Nya krav mot invasiva arter – men samordningen saknas
Den 15 maj kom en ny nationell förordning som ökar kraven på kommuner, länsstyrelser eller regionala och statliga aktörer när det gäller att bekämpa invasiva arter på sin mark. Men det finns inget uttalat samarbete mellan dem.
Det gör att om en kommun jobbar hårt med att bekämpa invasiva arter så kan det arbetet förstöras om till exempel Trafikverket eller Länsstyrelsen Dalarna inte samtidigt gör samma sak på de områden som de ansvarar för. Då kan det ske fröspridning mellan de olika aktörernas ansvarsområden.
Tittar man på till exempel Vansbro kommun så finns det problem med lupiner som växer kring Trafikverkets ansvarsområde.
— Det skulle behövas en samverkan då till exempel lupinerna annars riskerar att spridas till de kommunala vägarna och andra områden utanför Trafikverkets vägområde, säger Tomas Isaksson på Miljö- och byggenheten på Vansbro kommun.
— Även om vi inte har uttalade samarbeten så kan vi omprioritera om det skulle bli stora problem på vissa ställen, säger Johan Rydlöv som är sakkunnig landskap hos Trafikverket.
På Länsstyrelsen Dalarna inväntar man på riktlinjer från Naturvårdsverket om hur man ska arbeta med tillsyn, det vill säga hur lagstiftningen ska följas.
— Det arbetssättet kommer att klarna framöver. Regionala handlingsplaner kan därefter tas fram av oss på länsstyrelserna, säger Tobias Ekendahl och Frida Kaiskog.
— En regional handlingsplan skulle kunna innebära att vissa områden i Sverige eller länet prioriteras gällande bekämpning och till exempel om arten ska bekämpas i sin helhet eller att det endast gäller begränsning av utbredningen.
Samtidigt pekar de på att det är viktigt att veta att förbudet mot spridning gäller redan nu och oavsett utformningen av de framtida hanteringsprogrammen.
Det absoluta bekämpningskravet är undantaget för andra markägare, till exempel privata marker, företagsägda, vägsamfälligheter. Men dessa ska se till att arterna inte sprider sig till andra fastigheter.
— I praktiken betyder det att även andra markägare behöver hantera arten på så sätt att ingen spridning sker om till exempel arten växer nära en fastighetsgräns eller om det sker en transport av jordmassor med frön, växtdelar till annan mark, säger Tobias Ekendahl, naturvårdshandläggare tillsammans med Frida Kaiskog, miljöhandläggare på Länsstyrelsen i Dalarnas län, och fortsätter.
— Genom den nya lagstiftningen finns kravet på oss på Länsstyrelsen Dalarna att genomföra bekämpning av arterna. Detta är påbörjat i viss mån sedan tidigare, men i år har vi utökat bekämpningsinsatsen genom att lägga till mer bekämpning av de aktuella arterna som till exempel kanadensiskt gullris på marker där vi själva är markägare.
På Trafikverket jobbar man med frågan och håller på att ta fram en strategi och en uppdatering kring bekämpning av invasiva arter kring sitt vägnät.
— Vi har jobbat med den här frågan i många år, men problemet för oss är inte att vi redan bekämpar. Det handlar om det enorma vägnätet som vi ansvarar för, något som handlar om 100 000 kilometer. Vi hinner varken med eller har resurser, säger Johan Rydlöv och fortsätter.
— Sen finns det ett kort tidsfönster på 2–3 veckor när de växer som mest och inte har hunnit sätta frön. Då har rotsystemet minst växtkraft, vilket underlättar bekämpning på lång sikt.