Därför är Marleén en förebild för eleverna: ”Alltid till hjälp”

Årets Kommunförebild på Moragalan förra veckan blev studiepedagogen Marleén Johansson på Morkarlbyhöjdens skola. Hon arbetar hårt med att motivera eleverna till att klara studierna. Hennes insatser har uppskattas av eleverna Milian Dahlberg och Ville Djäken.

– Marleén är anledningen till att jag har betyg överhuvudtaget, säger Milian.

Studiepedagogen Marleén Johansson möter upp med ett leende i Morkarlbyhöjdens korridorer. Kanske är det föga förvånande, då hon verkligen verkar trivas på jobbet. Dessutom blev hon utsedd till Årets Kommunförebild förra lördagen.

Hon har arbetat på skolan sedan i mars 2025. Fram tills idag har hon gjort skillnad för många elever. I måndags lät hon två av dem berätta vad Marléen betytt, just för dem.

Den ena eleven – Ville Djäken – beskriver henne som ”snäll, trevlig och alltid glad på morgonen”.

– Marleén är en jättebra lärare. Man får ett väldigt fint välkomnande av henne. Sedan får man ta med frukosten in till henne; det är bra. Ibland kan hon vara lite sträng, men hon vill ju att vi ska lyckas, säger Ville Djäken.

Hans skolkamrat Milian Dahberg sitter bredvid och instämmer.

– Det är inte ofta man är på dåligt humör när Marleén hälsar på en. Och hon är alltid till hjälp om man till exempel inte får äta någonting – eller om man bara är allmänt trött. Hon gör mycket för mig, säger han.

När Marleén Johansson får höra dessa ord blir hon märkbart berörd. För henne är det viktigt att få eleverna att öppna upp, våga berätta.

Det har också gjort skillnad.

– Alltså det är ju ”hjärta, hjärta” till dem. Det här är verkligen ”mina” grabbar. Vi har gjort en ganska tuff resa tillsammans, framför allt jag och Milian. När jag började här var Milian i en annan verksamhet, där jag klev in. Vi fixade till hans meritpoäng – från inga alls till 95 poäng. Det hände på bara två månader, säger hon och skiner upp.

Framför allt handlar det om ett teamwork mellan henne, eleverna och föräldrarna.

– Från att inte ha något och inte vara klass till att gå heltid i klass och faktiskt prestera mer än bara på en nivå. Vi har verkligen kämpat ihop oss.

Personligen har Marleén Johansson sin egen bakgrund i skolan som ett slags drivkraft, för att motivera eleverna. Hon har själv en NPF-diagnos och kan därigenom sätta sig in i hur det känns när studieviljan minskar; när ens fokus hamnar någon annanstans.

– Jag var lite av en bråkstake själv. Jag har en ADHD-diagnos och är medicinerad. Många av grabbarna och tjejerna som jag är med hela dagarna har samma utmaningar. Alltså förstår jag barnen.

Hon tillägger att hon gärna träffat någon i samma roll som hon har, när hon var barn.

– Jag hade önskat att jag hade en ”Marléen” när jag gick i skolan – en som kunde guida, strukturera och finnas till för mig. Men det hade jag inte. För ungefär fem år sedan halkade jag ändå in i skolvärlden. Därefter har jag fastnat för ”underdogs”.

Målet är att ingen elev ska höra att de inte klarar av uppgifterna. Snarare vill hon bevisa att alla kan, om de bara hittar ett studiesätt som passar dem.

– Skolan är en form som inte passar alla, men vi har de barn vi har. Då är det upp till mig och andra vuxna att hjälpa till så att barnen passar in i formen – på sitt vis. Som det är just nu så utvecklas man hela tiden. Vi jobbar alltid framåt, trots att mitt uppdrag förändras i och med att jag får nya elever. Man får jobba lite annorlunda beroende på vem man har framför sig. På så vis blir jobbet också utvecklande.

Innan Marleén kom till skolan var frånvaron i klasserna högre, förklarar Ville Djäken. Han medger att det fanns en viss skepsis till om den nya studiepedagogen faktiskt kunde göra skillnad.

– När jag fick reda på först att Marlene skulle börja här var jag väldigt osäker, för jag har alltid haft svårt med nya lärare. Sedan började hon småprata lite med mig, vi lärde känna varandra. Då blev det bara bättre och bättre. Min egen närvaro gick upp med mer. Betygen blev bättre.

Milian Dahlbergs frånvaro var också hög – särskilt i 7:e klass. Inte heller han gillade lärarna. Det gjorde att han inte fick studera i helklass.

– Jag kom aldrig riktigt överens med lärarna. Med Marlene tog det tid innan jag gav henne en chans. Efter ett tag gjorde jag det och hon fick mig att börja jobba mer. När åttan började flyttade jag ut till helklass i stället. Och det har gått bra – närvaron är mycket bättre och betygen betydligt mycket bättre. Marleén är anledningen till att jag har betyg överhuvudtaget.

Med dessa ord blir det alltmer uppenbart att studiepedagogen skulle bli Årets Kommunförebild.

– Ja, det blev ju väldigt känslosamt. Men jag är så tacksam, säger hon.

Framöver kommer eleverna få en ny studiemiljö på Morkarlbyhöjden, en läshörna där eleverna både kan läsa och ”chilla”. Allt material skänks av generösa givare.

– Vi kommer bygga en V-formad hörna av lastpallar. Projektet blir möjligt tack vare sponsring av Mora Järn. På Facebook har jag även efterlyst trasmattor, växter och allt möjligt som vi behöver. När vi har allt material kommer eleverna få hjälpa till med att bygga på rasterna.

En tanke är att eleverna ska kunna hjälpa till med projektet om de exempelvis haft en tung och jobbig lektion.

– Samtidigt behöver vi de här zonerna, för det blir ganska stimmigt annars, på en så liten yta. Eleverna har inte så många ställen att sitta på. Nu ser vi verkligen fram emot detta. Sedan tror jag att man är mer rädd om sakerna om vi bygger detta tillsammans.