Kommunen säger nej till nytt reservat i Älvdalen

Länsstyrelsen får nej av Älvdalens kommun att bilda reservat nummer 82 i  kommunen. Det i kommunen remissvar på Länsstyrelsens förslag till beslut för att bilda Grund-Olakölens naturreservat.

Grund-Olakölen handlar inte om fjällnära skog utan istället är Grund-Olakölen ett stort skogs och myrområde norr om Särna som följer gränsen till Älvdalens skjutfältet.

Totalt handlar det om 1906 hektar som ägs av Sveaskog. Det stora området som föreslås bli naturreservat beskrivs så här: ”Grund-Olakölen består av vidsträckta myrar med partier av äldre brand-präglad tallskog samt inslag av barrblandskog och björk. Skogen har formats av upprepade skogsbränder, och spåren efter dessa finns vida spridda i skogsmarken. Tallskogen ger ett ljust intryck med träd i olika generationer, där skogsbrandens betydelse för skogens karaktär med all tydlighet framgår. Delar av skogen som ligger i anslutning till vattendrag och våtmarker hyser mycket död ved och naturvårdsintressanta arter. Våtmarkerna är hydrologisk närmast opåverkade av människan och bidrar till intrycket av orördhet i området. Sammantaget ger detta goda förutsättningar för stor artrikedom både bland växter och djur”.

I skötselplanen stoppas skoteråkning i området, däremot införs inga restriktioner för flyg, men så ligger det ju också inom försvarets riksintresse för lågflygningsområde.

Till det förslag till beslut som nu är på remiss till Älvdalen kommun, så blir kommunens svar ett tydligt nej till att låta bilda det nya reservatet Grund-Olakölen.

— Vi har redan en hög andel skyddad mark i norra Dalarna, säger Christoffer Gyllenkall (S) som är kommunstyrelsens ordförande.

— Här handlar det inte om fjällnära skog. Det är inte rätt och riktigt att bara slentrianmässigt utöka reservaten. Sveaskog kan själva välja att spara skog eller skapa en ekopark utan att det behövs bildas ett nytt naturreservat.

Gyllenkall anser att stora bolag som Sveaskog inte går att jämföra med enskilda markägare som tvingas söka om reservat för att få en liten ersättning för fjällnära skog eller skog med särskilda naturvärden som inte får avverkas.

— För de skogsägarna är ansökan om naturreservat en möjlighet till nödvändig ersättning.

I Idre är 60 procent av marken redan skyddad, medan motsvarande siffra för Särna socken är 33 procent skyddad natur.

De reservat som nu är under bildande och ute på remiss är utöver Grund-Olakölen även Furuliden och Niss-Ersonflljot medan Svenstorp, Hammarskaftet och Rensjön är klara att gå ut på remiss. På sikt väntar även tre privata markägare på svar om ersättning och det sedan deras skog inte bedöms få tillstånd till avverkning.

En synpunkt som Älvdalens kommun lyfter är att Länsstyrelsens saknar kapacitet att sköta befintliga reservat.

— Med fler reservat krävs utökade resurser att sköta om dem och jag ser inte att Länsstyrelsen får utökade resurser för det, säger Christoffer Gyllenkall.

— Istället för att skapa nya reservat borde de istället inventera de befintliga reservaten och se om de fortsatt fyller en funktion med att skydda de värden som de avsatts att skydda för att fortsätta att vara naturreservat.

Kommunen lyfter också de begränsningar som reservaten innebär för befolkningen som bor i de områden som kan få nya reservat.

— De som bor i området och de som har fäbodar eller stugor blir alltmer inklämda i de nya reservaten.

Granåsen är ett sådant exempel som nu kläms in i reservatet samtidigt som Länsstyrelsen hänvisar besökare till det föreslagna reservatet att antingen ta vägen till Granåsen eller förbi Granusjön för att kunna nå det nya reservatet.

Den skoterled som passerar området blir ett alternativ att passera reservatet men den fria skoteråkningen förbjuds.

— Vi ser att det här föreslagna reservatet har inklämda öar som är undantagna från det planerade reservatet. Men Länsstyrelsen ser helt att även de områdena ska införlivas i reservatet, säger Christoffer.

De nya reservaten innebär också en begränsningar av kommande etableringar av träindustriella verksamheter, hävdar kommunen. Men även satsningar på turistföretag bedöms bli svårare med ytterligare reservat med de begränsningar som skötselplanen av reservaten innebär.

I Älvdalens svar på remissen skriver kommunen följande:

Kommunen anser att en levande landsbygd bäst bevaras genom att människor kan bo, arbeta och försörja sig på platsen – inte genom att tömma bygden på utvecklingsmöjligheter i naturskyddets namn. Älvdalens kommun avstyrker förslaget till bildande av Grund-Olakölens naturreservat och begär att Länsstyrelsen:

Genomför en samlad analys av andelen skyddad mark och dess konsekvenser för Älvdalens kommun innan ytterligare reservat bildas.

Redovisar en plan för hur befintliga reservat ska skötas och förvaltas med tillräckliga resurser.

Kompletterar konsekvensutredningen med en fullständig socioekonomisk analys.

Utreder möjligheten att uppnå naturvårdsändamålet med alternativa och frivilliga skyddsformer.