Gamla dialekter får nytt liv med modern teknik – Gangsmålet först ut
Glöm svårtolkade tecken och långa ordlistor. På den nya webbplatsen DalaDialekt kan du både läsa och lyssna på dialektala ord, uttryck och visor. Bakom satsningen står Kjell Danielsson och en grupp eldsjälar som utvecklat ett nytt sätt att dokumentera och bevara våra dialekter – med målet att fler ska kunna upptäcka och använda dem.
Hur bevarar man egentligen ett språk som framför allt har levt genom människors röster? För Kjell Danielsson, som vuxit upp med Gagnsmål och med sin bakgrund inom IT, var svaret ganska självklart: genom att låta dialekten höras.
– Dialekt är ett talspråk och då ska man tala, det är hela finessen med det.
Traditionellt har dialekter ofta dokumenterats med fonetisk skrift, där särskilda tecken används för att beskriva uttalet. Men Kjell ville göra något annat.
– Från början var det ingen som förstod vad jag menade när jag försökte förklara vad jag ville göra. Andra tyckte jag skulle skriva fonetiskt, vilket jag tyckte var meningslöst eftersom det är svårt att både skriva och läsa. Då gjorde jag det här som var lite på tvärs med traditionen.
Resultatet är DalaDialekt, en digital plattform där besökaren kan lyssna på enskilda ord och hela meningar, upptäcka gamla talesätt och visor och ibland även se bilder som förklarar orden. Allt är sökbart och fungerar både i mobilen och på datorn.
En lösning för fler dialekter
Den första versionen bygger på Gagnsmål, men tekniken är utvecklad för att kunna användas även för andra dialekter. Det är en viktig del av det nya arbetssättet: varje bygd ska kunna dokumentera sitt eget språk med hjälp av samma plattform.
Kontakter har redan tagits med bland annat Dala-Floda, Mora och Rättvik. Nu arbetar gruppen med att ta fram material som ska hjälpa fler att komma igång.
– Först när de ser det förstår de storheten och vilka dimensioner och möjligheter som finns, berättar Kjell.
Bakom tekniken ligger också ett omfattande arbete med själva språket. Ett tiotal personer har träffats varje vecka för att gå igenom äldre material, diskutera ord och uttryck och spela in hur de låter.
För deltagarna har arbetet blivit mer än att samla in ord. Det har väckt minnen, samtal och en hel del skratt.
– En av deltagarna sa: ”Det är konstigt, jag är alltid gladare när jag går hem härifrån än när jag kommer.”
Kjell berättar att dialekterna rymmer en stor del av vår kulturhistoria. Där finns ord, uttryck och sätt att beskriva världen som inte alltid har någon direkt motsvarighet i dagens svenska.
– För att bevara dialekterna behöver vi göra det på ett sätt så att det blir levande.
Från Gagnef till resten av Sverige?
Projektet har fått stöd från Leksands Sparbank genom Insatser för bygden. Stödet har gjort det möjligt att utveckla programvaran och skapa en plattform som är enkel att använda och som kan byggas ut med nytt innehåll.
– För att få till alla finesser som gör att det är enkelt att använda, utan stödet hade det inte varit möjligt, säger Kjell.
Ambitionen är att nå fler, inte minst yngre generationer. Genom sociala medier och på sikt även skolor hoppas Kjell att fler ska få upp ögonen för dialekterna och börja använda dem.
Och även om den första versionen utgår från Gagnsmål finns möjligheter att ta arbetssättet vidare till andra delar av Sverige.
– Sverige är fyllt med dialekter och dialektfamiljer, så vi har gjort en lösning som alla kan använda.
Efter en lång utvecklingsresa är DalaDialekt nu tillgänglig för alla som vill upptäcka, lyssna på och lära sig mer om våra dialekter.
Har du också en idé som kan göra skillnad i bygden?
Genom Insatser för bygden stöttar Leksands Sparbank föreningar, organisationer och initiativ som bidrar till ett attraktivt och hållbart Dalarna. Kanske har du ett projekt som du vill förverkliga? Klicka på knappen här nedan så får du veta mer om hur du kan söka stöd.