Siljan News logo
Annons
Kvinna med halsduk sitter i ett tomt rum på en förskola och håller upp ett vykort som visar handalfabetet.
Här har många små barn fått lära sig teckenspråk. Men nu tvingas Susanne Albihn och de andra i skolstyrelsen stänga det kapitlet. Foto: Alfred Olhans.

Västanvinds förskola läggs ned – slutet av en era för teckenspråkiga barn

Västanviks folkhögskola har drivit förskolan Västanvind i flera decennier, från början med ambitionen att ta hand om döva barn och teckenspråkiga barn till döva föräldrar som var där på kurser. Men nästa år ska förskolan avvecklas.

— Det går inte längre några barn där som har teckenspråk som förstaspråk, förklarar Susanne Albihn som representerar ägarna.

Den huvudsakliga anledningen stavas barnbrist. Att barnkullarna krymper är ett problem som hela Leksand, Dalarna och Sverige möter just nu, och Västanvind har på flera sätt försökt locka fler familjer de senaste åren. Dessvärre utan tillräcklig framgång.

— Vi har haft över 20 barn förut, men nu finns det bara 8 barn och 2,5 pedagoger som går där hela terminen, berättar Susanne Albihn.

Vissa veckor och månader tillkommer det fler barn, när döva och hörselskadade barn och föräldrar från andra delar av landet kommer till Västanvik för att läsa folkhögskolans kurser. Här anordnas till exempel TUFF (Teckenspråksutbildning För Föräldrar).

I övrigt kommer barnen från den kommunala förskolekön, och antalet familjer som har valt förskolan räcker inte längre för att hålla verksamheten igång.

— Det är verkligen inte något roligt beslut att ta, utan det är ekonomiska skäl som gör att vi behöver avveckla förskolan. Med de pengar som vi har behöver vi fokusera mer på folkhögskolans utbud för de vuxna. För det är ju så att folkhögskolorna inte heller har det så lätt idag, beskriver Susanne Albihn.

Annons
Exteriörbild som visar entrén till förskolan Västanvind, med vägvisningsskyltar närmast kameran.
Västanvinds förskola ligger mitt emot folkhögskolebyggnaden på Västanviks sluttning intill Siljan. Foto: Alfred Olhans.

Drivs av folkhögskolan med kommunal insyn

Susanne Albihn är kommunpolitiker för Socialdemokraterna och hon sitter med i Västanviks folkhögskolas styrelse eftersom Leksands kommun har rätt att utse en ledamot och en suppleant till skolstyrelsen.

Skolornas huvudman är Sveriges Dövas Riksförbund (SDR), de har ännu fler poster i styrelsen.

Beslutet att avveckla förskolan togs av en enig skolstyrelse i augusti, då var planen att stänga Västanvind redan vid årsskiftet. Men efter ett nytt styrelsemöte i september flyttades stängningsdatumet fram med ett halvår.

— Efter möten med vårdnadshavare och förskolepersonalen bedömdes att fortsatt drift till 30 juni 2027 var ett bättre alternativ. Flera barn riskerar annars att behöva byta förskola två gånger, förklarar Susanne Albihn (S) som har fått rektorns och styrelseordförandens förtroende att uttala sig för hela skolledningen i den här frågan.

Annons
Grön docka (känd från TV) sitter lutad mot en flyttkartong med texten "Dövhistoria / SVT Teckenspråk till Västanvik".
Barnen har fått ta emot en kartong med leksaker från SVT Teckenspråks (och SDR Videos) barnprogramsarkiv. Känner du igen ”Bobbo” från premiärprogrammet ”Emma och Bobbo” som producerades redan 1986? Foto: Alfred Olhans.

Unik betydelse för teckenspråket i Leksand

Många (men inte alla) barn som föds med dövhet eller en grav hörselnedsättning kan få cochlea-implantat (CI) inopererade vid örat. Det har varit en tydlig utveckling de senaste decennierna.

Därför blir det allt färre barn som helt är beroende av teckenspråk för att kunna kommunicera. Men skolans huvudman SDR driver linjen att alla döva barn behöver tillgång till svenskt teckenspråk, oavsett om de har hörselhjälpmedel eller inte. Dels av kulturella skäl och dels eftersom hörselimplantaten ibland kopplas bort.

Siljan News har pratat med källor som understryker att det har varit värdefullt för döva och hörselskadade föräldrar att kunna kommunicera direkt med personalen på sitt förstaspråk, oavsett vilken hörselförmåga barnen har.

— Så jag hoppas att Västanvinds teckenspråkiga medarbetare kan få jobb på förskolor i kommunen där deras teckenspråkskompetens kan komma till användning framöver också, säger Susanne Albihn.

— Fast det tror jag tyvärr inte, för det blir allt färre barn på de andra förskolorna i kommunen också, befarar barnskötaren Maria Hammarström med vemod i rösten.

— Det finns ju ändå döva föräldrar i kommunen även om deras barn inte går här, så vi får hoppas att de ser er som en resurs, tillägger Albihn.

Annons
Kvinna med dystert ansiktsuttryck står bredvid en tavla som visar vilken veckodag det är, tillsammans med bildstöd för hur det tecknas.
Maria Hammarström och de andra pedagogerna fortsätter att lära ut teckenspråk till de hörande barnen som går kvar på förskolan. Det kulturarvet sitter i väggarna, även om de flesta lapparna som visar hur saker tecknas har plockats bort. Foto: Alfred Olhans.

Tror ni att beslutet skulle kunna ändras om fler barn hittar till er de kommande terminerna?

— Västanviks folkhögskola har inga planer på att starta förskoleverksamheten i egen regi igen men är öppna för andra driftsalternativ som t.ex. föräldrakooperativ. Det är ju fina lokaler med närhet till skog, natur och gymnastikhall. Det har fungerat väldigt fint i många år. Det är ju bara det att vi inte har tillräckligt många barn här, avslutar Susanne Albihn som representerar förskolan Västanvinds ägare.