Smedjebacken satsar på hjärtstartare

Smedjebackens kommun satsar 150 000 kronor på att utveckla arbetet med hjärtstartare. Bland annat ska befintliga hjärtstartare göras mer tillgängliga och ett antal civila insatspersoner ska på prov utrustas med hjärtstartare.

Pengarna tas från kommunstyrelsens förfogandemedel för 2026 och går till räddningstjänsten. Satsningen ska bland annat användas till inköp av värmeskåp och nya hjärtstartare.

– Vi vill verkligen vara en trygg och säker kommun och tycker att det arbetet är väldigt viktigt, säger kommunstyrelsens vice ordförande Matilda Kilström (S).

Bakgrunden är att omkring 6 000 personer i Sverige varje år drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus. Vid ett hjärtstopp är tiden avgörande. En snabb insats med hjärt-lungräddning och hjärtstartare ökar möjligheten att överleva.

Kommunen ska nu gå igenom de hjärtstartare som kommunen själv har köpt in eller varit med och stöttat föreningar att införskaffa. Det kan handla om hjärtstartare som i dag finns inne i exempelvis bystugor och därför inte alltid går att komma åt.

Tanken är att vissa av dem ska flyttas ut och placeras i värmeskåp, så att de kan vara tillgängliga dygnet runt och klara temperaturväxlingar. Placeringen ska också ses över utifrån var i kommunen behovet är störst.

Samtidigt inleds en pilot där civila insatspersoner, CIP, utrustas med hjärtstartare.

– Vi kommer på prov förse några av dem med det för att se hur det funkar och om det kan vara en hjälp i deras arbete de gånger de stöter på ett hjärtstopp, säger Matilda Kilström.

Smedjebackens kommun har i dag omkring 30 civila insatspersoner. De samövar med räddningstjänsten och får utbildning för att kunna göra tidiga insatser vid bland annat olyckor.

Räddningschef Peter Danielsson beskriver hjärtstartarna som en viktig del av den tänkta utvecklingen. Framför allt kan CIP-personer som bor på platser med längre framkörningstid göra skillnad.

– Just med hjärtstopp är ju det det absolut viktigaste. Ju snabbare hjälp de får, desto större chanser att överleva, säger Peter Danielsson.

Civila insatspersoner är i dag inte en del av räddningstjänstens sjukvårdslarm, men arbetet med att utveckla uppdraget pågår. Många är samtidigt registrerade som SMS-livräddare och kan därför få larm om hjärtstopp.

En praktisk fråga blir hur hjärtstartarna ska förvaras. De kan inte ligga kvar i en bil vid mycket höga eller låga temperaturer. Därför ska kommunen tillsammans med Brandskyddsföreningen testa hur utrustningen kan fungera i praktiken.

Smedjebacken blir därmed först i Dalarna med att prova att utrusta civila insatspersoner med hjärtstartare.

Kommunen vill också få bättre kontroll över de hjärtstartare som redan finns ute i föreningar och på andra platser. Räddningstjänsten har ett register och en rutin för att kontrollera utrustningen.

– Vi har en modell där det är vart femte år som vi behöver åka ut och kolla. Men de som har dem på sin plats ser ju när batterierna är dåliga. Då får de kontakta oss så kommer vi och byter, säger Peter Danielsson.

Batteri och elektroder byts samtidigt. Bakgrunden till den utökade kontrollen är bland annat att ansvaret på föreningar kan förändras när personer lämnar sina styrelser.

En av platserna som kommunen nu tittar på är Gubbo Folkets Hus. Där finns redan en hjärtstartare, men den är placerad inomhus och inte alltid tillgänglig.

– Det är ju så synd att den sitter där och är inlåst, säger Kersti Hammarbäck Söderberg, ordförande i Gubbo Folkets Hus Förening.

Hon berättar att föreningen länge efterfrågat ett utomhusskåp. I Gubbo finns dessutom relativt långt till räddningstjänst och ambulans.

– Jag tror ju att det blir en trygghet. Och att det finns här, säger hon.

Kommunen ska nu kartlägga var värmeskåp och hjärtstartare gör störst nytta. Pilotprojektet med civila insatspersoner ska också följas upp för att se hur satsningen fungerar i praktiken.