Sensationellt golvfynd från 1290-talet
Det golv man nu har hittat under nuvarande golv i prästgårdslogen har, efter prover och detaljerad forskning, gjort att man har kunnat tidsbestämma och spåra golvet till att tidigare ha varit kyrkgolv i Gagnefs kyrka.
Utifrån borrprov där man har tagit ut en kärna ur trävirket har man nu även kunnat datera det gamla golvet till 1290-talet. Tekniken man har använt är dendrokronologisk mätning. Det vill säga att man mäter variationerna i årsringarnas bredd och jämför med referenskurvor av tidigare daterade virken. Träden växer olika mycket genom åren beroende på de olika somrarnas väderlek.
— Det var en ren sinkadus, eller lyckoträff, att vi kom golvet på spåret, berättar Torbjörn Axelson som är präst och har intresse för kyrkohistoria.
Det finns inga tydliga verktygsspår av sprätthuggning på trägolvet, något som är vanligt på bearbetat virke från den tiden. Däremot finns andra verktygsspår på undersidan.
— Det är vanligtvis det man letar efter då det gäller träkonstruktioner före digerdöden, berättar Torbjörn.
Mätningarna och undersökningen de nu tillsammans har gjort visar att golvet i själva verket är Gagnefs kyrkas ursprungliga trägolv som man har återfunnit. Ett av ytterst få bevarade medeltida kyrkgolv av trä i landet, vilket ger helt nya perspektiv på kyrkans och bygdens historia.
Han och vännen Elias Bernsveden, som båda är intresserade av dendrokronologi och kyrkohistoria, började göra efterforskningar kring Gagnef kyrkas gamla historia.
— Förra sommaren var jag vid Gagnefs kyrka för att ta prover på tilljorna i tiondeladan, eller prästgårdslogen som jag menar att det korrekta namnet är. Samtidigt så kröp jag in under golvet och tog borrkärnor, berättar Torbjörn.
Förutom åldern på golvet har deras detektivarbete efter det även kunnat spåra hur länge trägolvet använts i kyrkan. När kyrkan byggdes ut kring år 1500 fick golvet ligga kvar. Först omkring 1774, när man byggde ut kyrkan ordentligt, byttes golvet ut. Det innebär att golvet har använts i kyrkan under nästan 500 år. Trots det är det mycket välbevarat.
I deras resultat har man ritat upp hur stor den gamla kyrkan var och hur bra golvet stämde överens med den. Till en del har de varit hjälpta av en grundsten som finns i den nuvarande kyrkan.
— När vi fick fram resultaten vart det ett stort wow för mig, det var helt fantastiskt att vi hittat ett så gammalt kyrkgolv så intakt, berättar Torbjörn.
Projektet har inte haft någon finansiering för att få fram fakta om golvet och hur stor den tidiga kyrkans storlek har varit. Men enligt dem bägge har det varit så spännande att de bara har varit tvungna att jobba vidare med det.
— Torbjörn hörde av sig till mig och berättade om sin undersökning. Jag hade ju redan varit involverad i renoveringen av kyrkan för några år sedan i egenskap av arkitekt, berättar Elias och fortsätter.
— Allteftersom vi la pusselbitarna på plats, en efter en växte spänningen. Golvet i sig är unikt på grund av åldern, men också på grund av att det är så komplett.
Det man nu undersökt är undersidan av golvet, men framgent skulle man även vilja undersöka ovansidan.
— Golvet har nog varit kring två decimeter tjockt och nu ligger det ett nytt golv över. Det vi vill göra nu är att ta bort det för att se hur slitaget på golvet ser ut och om det finns färgrester eller märken av inredning som kan ha funnits där, avslutar Elias.
Framöver kommer de att hålla föreläsningar om sin upptäckt, skapa någon skrift om golvet och försöka få till vetenskapliga artiklar. Första presentationen gör duon i Ottilia Adelborg-muséet i Gagnef om en dryg vecka.