Robert Östlund (V): ”Jag är inte rädd att säga saker och ting”

Robert Österlund (V) är en av dem som har mest talartid bland ledamöterna i Gagnefs kommunfullmäktige. Med stor nyfikenhet vill han förändra och förbättra saker.

Vem är Robert i några få ord?

— En 56-årig inflyttad mas som jobbar med IT.

Vilka egenskaper är de viktigaste att ha när man håller på med politik?

— Att man delvis är nyfiken men också att man är intresserad av att vilja förändra och förbättra det som är idag. Vill man inte förändra sin situation, ska man inte engagera sig.

Vilka är dina starkaste sidor som politiker?

— Jag är inte rädd att säga saker och ting; det märks bland annat av att jag är en av dem som har mest talartid i kommunfullmäktige. Samtidigt sätter jag mig in i frågorna.

Finns det några egenskaper du jobbar med för att bli bättre på?

— Vissa saker kan vara svåra att uttrycka och få folk att förstå vad man egentligen menar. Jag uppfattas väldigt ofta som lite fyrkantig och gåpåig. Men det betyder inte att jag lyssnar och försöker sätta mig in i andras situationer.

Varför ska väljarna rösta på just dig?

— Därför att jag faktiskt är någon som säger någonting och opponerar mig och försöker rätta till det som är fel. Sen är kommunpolitik väldigt pragmatisk. Det betyder att jag inte kan bedriva vänsterpolitik som man gör på riksnivå. Det som är mitt jobb är att se till att, i den mån det går, prata vänsterpolitik. Så ska jag göra det, något som jag också gör.

Har du någon politisk förebild?

— Jag har två, skulle jag nog säga, den ena är Olof Palme och Jonas Sjöstedt.

Vad gjorde att du blev politiker?

— Jag blev egentligen övertalad av folk runtomkring mig, att jag borde ställa upp. Jag har alltid varit politiskt intresserad, men inte varit engagerad innan jag blev politiker. Man vill förändra saker och ting och då var det enda sättet att engagera sig.

Varför blev det just Vänsterpartiet?

— Jag tror på jämlikhet, feminism och ett samhälle som är till för alla. Jag är däremot uppvuxen i ett liberalt hem och har egentligen inte kunnat försona mig med de tankarna och det som liberalismen står för. Jag kan förstå vad de flesta tycker och tänker, hur de menar och resonerar, men jag tycker samtidigt att de har fel.

— Men att det blev Vänsterpartiet beror även på att det är högt i tak och man behöver inte hålla med om allting. I stort sett håller jag med om det mesta, men det gör jag inte med andra partier.

Om du tittar tillbaka på den här mandatperioden, vad är det för något som du är mest stolt över att ha åstadkommit eller varit med och drivit igenom?

— Vi fick igenom att man skulle få sanitetsartiklar i skolorna. Sen har jag sett till att skapa förändring i hur saker och ting sker inom de olika verksamheterna.

Vilken är den enskilt viktigaste frågan att driva i nästa mandatperiod?

— Att få vara med och styra upp verksamheterna, framför allt skola och omsorg, för där finns det en hel del kvar att göra. Både budgetarbete och hur man ska jobba i de olika verksamheterna.

Vad ser du som den främsta utmaningen så här strax före valdagen?

— Det handlar om att förmedla vad man vill efter valet.

Sedan testar vi hur snabbt Robert kan ta ett beslut genom att fråga om han väljer chokladboll eller dammsugare.

Det tar en sekund innan svaret kommer.

— Dammsugare, chokladbollar är det kokos på och det tycker jag inte om. Sen påminner dammsugarna om de gröna bussarna i Uppsala där jag kommer ifrån.