Oron på Edshult: ”Slutar nog om det inte blir bättre bemanning”

Ann-Sofie Strandlund har varit undersköterska på Edshults särskilda boende till och från i 20 år, och permanent sedan 2020. Men nu har hennes tålamod snart tagit slut på grund av den pressade arbetssituationen.

— Jag slutar nog snart om det inte blir bättre grundbemanning. Men det känns viktigt att det inte bara blir oss i personalen som det är synd om, för det är också de äldre som drabbas, anser hon.

Enligt Falu-Kurirens artiklar har 20 undersköterskor sagt upp sig från Edshults särskilda boende sedan hösten 2024, bland annat med hänvisning till hög arbetsbelastning.

En svårighet har varit att få ihop helgerna där det har införts 13-timmarspass. Ann-Sofie Strandlund berättar att schemarullen innehåller två sådana långpass under en sexveckorsperiod.

— Syftet var att göra det möjligt för fler medarbetare att få ledigt varannan helg och samtidigt klara bemanningen. Vi ser nu över olika alternativ, bland annat helgtjänster, och nya scheman ska prövas under flera perioder innan de följs upp. svarar socialchefen Jasmin Löf och fortsätter:

— Vi har förståelse för att förändringar i scheman och arbetssätt väcker frågor och synpunkter. Vårt uppdrag är att samtidigt säkra en god omsorg för de boende och skapa en hållbar arbetsmiljö för medarbetarna.

Pågående arbete

Leksands kommun har skrivit både internt till medarbetarna och externt på kommunens hemsida att det pågår ett utvecklings- och förbättringsarbete med handlingsplaner och information till anhöriga.

Det arbetet gäller både för Edshults arbetsmiljö och för att följa upp några misstänkta lex Sarah-missförhållanden på boendet Solhem i Insjön.

— Vi tar synpunkter om arbetsmiljö och bemanning på stort allvar. Därför förs dialogen löpande med chefer, medarbetare, skyddsombud och fackliga företrädare. Under hösten genomförs också en särskild satsning på bemanning och schemaplanering för chefer och chefsassistenter.

Lägre grundbemanning

Boendet har en särskild inriktning på personer med demenssjukdomar och undersköterskan Ann-Sofie Strandlund har skrivit flera Facebookinlägg om situationen som har fått stor spridning. Hon ger ett exempel från sin arbetsvardag på hur de äldre drabbas:

— Innan 2024 och nedskärningarna så var vi tre personal dagtid på vardagar, som då oftast hade ”kökstur”. Det gjorde att det alltid fanns personal i de allmänna utrymmena när de andra två var inne hos en med dubbelbemanning. Nu är utrymmena helt tomma på personal, säger hon och fortsätter:

— Ingen som kan ha en överblick på eventuella händelser som att någon ramlar, försöker resa sig från sin rullstol, om någon är väldigt orolig eller ledsen, behöver akut hjälp, att se när anhöriga kommer och så vidare. Jag förstår inte riktigt hur riskanalysen som gjordes inför nedskärningarna kunde godkännas? Om någon förbättring ska kunna ske så är det upp till politikerna, anser Strandlund.

Även politikerna följer upp

Omorganisationen våren 2024 gjordes för att få en ekonomi i balans, och socialutskottets ordförande Karin Mikkonen (C) säger att det fanns en politisk enighet kring den åtgärden och det underlag som fanns då.

— De signaler som kommer från medarbetare och chefer ska tas på största allvar. Hög sjukfrånvaro, rekryteringssvårigheter, arbetsmiljö och kompetensförsörjning är komplexa utmaningar som inte har en enkel förklaring eller en enkel lösning. Jag känner mig väldigt trygg i den handlingsplan som sociala sektorn arbetar efter tillsammans med medarbetare, fackliga och HR, skriver Karin Mikkonen (C) till Siljan News och fortsätter:

— Jag tror att det är för enkelt att dra slutsatsen att grundbemanningen från 2024 är förklaringen till allt. Det är också viktigt att skilja på politikens ansvar och verksamhetens ansvar. Politiken fattar inte beslut om bemanningen på en enskild avdelning eller ett enskilt boende.

Hon vill understryka att arbetsmiljöfrågan har funnits och fortsätter att finnas på bordet, oavsett om missnöjet hörs utåt eller inte.

— Vi ser redan efter tertial 1 att sociala sektorn prognostiserar ett underskott. Därför har en enig kommunstyrelse gett förvaltningen i uppdrag att återkomma med en fördjupad analys av hur det förändrade behovet av äldreomsorg påverkar arbetssituation, bemanningsbehov och ekonomi, samt föreslå åtgärder på både kort och lång sikt, berättar Mikkonen (C).

Balansgång mellan jobb och återhämtning

Ann-Sofie Strandlund upplever att ekonomin är en begränsande faktor.

—Nu har vi fått höra att Edshultsgården går så mycket minus på grund av sjukskrivningar och övertid att ordinarie personal inte får lägga sig tillgänglig när det fattas personal, även de som inte jobbar 100%. Och då vet jag inte hur man ska lösa de passen då vi inte har tillräckligt med vikarier, känner Strandlund.

Socialchefen Jasmin Löf ser däremot att det finns annat i vågskålen än just besparingskrav:

— När det gäller uppgifter om tillgänglighet handlar förändringen inte om verksamhetens ekonomi, utan om att bemanningsplaneringen behöver anpassas till dagens arbetstidsregler. Utgångspunkten är att alla som vill ska kunna arbeta heltid, samtidigt som övertid bara ska användas i undantagsfall.

— Kompetensförsörjningen är en av äldreomsorgens stora utmaningar. Därför arbetar vi både med rekrytering och med att utveckla arbetsplatser där medarbetare vill stanna, växa och använda sin kompetens på bästa sätt, skriver Jasmin Löf, socialchef i Leksands kommun.