”Isytorna behövs” – därför förhandlar kommunen om arenorna

Leksands IF vill sälja 49 procent av aktierna i arenabolaget som hanterar Tegera Arena och den intilliggande Clas Ohlson Foundation Arena. Än så länge har Leksands kommun inte nappat på förslaget, men vägvalet närmar sig ett politiskt beslut.

— Det är inte hållbart att lägga ett så stort ansvar på Leksands IF när det gäller försörjningen av isanläggningar, om inte vi är med och betalar mer, resonerar kommunstyrelseordföranden Sebastian Larsson (M).

Leksands IF:s vd Gabriel Edelbrock berättade igår för Siljan News att bolagsstämman i somras beslutade att de ska försöka sälja 49 procent av Leksands IF:s fastighetsbolag.

— Oavsett vem som blir köpare till slut kommer det att ta lite tid, vi är dock angelägna om att komma framåt eftersom den här affären är en viktig del i vårt arbete med att skapa trygghet och stabilitet i föreningen, säger Edelbrock.

I en separat artikel förklarar Edelbrock mer om vilka fördelar det skulle medföra för likviditeten och skulderna som Leksands IF har.

Kommunen får mycket is för pengarna

Kommunens huvudargument för ett aktieköp, eller någon annan ny ekonomisk lösning, handlar om att kommunen idag betalar oproportionerligt lite för de istider som övriga lag, allmänheten, hockeygymnasiet och konståkarna får ta del av.

— Det befintliga avtalet har mer än 20 år på nacken och det innehåller flera delar som inte är aktuella längre. Så förvaltningen fick i uppdrag redan i samband med borgensdiskussionerna (sommaren 2025) att ta fram underlag för en mer långsiktigt hållbar lösning, säger kommunalrådet Sebastian Larsson (M).

På en direkt fråga om kommunens intresse för att köpa aktier svarar Sebastian Larsson att det bara är ett av flera levande alternativ.

Vilka är de andra alternativen?

— Det kan jag inte gå in på, men jag kan i alla fall nämna ett alternativ som INTE är aktuellt längre, som tidigare har varit på tal. Det var om vi skulle köpa träningshallen, Clas Ohlson Foundation Arena.

Sebastian Larsson utvecklar varför den idén har ratats:

— Det vore svårt rent tekniskt att bryta isär Tegera Arena och Clas Ohlson Foundation Arena (COFA) i två olika fastigheter, med tanke på att det är en och samma kompressor och samma driftsorganisation som driver anläggningarna gemensamt.

— Om man tycker att det engagemang som kommunen har i Leksands IF idag är ”orent”, så vore det en ännu ”orenare” lösning.

Involverade eller fristående?

Ägarskap eller aktieägarskap i någon form skulle ge kommunen ett större inflytande över hur anläggningarna sköts och utvecklas. Men det är också tänkbart att kommunen ”bara” fyller på ekonomiskt genom att betala en högre hyra – vilket i grunden inte skulle ge mer formell makt.

Vissa oroar sig för att Leksands kommun riskerar att dras ned i ruinens brant om Leksands IF går i konkurs (med tanke på borgensåtagandet som ökades från 18 till potentiellt 30 miljoner). Väver kommunen in sig på ett ännu mer riskabelt sätt om man köper aktier?

— Det är ju sådant vi behöver ha med i beräkningarna, och vi ska ha respekt för att det är mycket pengar, men för vår balansräkning är 18 miljoner kronor inte avgörande på något sätt.

— Och investeringarna som borgensåtagandet ligger till grund för kommer fortsatt vara till gagn för våra skattebetalare OM det värsta skulle inträffa. Det har ju dels gått till att återställa COFA efter branden, man har gjort bottenplattor i både COFA och Tegera Arena, man har gjort stora investeringar i isanläggningen med mera. Det är ju fasta inventarier som man inte flyttar på från Leksands kommun.

Samtidigt medger Larsson (M) att kommunens säkerhet i dagsläget är oklar, och att konkursboet formellt sett skulle knytas till de långivande bankerna snarare än till kommunen ifall bolaget skulle gå omkull.

— Ytterst handlar det om att vi ska hitta en lösning som gör att vi inte hamnar i den situationen. För tvärtemot vad många tycker och tror så är det inte så att Leksands kommun skapar förutsättningar och betalar för Leksands IF:s elitverksamhet, utan det är Leksands IF som skapar förutsättningar för Leksands kommun.

— Den anläggningen kostar ungefär 35 miljoner per år att driva, och Leksands IF står för omkring 28 miljoner av det. Samtidigt står elithockeyn bara för kanske 15 procent av nyttjandetiden. Utan elithockeyn skulle vi inte ha förutsättningarna att ha de anläggningarna, och kommunens kostnader hade varit väsentligt högre.

Politikerna har sista ordet

Om kommunen ska besluta om någon större förändring behöver det förankras hos politikerna i kommunfullmäktige, och dessförinnan behandlas på lägre nivåer inom kommunens politiska system.

När du hör dig för med dina politikerkollegor, drar det åt olika håll kring vad du tror att ett fullmäktige kan släppa igenom?

— Svårt att säga. Jag upplever att det finns en ganska stor förståelse och enighet om Leksands kommuns roll i det här, att det inte är att sponsra någon elitverksamhet. Men sen kan det säkert finnas gradskillnader i hur pass stort ansvar man tycker att kommunen har, säger Sebastian Larsson (M).

— Jag har i alla fall inte hört någon som sätter klackarna i backen och säger att vi inte ska ha någon ishall i Leksand. För det är ju ytterst vad det handlar om, att isytorna behövs för alla våra lag, hockeygymnasieelever, barn och ungdomar.

Nästa ordinarie kommunfullmäktige hålls först efter valet, den 20 oktober.

— Vi har kommit en bit på vägen skulle jag säga, men det finns fortfarande inget färdigt förslag till beslut. Och det kvarstår en del arbete innan vi kan lägga fram någonting som vi tror på och som vi tror har förutsättningar att kunna få en tumme upp från politiken, avslutar Sebastian Larsson, kommunstyrelsens ordförande i Leksands kommun.