Utvärdering: Smedjebacken upptäcker barn i behov av stöd tidigt

Smedjebackens kommun lyckas  upptäcka barn som behöver extra stöd redan i tidig ålder. Det visar en första utvärdering av ESTER, kommunens verktyg för att identifiera risk- och skyddsfaktorer hos barn. Analysen visar att de flesta barn som fångas upp genom systemet redan är kända av verksamheterna och ofta har stödinsatser på plats.

Smedjebackens kommun granskar just nu sitt arbete med ESTER, ett verktyg som används för att identifiera barn i behov av tidigt stöd i förskola och skola. En första delrapport visar att modellen ger struktur och stöd i arbetet – men att den sällan upptäcker barn som verksamheterna inte redan känner till.

Arbetet sker inom ramen för ett projekt som fått 400 000 kronor i stöd från Brottsförebyggande rådet (Brå). Syftet är att utvärdera om ESTER fungerar som ett effektivt verktyg för tidig prevention och om det bidrar till att upptäcka barn i riskzon tidigare.

— Det som är roligt och intressant är att de barn och elever som fastnar i systemet oftast inte är okända för oss. Vi har i regel redan uppmärksammat dem och har ofta redan insatser på plats, sade biträdande skolchefen Per Eisen när Familje- och utbildningsnämnden fick en första redovisning av projektet.

— Det här skickar signaler till mig att vi i Smedjebacken är bra på att uppmärksamma barn med någon typ av avvikande beteende i tidig ålder.

ESTER står för Evidensbaserad Strukturerad Bedömning av Risk- och skyddsfaktorer och bygger på forskning om faktorer som kan öka eller minska risken för normbrytande beteenden hos barn och unga. Systemet används för att ge skolor, förskolor och andra verksamheter ett gemensamt underlag för bedömningar, stödinsatser och uppföljning.

I Smedjebacken används metoden från förskolan, från tre års ålder, till och med årskurs 3. Pedagogerna genomför återkommande screeningar där barnens risk- och skyddsfaktorer bedöms. Barn som får 12 poäng eller mer går vidare för fördjupad analys och eventuella stödinsatser.

Arbetssättet har funnits i kommunen sedan 2007-talet, då under namnet Pinocchio, och har därefter utvecklats vidare inom ramen för ESTER.

— ESTER har använts länge i vår kommun och på senare år blivit ett verktyg som Socialstyrelsen har i sin verktygslåda. Det har gjort att flera kommuner hört av sig till oss för att se hur vid gör.

— Därför är den här analysen bra, att se vad vi gör bra, men också vad vi kan göra bättre, säger Familje- och utbildningsnämndens ordförande Matilda Kihlström.

Den fråga som nu står i centrum för utvärderingen är om ESTER faktiskt leder till tidigare upptäckt och förändrade insatser, eller om verktyget främst fungerar som ett sätt att strukturera och dokumentera sådant som verksamheterna redan känner till. De preliminära analyserna visar dock att ESTER ofta uppskattas för att skapa struktur, ge personalen ett gemensamt språk och fungera som stöd i samtal med vårdnadshavare.

Hittills har fokus främst legat på barnens individuella behov. Nu vill kommunen också undersöka hur faktorer som gruppstorlek, organisation och ledarskap påverkar resultaten.

— Om organisationen eller ledarskapet inte fungerar tillräckligt bra kan det också påverka hur många barn som fångas upp i systemet. Där behöver vi skrapa ännu mer på ytan, sade Eisen.

Under det kommande året ska kommunen genomföra fördjupade analyser av resultaten från höst- och vårscreeningarna. Bland annat ska man följa vilka barn som ligger kvar över gränsvärdet på 12 poäng, vilka som förbättrar sina resultat och vilka som tillkommer över tid. Analysen ska också kopplas till vilka insatser som satts in och om eventuella förändringar kan kopplas till ESTER-arbetet.

Ett särskilt fokus blir att fånga vårdnadshavares erfarenheter av metoden.

— Om ett barn får höga poäng vill jag veta att vi kommunicerar det på ett bra sätt. Min uppfattning är att vi gör det, men jag vill veta det..

— Hur vet vi att vi vet det vi tror att vi vet? Det är den fråga jag försöker ställa genom hela arbetet, sade Per Eisen.