu:

• Ny bebyggelse kan medges om de uppfyller följande krav:
• Bebyggelsen får inte minska Tällbergs öppna karaktär.
• Bebyggelsen får inte begränsa utblickarna över Siljan för den besökare som rör sig längs de centrala stråken Holgattu, Ovabacksgattu och Lissgattu.

Det ska dock noteras att ovanstående två styrdokument bara är vägledande, inte bindande.

Hur de stora byggnaderna anses begränsa utsikten mot Siljan är ett återkommande argument i protesterna, men det finns fler aspekter att ta hänsyn till.

Det ligger till exempel stenrösen i sluttningen, vilket är en indikation på att platsen tidigare har varit odlingsmark. Den sökande skriver att rösena ska flyttas omsorgsfullt och återskapas på traditionellt vis, om de behöver röras.

Inte tillräckligt starka motargument

Flera kritiker undrar om kommunen ens har varit på platsen för att inspektera förhållandena, men myndighetschefen Jonas Slars försäkrar att kommunen visst har varit där på platsbesök, bland annat för att titta på stenrösena som inte bedöms vara biotopskyddade.

— Stora delar av fastigheten kommer vara orörd och befintliga odlingsrösen längre ned på fastigheten kommer inte påverkas av byggnationen. Dock ska sökanden kontakta kulturmiljöenheten på länsstyrelsen för eventuella ingrepp i odlingsrösena, skriver Jonas Slars till Siljan News.

Ovanstående omständigheter togs upp i beslutet som samhällsbyggnadsutskottet fattade i juni 2026, men de vägde alltså inte tillräckligt tungt för att neka bygglovet.

— Tanken med kulturmiljöprogrammet är ju inte att det ska förhindra, utan att det ska tas extra hänsyn så att nya byggen passar in i kulturmiljön. Men samtidigt måste ju varje generation få sätta sina avtryck någonstans. Det är väl anpassat till den miljö som råder, anser Viktor Zakrisson (S), samhällsbyggnadsutskottets ordförande i Leksands kommun.

Han tillägger att det var ett helt enigt utskott som beviljade bygglovet, i enlighet med stadsarkitektens yttrande.

Överklagades av grannar och andra i byn

Det beviljade bygglovet har under sommaren överklagats till Länsstyrelsen Dalarna av åtminstone ett tiotal grannar och sakägare i Tällberg. Namninsamlingar, både digitala och fysiska, har enligt uppgift samlat uppemot 400 namn. Även byagemensamma organisationer som Tällbergs byamän har engagerat sig och ifrågasatt projektet.

— Vi har tagit ett styrelsebeslut om att överklaga det här. Vi sade att den byggnad som beskrevs i förhandsbeskedet 2025 var okej, men ansökan om bygglovet visar något helt annat, säger byamännens ordförande Magnus Westerlund.

Förhandsbeskedet (som lämnades in av en tidigare fastighetsägare) innehöll en skiss på ett betydligt mindre hus, 134 kvadratmeter stort. I kommunens protokoll skrevs det in tre villkor för att det skulle godkännas:

• Att byggnaderna ska placeras i linje med grannfastigheten
• Att bebyggelsen ska anpassas till den Tällbergsromantiska karaktären
• Att bebyggelsen ska anpassas till max en våning.

Sluttningen ska gömma delar av husen

De sistnämnda villkoren har blivit omdebatterade. Motståndarna menar att tvåvåningslösningen står i konflikt mot förhandsvillkoret, medan den sökande argumenterar för att det är en enplansvilla med loft i halvsuterräng, och att de har ansträngt sig för att begränsa takhöjden mot Lissgattu så mycket som möjligt.

Samhällsbyggnadsutskottet går på den sökandes linje och skriver följande i beslutet:

”Tomtens beskaffenhet har tagits väl omhand utan att skapa terrasser eller skarpa slänter. Dessutom hamnar byggnadsvolymerna under vägen, vilket minimerar uttryck av dominans i landskapsbilden. Att en del av huskropparna består av två våningar gör inte att upplevelsen av dessa volymer stör stads- och landskapsbilden i området.”

Myndighetschefen Jonas Slars, som är stadsarkitektens chef, betonar tolkningen av att det är ett plan med suterräng snarare än två plan:

— Både gestaltning och placering har enligt vår bedömning gjorts på ett sätt som gör att huset dras ner från befintlig väg, skriver han till Siljan News.

Både tjänstemännen och politikerna noterar storleksskillnaden mellan förhandsbeskedet och bygglovet, men Zakrisson (S) säger att det beviljade bygglovet har godkänts enligt sina egna förutsättningar. Jonas Slars instämmer i detta.

— Storleken på byggnationen är egentligen inget som prövas i ett förhandsbesked, ett förhandsbesked prövar markens lämplighet för avsett ändamål. Det vill säga om platsen är lämplig för byggnation, förklarar Slars.

— Vid bygglovsprövningen kom inte bara ritningar för ansökan in till oss, utan också en tanke och idé bakom den tilltänkta utformningen och placeringen samt de materialval man valt att använda sig av. Således blev det också samhällsbyggnadsutskottets samlade bedömning att åtgärden är väl anpassad utifrån de värden som finns på platsen, berättar myndighetschefen Jonas Slars.

Färger och material som passar Tällberg

Siljan News har utan framgång försökt nå den person som har sökt bygglovet.

Men i handlingarna till kommunen redovisar personen flera åtgärder för att byggnaderna ska passa in i området. De vill bygga med återbrukat lertegel, skapa kronskorstenar som är så typiska för området, och göra socklar och stenmurar i natursten.

Fasadfärgen efterliknar silvergrå järnvitriol i stil med åldrade timmerhus. Om utsikten skriver de följande (i urval):

• ”Istället för att uppföra en enskild storskalig byggnad har vi valt att dela upp volymen i flera mindre enheter”.
• ”En vinkelställd placering skapar ett intimt och skyddat gårdsrum. Det döljer effektivt den moderna villans faktiska storlek och ger istället intrycket av ett gytter av mindre enheter, vilket säkerställer att bebyggelsen blir en naturlig förlängning av den befintliga bystrukturen.”
• ”Vi har valt att ta bort det tidigare föreslagna planket mot gatan (nu planeras istället en gärdsgård). Detta öppnar upp tomten mot Lissgattu och motverkar den avskärmade karaktär som kritiserats.”
• ”Vi har medvetet placerat byggnadsvolymerna med mellanrum mellan huvudbyggnaden och verkstadsbyggnaden för att skapa plats som tillåter förbipasserande att se landskapet bortom”.

Utsikten svår att ersätta

Resonemanget övertygar inte de bybor som Siljan News har talat med. Flera har avböjt att medverka med namn för att de inte vill skapa något som kan uppfattas som ett drev mot den sökande privatpersonen.

Magnus Westerlund som företräder Tällbergs byamän drar samma slutsats som flera andra av de som har överklagat beslutet:

— Det här är ett område där man stannar upp och ser utsikten över Siljan, här kommer man i fortsättningen bara se väggar och tak. Det riskerar att bli ett prejudikat så att bykärnan i Tällberg förtätas ännu mer.

— Jag vill förtydliga att vi i byamännen verkligen inte motsätter oss att någon kommer och vill bygga och bo här. Utan det handlar om hur kommunen har styrande dokument som säger en sak, och sen vi tycker inte alls att det går att följa hur beslutet linjerar med de dokumenten, avslutar Westerlund.

Länsstyrelsen Dalarna har hunnit göra en första bedömning och pausat bygglovet i väntan på slutligt beslut. Det är för tidigt att säga när processen kan bli klar.