Johan Daniel Grönstedt skapade ”Leksands egen konjak” – nu 180 år gammal

När min bok Grönstedt Konjaksfursten från Leksand år 2011 prisades som en av världens bästa spritböcker på Gourmand World Cookbook Awards i Paris, insåg jag hur jättestort dryck och mat är i världen. Och maken till jubileum detta år 2026 får man nog leta efter.

Det har nu gått 180 år sedan ”Leksands egen konjak”, Grönstedts, såg dagens ljus! 220 år sedan vinhandlaren och grosshandlaren Johan Daniel Grönstedt (1806-76) föddes i Leksand samt 150 år sedan han somnade in i Stockholm, dit han kom år 1824 för att förverkliga sina drömmar.

Men innan vi går vidare med berättelsen om Grönstedt ska vi göra en avstickare. Till Ålbyn i Insjön och det magiska året 1977:

Det hade blivit dags för skoldans. Jag och Acke, två finniga tonåringar som knappt vågade titta på en tjej, insåg att skulle vi klara av detta mandomsprov kunde vi inte längre dricka hallonsaft. Nej, här krävdes något annat. Något med bett i. Något som löste upp finnarna och gjorde en till kvällens kung! Sagt och gjort.

Hur vi hade kommit över en flaska Eau de vie vet jag inte, men när det nu var första gången spelade det ingen roll. Men varken jag eller Acke vågade ha flaskan hemma. Det fick bli en fågelholk, i Ålbyn.

När jag klättrade upp i trädet för att hämta pavan, kom det två män. De stod under trädet och diskuterade någon markfråga. Där stod jag på en gren och undrade hur det här skulle gå. Polis och ungdomsfängelse hägrade. Men som tur var gick de.

När det sedan visade sig att vi var sena till bussen, fick vi häva i oss eländet. Det var så äckligt att jag höll på att svimma. Men vad gjorde man inte för att våga bjuda upp. Men så värst mycket dans blev det nu inte. Man stod där lika fullt som ett fån efter väggen och glodde med vattniga ögon. Nej, aldrig mer konjak. Något jag förstås har ändrat på och njuter nu fullt ut.

Låt oss nu bege oss tillbaka till Leksandsnoret i början av 1800-talet. Sverige är ett rätt uselt land och det har inte hänt värst mycket sedan Bellmans dagar. Men med stopp för Napoleon, ångan, mekanik och bättre samförstånd mellan politik och näringsliv är Sverige på väg att förändras. De flesta bor på landsbygden och är bönder.

Familjen Grönstedt hade sin fastighet i hörnet av nuvarande Norsgatan/Hantverkaregatan på Z-torget (Grönstedts torg bör det heta).

Johan växer upp i en borgerlig miljö. Pappan är inspektor på Limå bruk och har en militär bakgrund. Anfadern heter Johan Grönstedt, född 1676 i Småland och var major vid Dalregementet.

Vår Johan lärde sig läsa och skriva hemma och det verkar som att fadern lär honom hur man för räkenskapsbok. Familjen umgicks bland annat med Senander som drev gästgivargården vid kyrkan. Här uppstår några frågor.

Kan pappa Johan försett Senander med starka drycker? Forskning visar att fraktbåtar, de som även gick på Siljan, hade andra varor än bara järnmalm. Tobak, vin, spritdrycker och utländska kläder var något borgarna tyckte om. Vår Johan kan alltså ha fått dessa affärsimpulser redan hemma i Leksand. För när Johan är elva år gammal skickades han som lärling till Falu källare i Falun. Det tror jag inte var någon slump. Dokument visar att Johan inte var ensam. Andra borgarungar från bättre familjer slog sig på sommelieryrket när handeln med starka varor var lukrativ business.

På Falu källare regerade källarmästare Renström. Johan Daniel skulle nu skolas in i det hedervärda kyparyrket och skilja på spanska och franska viner och se till så att inget falsarium slank förbi.

Efter sex år i länsstaden var det dags för Stockholm. Vi skriver 1824 när Johan Daniel anländer och börjar arbeta hos och den anrika affärsfamiljen Mazer & Co. Johan Daniel ska sköta affärerna med Frankrike och skickas till Cognac där han knyter värdefulla kontakter för framtiden.

Den 28 september 1830 blir Johan Daniel Grönstedt 24 år gammal ”efter med beröm uthållne läroår hos Grosshandels Bolaget Mazer & Co” kypare. Först nu kunde han starta eget, och vår leksing visste vad han skulle göra. Han behövde ett ställe, en krog av något slag där hans idéer kunde gro och växa. Det blev den välkända källaren Stiernan på Österlånggatan i Gamla stan. Det här var ett slags snabbmatställe där kulturpersonligheter, affärsmän och journalister vistades på dagarna.

Det som är spännande för vår del är att i källaren experimenterade Johan Daniel med punsch. Grönstedt förstår vartåt dryckesmarknaden är på väg. Fabrikstillverkade starka drycker, flaskor och etiketter skulle komma att förändra branschen i grunden. Så punsch ”Grönstedts Blå” var det som satte igång det hela, kan man säga.

År 1834 gifte sig Johan Daniel med Apollonia Lovisa Bader och de får två barn. Handkolorerade fotografier på familjen visar att affärsmannen från Leksand nu var en förmögen man.

I Aftonbladet hittar jag följande annons: ”Vinhandel är af undertecknad med denna dag öppnad i huset N:o 68 vid Västerlånggatan… med ett väl sorteradt Vinlager m. m; äfvensom Gammal fin Arrak, Jam, Romm, fransk Cognach…”

Där har vi vår konjak, 180 år gammal, still going strong!

Johan Daniel Grönstedt från Leksand räknas till pionjärerna inom vinhandlaryrket. Grosshandlarverksamheten med hundratalet anställda var vida berömd för mångfald, kvalitet och service, något man inte sett tidigare. Faktum är att Grönstedt förnyade branschen och räknas till kategorin förindustrialister, som ju lade grunden för det industrialiserade Sverige.

Och vilken resa han gjorde. Från Leksandsnoret till en mycket aktad entreprenör och affärsman i Stockholm som inte bara gjorde vin och sprit rumsrena. Han var med och beslutade om byggandet av stambanan som skulle förändra Sverige i grunden. Johan Daniel Grönstedt ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm och i år har jag varit till graven och lyfte ett glas Extra till hans ära.

Text: Mats Lindström, frilansjournalist