Två nya reservat på kommunens bord – ”Kommer inte att överklaga”

Nu är alla beslut fattade angående bildandet av de två reservaten Niss-Erssonfjljot och Furuliden. Samtidigt är bildandet av Grund-Olaköln uppskjutet.

— Vi kommer inte att överklaga bildandet av de två reservaten, förklarar kommunalrådet Christoffer Gyllenkall.

Furuliden, som ligger 14 km sydväst om Idre och är 28 hektar stort, handlar om att en privat markägares önskemål att marken ska skyddas som naturreservat.

— Genom att det är en privat markägare som vill skydda marken så kommer vi att respektera det önskemålet och låta det bli ett reservat av Furuliden, säger Gyllenkall.

Niss-Erssonfljot är ett 69 hektar stort område med stora våtmarker mellan Tyrinäs och Lövnäs som nu också är klart som naturreservat när Älvdalens kommun avstår från att överklaga beslutet.

Niss-Erssonfljot är en sedan länge välkänd, värdefull fågelmyr. Området blev aktuellt för områdesskydd i samband med ett regeringsbeslut enligt vilket högst 25 000 hektar icke skyddsvärd, produktiv skogsmark överfördes från Sveaskog till Naturvårdsverket för att användas som ersättningsmark vid områdesskydd. Niss-Erssonfljot med omgivande skog blev utvald som en av dessa bytesmarker.

— Om de två besluten inte överklagas så ska reservatsbeslutet för de två beslutade reservaten vinna laga kraft, säger Lennart Bratt på Länsstyrelsen.

Överklagat är däremot bildandet av Grund-Olaköln norr om Särna. Det 1 900 hektar stora området som gränsar till Älvdalens skjutfälts västra gräns, är överklagat av både Försvarsmakten och Älvdalens kommun.

— Både kommunen och försvaret har haft invändningar och nu jobbar vi med att justera texten i beslutet så att reservatsbildningen kan gå vidare, säger Lennart Bratt.

— För Älvdalens skjutfält och försvarsmakten borde ett ett reservat som granne vara en fördel då det ger skjutfältet en zon där det inte kan bli några nya byggnader.

Det finns dock en anledning för försvaret att bevaka beslutet då det kan bli aktuellt med att bygga en ny infartsväg till skjutfältet norrifrån.

När det gäller kommunens remissvar så avstyrkes förslaget i ett yttrande om att kommunen redan hade en hög andel skyddad mark och att Länsstyrelsen saknade medel att sköta de befintliga reservat. Kommunen lyfte också de inskränkningar som nya reservat medförde för både de boende och besökare, men också för skogsnäringen.

Christoffer Gyllenkall som skrev kommunens yttrande begärde att Länsstyrelsen skulle genomföra en samlad analys av andelen skyddad mark och dess konsekvenser för Älvdalens kommun innan ytterligare reservat bildas.

Länsstyrelsen skall också redovisa en plan för hur befintliga reservat ska skötas och förvaltas med tillräckliga resurser och kompletterar konsekvensutredningen med en fullständig socioekonomisk analys. Länsstyrelsen ombeds också utreda möjligheten att uppnå naturvårdsändamålet med alternativa och frivilliga skyddsformer.

Det är de synpunkterna som nu Lennart Bratt ska ta hänsyn till i det överklagade beslutet.

Utöver de två reservat som nu ser ut att bli godkända och Grund-Olaköln som är överklagat, så väntar fler reservat.

Dels ett reservat av fjällnära skog vid Storfjätern som bildas då markägaren nekats avverkningstillstånd. Istället för att avverka skogen får markägaren ersättning för att göra om marken till naturreservat.

En annat, mindre reservat, blir Hamrarna på gränsen mot Långfjällets västra gräns, inte långt från Svea skogs ekopark i området.

— Det handlar om några hundra hektar som ägs av Sveaskog på mark där Boliden tidigare haft en koncession som nu gått ut, förklarar Lennart Bratt.

— Det är gammal skog och en bergsbrant som är skyddsvärd för både botaniska och zoologiska värden.