Timmerhusen som präglar vår bygd

Att luta sig mot en timmervägg en ljummen vårdag är en lyx många av oss runt Siljan kan unna sig. Här har vi gott om timmerbyggnader i varierande storlek och form, från urgamla fallfärdiga kojor till moderna slottsliknande byggen. Att de tillhör landskapet tvekar vi knappast över, men få av oss kanske inser betydelsen av timmerhuskulturen vi lever mitt i. Den som vill fördjupa sina kunskaper kring timmerhusens betydelse för vårt landskap kan göra det på Rättviks kulturhus under en månad framöver där utställningen ”Timmerhuskulturen i Övre Dalarna” just nu är på besök.

— Vi har ju hus kvar från 1200 talet här i bygden så det är ju fantastiskt, samtidigt så kanske inte kunskapen alltid finns om hur unika de är, säger Britti Halvarsson som är kulturpedagog på kulturhuset i Rättvik.

Och just spridning av kunskap är vad man vill göra med den här vandringsutställningen som tar oss med på en tidsresa genom timmerhusens historia. Här kan vi bland annat lära oss att husen började rödmålas först på 1700 talet och att en skicklig timmerhuskännare kan via knutningen på ett timmerhus se vilken hantverkare som står bakom bygget.

Råvaran i knuttimring var oftast tall och det var vanligt att timmermännen använde återbrukat timmer från hus som rivits eller delats upp vid arvskifte.

— Det är ju häftigt med timmerhus för man har ju haft råvaran i sin skog så har man kunnat ta ner de träd som lämpar sig bäst och timrat upp sitt hus. Men man har ju också kunnat dela ett hus, så det är beprövad återvinning sedan lång tid tillbaka.

 

Den 30 januari klockan 18:00 hålls en föreläsning på kulturhuset som har rubriken Bygga varsamt på landsbygden och i byar där bland andra Lars Jönses som är Verksamhetschef för kulturlandskap på Dalarnas museum kommer att berätta om Dalarnas byggnadskultur.