Inte redo att bekosta ny vägbesiktning – förklarar varför
På kommunstyrelsemötet i måndags försökte Johan Fändriks och Bygdepartiet lämna in ett nämndinitiativ om att göra en ny besiktning av skicket på Leksands enskilda vägnät. Men istället för att tas emot för beredning av förvaltningen så röstades initiativet ned direkt.
— Frågan om underhållsskulden kommer upp nästan varje gång vi sätter oss i fullmäktigeberedningen, betonar Fändriks (ByP).
Sebastian Larsson (M) är kommunstyrelsens ordförande och han berättar att förslaget kom med väldigt kort varsel.
— Vi fick in det här i fredags eftermiddags och mötet var i måndags. Så det fanns inte tid för någon förankring i någon större bemärkelse. Men det var ett ganska tunt förslag, om man säger så. De få avstämningar som jag hann ta till mig innan mötet var att det förmodligen rör sig om miljonbelopp, berättar Larsson (M).
— De skriver i nämndinitiativet att det ska gälla det enskilda vägnät som kommunen historiskt har skött, och med minst samma omfattning och detaljeringsgrad som Sweco:s besiktning 2003.
— Men vad är det som säger att det är rätt ambitionsnivå, och att det är just de 33 milen enskild väg som ska besiktas? Vi har 191 mil enskild väg i Leksands kommun och jag är inte säker på att vi kan göra avgränsningen på det sättet, anser Larsson (M).
I slutändan ser Larsson (M) det som en ekonomisk prioritering:
— Jag är inte emot själva företeelsen i sig, men då måste man ha betydligt mer på det klara med finansieringen, hur omfattande det ska vara, och vad det ska mynna ut i.
Endast Vänsterpartiet och Bygdepartiet röstade för
Oppositionsrådet Johan Fändriks (ByP) pekar på att några av scenarierna i fullmäktigeberedningens pågående arbete innebär ett mer omfattande kommunalt huvudmannaskap.
— Underhållsskulden är ju en definitionsfråga , men i grunden vill jag att kommunen lämnar över vägar i bra skick, om de nu ska lämnas tillbaka över huvud taget.
— Oavsett lösning så vill jag ha en prislapp på vad det är som vi tar åt oss. En sån här besiktning kostar mer än vad förvaltningen har i sitt ordinarie arbete och därför är det kommunstyrelsens sak att besluta om. Jag hade räknat med att initiativet åtminstone skulle tas till beredning, säger Fändriks (ByP).
— De kunde inte ta den här utredningskostnaden nu ”in blanco” (alltså utan att veta exakt summa), men 2016 gick det bra att ta ett ännu större beslut utan att veta vad förrättningarna skulle kosta , konstaterar Johan Fändriks (ByP) missnöjt.
Förslaget bifölls av Bygdepartiet tillsammans med Vänsterpartiet vars företrädare också har efterlyst en ny beräkning av underhållsskulden. De har även försökt få ut Swecos gamla besiktning från 2003, men gått bet eftersom uppgifterna inte längre finns förvarade hos kommunen.
Moderaterna, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna avslog initiativet.
Miljöpartiet och Liberalerna var för små under den förra mandatperioden för att få några kommunstyrelseplatser och Kristdemokraterna avstod från att rösta.
Därför tog Kristdemokraterna inte ställning
De flesta nämndinitativen tas emot och återkommer sedan för beslut när förvaltningen har gjort sin bedömning. Men kommunen har riktlinjer som tillåter att initativet avslås direkt.
— Jag blev också lite överrumplad av att frågan inte gick till beredning, men vi hade inte hunnit behandla frågan i partigruppen och därför avstod jag från att rösta, förklarar Carin Malm (KD).
Kristdemokraternas röst hade för tydlighetens skull inte gjort någon skillnad för utfallet.
Tror du att ni skulle kunna resonera annorlunda om förslaget kommer tillbaka med mer betänketid?
— Frågan kommer fortsätta att bearbetas i fullmäktigeberedningen, det är jag helt övertygad om. Men nu var ju det här nämndinitativet väldigt specifikt, så det gör att man ännu mer vill sätta sig in i det tillsammans med sin grupp innan man kan ta ett beslut, säger Malm (KD).
Så röstade dina grannar i folkomröstningen
Fullmäktigeberedningen om framtidens väghållning har kommit igång igen med två nya samlingar efter valet. På det första mötet fick deltagarna bland annat se folkomröstningens resultat nedbrutet på valdistriktsnivå.
Där framgick det att alternativ 2 (det generösaste vägstödet) var störst i sju av nio distrikt. Allra störst i Häradsbygden med 56% av de röstande.
Alternativ 1 (vägstöd men inte på bekostnad av skattehöjningar/välfärdsneddragningar) var populärast i Leksand V (bl.a. Västanvik och Barkdal och Käringberget) samt i Leksandsnoret (bla. Noret och Lima).
De två distrikten har delvis kommunalt huvudmannaskap för sitt vägnät, och där var valdeltagandet som lägst.
Det är tydligt att det finns ett folkligt stöd för någon form av vägstöd.
Vägstödsalternativen 1+2 tillsammans fick minst två tredjedelar av rösterna oavsett var i kommunen frågan ställdes.
Alternativ 3 (som innebär att vägs ägare ska stå för hela kostnaden) fick som mest 11% av rösterna.
Börjar formera alternativ
Inför det senaste mötet den 16 oktober ombads partirepresentanterna att förbereda olika scenarier som skulle kunna bli aktuella för beslut framöver.
Fullmäktigeberedningen landade i följande alternativ, med reservation för att listan kan växa eller krympa med tiden:
Scenarier för framtidens väghållning som beredningen önskar utreda;
- Ingen kommunal skötsel/Inget kommunalt stöd till skötsel/Ingen medfinansiering till upprustning
- Nuvarande lösning, skötsel alternativt bidrag till skötsel via regelverk och avtal/Nuvarande lösning via Regelverk för bidrag till upprustning
- ”Kommunal väghållning” via regelverk och avtal (Regelverk omfattning enligt TRV Handbok – drift och underhåll)
- Kommunalt huvudmannaskap på del av enskilda vägar, kommunal väghållning på resterande enskilda vägarna
a. Enligt beredningens kriterier
b) Tätort
c) Tätorter och småorter
Alla politiker är med och bestämmer i slutändan
Ordföranden Per Erik Ingels (C) och vice ordföranden Johan Fändriks (ByP) har fått i uppdrag att ”tillsammans med kommundirektören definiera de fyra scenarierna för att lämpa uppdraget till förvaltningen att utreda och ta fram ramar, möjligheter, konsekvenser, kostnader etc.”.
När gruppen ses i slutet av november är tanken att de ska få se utkast till scenarierna, och då ska de även få en dragning av utredningen om eventuellt kommunalt huvudmannaskap i Insjön.
Nästa sommar är planen att fullmäktigeberedningen ska leverera något eller några förslag till beslut till kommunfullmäktige, lagom till budgetarbetet för 2028-2030.
Det återstår att se om partierna har uppnått en större enighet då, men då ska politikerna i alla fall ha fått chansen att lyfta på olika stenar och förstå fördelarna och nackdelarna med olika alternativ.