Så kan Strandenfrågan lösas – partiet presenterar alternativ

”Vad ska hända med Strandenområdet?” är frågan många Morabor ställer sig. De lokala partierna har tidigare spekulerat i lösningar, men aldrig lagt fram faktiska yrkanden. Strax innan valet presenterade de lokala Kristdemokraterna tre konkreta förslag vid en pressträff; där en annan typ av skola är ett av förslagen.

— Vi har hamnat i limbo. Vi vet inte hur vi ska göra med underhåll och upprustning, men man skulle kunna genomföra det hela i en annan ordning, säger Lennart Sacrédeus (KD).

För somliga har Strandenområdet blivit en ”skamfläck” för kommunen: En grusplan som trafikanter blir tvungna att passera på vägen mellan centrum och de nordliga centrala delarna av kommunen. Området består inte av så mycket mer än just en tom yta, som i undantagsfall har använts som parkering.

Så har det inte alltid sett ut, för här fanns en gång en skola. Den 9:e april 2003 brann dock den anrika Strandens skola ned till grunden. Länge har det varit tal om att bygga en ny högstadieskola på platsen – debatterna har avlöst varandra – men efter folkomröstningen den 9:e juni 2024 visade det sig att en majoritet var emot en ny skola på Stranden.

Lokalpolitikerna har inställsamt konstaterat att demokratin behöver upprätthållas och folkets vilja måste lydas. Dock menar politikerna att något ska tillkomma på platsen, trots att en skola tycks vara helt utesluten.

Löst talades det om att Strandenområdet ska bli ett grönområde med en eller flera parker (något som uttalats av ledamöter från exempelvis Morapartiet och Vänsterpartiet), strax efter folkomröstningen. Andra alternativ som kommit upp är en permanent parkering.

Inget av dessa förslag har lockat Kristdemokraterna, som nyligen kallade till en pressträff för att presentera tre andra alternativ. De argumenterar för att parkområden och en ny parkering redan är på gång, på området kring kajen och Tingsnäs.

Lennart Sacrédeus (KD) har utöver sin partitillhörighet också varit kommunfullmäktiges ordförande den senaste mandatperioden. Han uttalar sig om frågan i fullmäktige.

— Politiken i Mora har inte lyckats samla ihop sig kring ett stadigvarande beslut om hur man ska utveckla den här mycket strategiska – och kanske mest attraktiva – tomten i centrala Mora. Vi känner att detta har blivit något slags ”elefant i rummet”; något som väldigt många väljare tänker på men som de politiska partierna känner eller upplever som känslig. De politiska partierna kanske inte vill ta i den ens ”med tång”, då folkomröstningens starka motsättningar då kan tas upp igen, säger han.

I Strandenfrågan finns två aspekter att ta hänsyn till. Den ena gäller själva ytan och den andra behovet av en ny högstadieskola.

De tre förslagen Kristdemokraterna presenterar sägs täcka kommunens behov relaterat till dessa aspekter. Förslagen har lagts fram internt inom partiet och fått bifall av övriga partimedlemmar. Ett gemensamt ställningstagande är att något behöver hända på området under mandatperioden 2026–2030.

Johan Lithén (KD) berättar om det första förslaget.

— Vi ser att det finns strategiska möjligheter till att utveckla det här området. Dels har vi haft en dialog med Ovansiljans Fotbollsförening gällande en fotbollshall. Med närheten till Mora Gymnasium finns möjligheter att utveckla fotbollsgymnasiet; liksom potential att växa och upprätthålla en god kommunikation med övriga träningsområden. Dessutom ger det en realistisk möjlighet till utveckling av ungdomsgården Rosa Huset, säger han.

Strandenområdet är vad han kallar ”Moras framsida”. Detta är en infart och en reklamplats för såväl turister som Morabor.

Att på något vis förlägga pedagogisk verksamhet till platsen är enligt partiet också att föredra, trots uteblivandet av ett högstadium. Till syvende och sist investerade kommunen runt 35 miljoner kronor på detaljplanen för högstadieskolan som aldrig blev av.

Meningen är att investeringen inte ska vara förgäves. Snarare än en högstadieskola vill partiet rikta blicken till Mora gymnasiums elever och de som går på komvux.

— Vi har ett gymnasium som är i stora behov av renoveringar, uppdateringar, utveckling av sina fastigheter. Där ser vi framför oss en möjlighet att förlägga de studieförberedande ämnena till nya lokaler på Strandenområdet. Det ger bättre möjligheter till kommunikation för pedagoger som reser in, som kan täcka behovet av utbildade lärare, när de smidigt kan röra sig mellan två närliggande områden.

Lennart Sacrédeus (KD) påpekar att en tredjedel av Moras gymnasieelever kommer från andra orter. En mer central gymnasieskola skulle enligt partiet förändra förutsättningarna och ge Mora en konkurrensfördel i valet efter grundskolan.

— Man skulle kunna bedriva undervisningen i befintliga lokaler uppe på Broåkern, tills nya gymnasielokaler står klara här. Man kan även diskutera huruvida det vore möjligt med en gemensam högstadieskola där gymnasiet ligger idag.

Han fortsätter med att beskriva hur steken kan vändas, hur en omprioritering vore möjlig:

— Gymnasiet är i trängande behov utav att kunna få sina lokaler upprustade. Vi har hamnat i limbo. Vi vet inte hur vi ska göra med underhåll och upprustning, varken av högstadieskolorna eller gymnasieskolan, men man skulle kunna genomföra det hela i en annan ordning: Gymnasieskola först, därefter högstadieskola. På så vis kan folkomröstningen ha satt i gång en annan tågordning i det nödvändiga behovet av skolupprustning.

Partiet presenterar även ett tredje alternativ för att utveckla området.

— Det tredje är en ny simhall. Där finns också ett skriande behov utav någon form av upprustning, gentemot den som idag finns på Prästholmen. När vi gör satsningen nere vid Saxviksområdet vill jag även knyta an till detta: ett rekreationsområde med aktivitetsytor för unga och äldre. Om man som turist förlägger en dag vid området kring Saxviken, skulle man lika gärna kunna ta sig till en modern simhallsanläggning på Strandområdet, säger Johan Lithén (KD).

Vilket av de tre alternativen känns mest rimligt att få gehör för – för att nå ett majoritetsbeslut – i fullmäktige?

— Jag känner att alla tre är lika realistiska. I dem finns goda förutsättningar till något helt annat än det folkomröstningen kretsade kring. Snarare än barn gäller det unga vuxna.

Till detta vill Lennart Sacrédeus (KD) tillägga att det finns en bred uppslutning till att hitta breda finansiella lösningar; som kan lösa knutar i kommunens ekonomi.

— Allt hänger samman. Om vi inte kan lösa hur vi använder området, kommer en rad andra frågor gå i stå. Här krävs synergieffekter, säger han.