Den svåra konsten att bli svensk
Att komma till ett nytt land där mycket fungerar på ett helt annat sätt än vad man är van med skapar rädsla och förvirring för många. Hur gör man för att inte göra fel när kulturen skiljer sig åt? Och vilka blir konsekvenserna när man gör fel utifrån de nya spelreglerna?
För att stötta föräldrar i sin nya roll arbetar Erikshjälpen med projektet Föräldrakraft.
Och det har blivit mycket populärt.
Tänk dig att du flyttar till ett nytt land och där fungerar mycket på ett helt annat sätt än vad du är van vid. Den kultur och de rutiner du är van med finns inte längre. Det är helt andra förväntningar och förutsättningar. Det skapar oro och osäkerhet. Och i kombination med att utanförskap blir det svårt.
För att mer förstå hur det fungerar samlar Erikshjälpen kvinnor och barn från Jakobsgårdarna till träffar för att både träna språket och för att få stöd i föräldrarollen.
— Det har gått bra att få hit föräldrar till våra aktiviteter. Intresset är stort för man vill både göra rätt och komma ut i samhället, berättar Pernilla Wiklund som är verksamhetssamordnare för Erikshjälpens Framtidsverkstad.
Bara att få lära sig cykla kan hjälpa till
Det är onsdag eftermiddag och kvinnor och barn börjar dyka upp i kyrkan på Jakobsgårdarna. Det är kvinnor och barn från olika länder som kommer in genom dörrarna. Fikat är framdukat och det är många som verkar känna varandra sedan tidigare.
Det är olika utmaningar som mammorna har. En kan vara så enkel som att hur fungerar den skolplattform som används? Alla som har försökt att hitta ett schema för att ha koll på sitt barns skolgång vet att det kan vara klurigt. Även om man har svenska som sitt förstaspråk.
— Vi har en del ganska stora skillnader på hur saker fungerar här i Sverige mot i andra länder. Bara det att meningsbyggnaden i språket skiljer sig åt gör att det är upplagt för missförstånd och konflikter. Och då även mellan föräldrar och barn, fortsätter Pernilla.
Att sätta föräldraskapet i en svensk kontext är svårt på flera plan. Bara det att det är svårt för kvinnorna att ta sig ut från området och ut i det svenska samhället. En praktisk utmaning är så enkel som att man inte kan cykla. För det har man aldrig lärt sig. Och en oftast hårt pressad ekonomi gör att det kan vara enda transportmedlet man har råd att nyttja. Så då anordnas det kurser i att cykla. Kan låta banalt men gör en stor skillnad.
När reglerna krockar i vardagen
Lägg sedan till den administration som finns. Blanketter som ska fyllas i. Ett systemtänk som man inte är van med.
— Att bara komma in i vården kan vara svårt. Vi är uppväxta med det tänket men folk utifrån är inte det. Även att tänka och ta beslut som individ som vi är vana med är inte självklart för alla. Det är mer att anpassa sig efter gruppen och andras beslut, berättar Pernilla.
En av kvinnorna som är med på dagens utbildning vill prata med oss men vill inte vara med på bild eller ge sitt namn när hon förstår att folk kommer att läsa om henne. För vad kan hända då? Om andra förstår att hon inte riktigt förstår? En vanlig föreställning är att socialtjänsten kan komma och ta barnen.
— I Sverige måste man ta det lugnt och prata med sina barn. Så är det inte i landet vi kommer ifrån. En annan stor skillnad är att i landet vi kommer ifrån går barnen i skolan bara om de vill. Det gör att det kan bli problem här, berättar kvinnan vi kan kalla för Noor och fortsätter:
— Vad ska jag göra om barnen eller jag blir arga? Jag vill ta hand om mina barn men inte göra fel här i Sverige. Och så vill jag ha ett jobb. Jag vill lära mig språket och då är det bra att vara med här.
Kraven som stänger dörrar
Det pratas mycket om språket bland de vi träffar. Vikten av att få lära sig. Samtidigt en frustration över att det är svårt. Det höjda kravet på närvaro på SFI har även det ställt till det lite. Det finns mindre tid över att ta sig ut i samhället.
Många som kommer till kurserna har sina barn med sig. Och aktiviteter även för barnen är viktiga och något det läggs fokus på. Många unga i området efterfrågar mer att göra. Men ekonomin sätter ofta käppar i hjulet.
En världskarta över värderingar
-
- Ju längre åt vänster ett land ligger, desto mer handlar vardagen om trygghet, stabilitet och överlevnad.
- Ju längre åt höger, desto mer värderas individuell frihet, självförverkligande och att människor får leva som de vill.
-
- Längre ner = religion, traditioner och gamla normer är viktigare.
- Längre upp = människor är mindre religiösa och mer öppna för förändring.
Vårens aktiviteter i urval:
- Stöd & Utbildning: Föräldrastödskurser, livskunskap, hälsa samt kursen ”Ett gott liv”.
- Praktiskt & Kreativt: Sy- och återbrukscafé samt cykelkurser.
- Samverkan: Familjedagar och språkcafé med Svenska kyrkan, Rädda Barnen, SFI och Bilda.