Beslutat: Kommunens bidrag till Leksands Ridklubb fördubblas

Leksands Ridklubbs ekonomi har hängt på en skör tråd det senaste året, men nu har kommunen beslutat om mer pengar som ska ge klubben lite andrum och möjlighet att satsa framåt. Istället för 450 000 kronor årligen ska klubben få 1 000 000 kronor per år.

— Vi går fram med en relativt stor ambitionshöjning gällande kommunens stöd till ridklubben. Vår uppfattning är att ridklubben ger ett stort mervärde för leksingarna, i synnerhet till våra barn och ungdomar som är en prioriterad målgrupp för oss. Därför vill vi säkerställa att ridklubben genom ett utökat bidrag kan fortsätta bedriva sin uppskattade verksamhet, berättar kommunstyrelsens ordförande Sebastian Larsson (M).

Beslutet att skjuta till 550 000 kronor extra i bidrag för 2026 togs i tisdags på mötet för Allmänna utskottet i Leksands kommun.

På förhand var förslaget att bidragsnivån på en miljon kronor per år skulle klubbas även för 2027 och 2028. Men det behöver vänta tills frågan tas upp i högre instans på kommunstyrelsens möte eftersom det är en budgetpåverkande åtgärd.

— Men det var inga reservationer som lämnades in, utan alla var eniga kring dagens beslut, säger ordföranden Sebastian Larsson (M).

Får extra stöttning utöver bidraget

Klubben ska dessutom få hjälp från tjänstemännen i Leksands kommun med ett utvecklingsprojekt som syftar till att skapa långsiktigt hållbara anläggningar.

— Den punkten är jag extra glad för. Vi byggde stallet i Styrsjöbo för 50 år sedan och flera byggnader har passerat sin livslängd för flera decennier sedan. Så nu hoppas jag att vi kan få hjälp med att projektera så att vi kan söka ännu fler bidrag från andra håll, säger Leksands Ridklubbs ordförande Johan Fändriks.

Johan Fändriks är dessutom politiskt engagerad som oppositionsråd för Bygdepartiet. Men vid de mötespunkter som handlar om ridklubben går han ut ur rummet och anmäler jäv.

Anläggning i slitet skick

Trots den pressade ekonomiska situationen gör ridklubbens personal ändå vad de kan för att utveckla anläggningen i Styrsjöbo. Ovanför en av hagarna har det placerats ett vindskydd som snart ska tas i bruk så att fyra av hästarna kan gå på lösdrift (se bilden högst upp i artikeln). Det innebär att djuren själva får välja när de vill söka skydd från väder och vind.

— Vi har köpt ett begagnat vindskydd och kompletterat med lite nytt material. Det sparar tid för mig som annars behöver ta ut hästarna från stallet varje morgon, i dagsläget är de bara ute under tiden som jag jobbar. I vilt tillstånd letar hästarna efter föda 18 timmar om dygnet, och forskningen pekar på att lösdrift är det bästa för hästarna, säger stallskötaren Emelie Eriksson som har snickrat på den nya byggnaden.

Emelie Eriksson fortsätter rundvisningen och visar några exempel på underhållsskulden. Höet till hästarna förvaras i en container istället för den ordinarie byggnaden som har blivit utdömd på grund av svartmögel. Avloppet fryser ibland i de tillfälliga barackerna som har blivit permanenta klubblokaler. Och i stallet hade Emelie av säkerhetsskäl föredragit moderna skjutdörrar istället för gamla boxdörrar som öppnas i vinkel ut mot gången.

— Här runt ridbanan syns det tydligt längs sargen hur vi har fått lappa och laga. Det är hål lite här och där som man kan fastna i, och det är inte lönt att skrapa bort och måla ny vit färg när det håller på att ruttna längst ned mot marken. Det blir ju blött där när vi vattnar banan, visar Emelie Eriksson.

Inte aktuellt med kommunalt övertagande

Fändriks och ridklubben är förstås tacksamma för det ekonomiska tillskottet, men de hade föredragit ett scenario där Leksands kommun tog över anläggningen.

— Vårt önskemål var att om kommunen tar hand om byggnaderna så kan vi ta hand om verksamheten. Innebandyn fick ju en ny sporthall för några år sedan, exemplifierar Fändriks som tycker att tjejidrotten historiskt har varit eftersatt i Leksand.

Den utvägen nämndes i vintras, men enligt kommunstyrelsens ordförande har det inte förts några djupare diskussioner om att kommunen ska köpa anläggningen.

— En ridklubb skiljer sig ganska mycket från många andra föreningar, utöver själva anläggningen har man både djurhållnings- och personalansvar, vilket ställer högre krav på föreningens verksamhet. Vår uppfattning är att ridklubben även fortsättningsvis är bästa ägare till anläggningen, i klubben finns både stort engagemang och framför allt kunskapen om hur en ridanläggning ska drivas, svarar Sebastian Larsson (M).

Ordföranden Johan Fändriks tycker att ridklubben mår ganska bra på deltagarsidan. De har ungefär 280 medlemmar och 140 uppsittningar (deltagartillfällen) per vecka på lektionerna, och därutöver aktiviteter som tävlingar och käpphästläger. De har också fått bidrag från Leksands Sparbank för att köpa in två nya hästar; Eddy K och Cloabus Spirit.

— Två av våra hästar som har varit riktiga trotjänare gick bort ifjol, så där har vi fyllt på med nya. Sedan har ungdomssektionen samlat ihop pengar för att köpa den nya ponnyn Delma. Så nu har vi några nya hästar som inte går fullt ut, för det tar ett tag att sätta igång hästarna, lära upp dem och låta dem bli kompisar med de andra hästarna. Den processen kan ta allt ifrån några månader till två år, berättar Johan Fändriks som är ordförande i Leksands Ridklubb.

Kämpar för att pengarna ska räcka

Johan Fändriks berättar vad ridklubben skulle vilja göra med ännu bättre ekonomiska förutsättningar.

— Vi skulle till att börja med behöva en vaktmästare, eller åtminstone en halv sådan tjänst. Nu är det vår stallskötare som får täcka upp och göra vaktmästarsysslor också, säger Fändriks.

Ett av kraven på er inför beslutet om kommande års stöd är att ni inte får driva verksamheten med underskott och att ni ska amortera på låneskulden. Kommer ni klara det?

— Ja, vi arbetar alltid för att ha en ekonomi i balans och snålar oss fram för att pengarna ska räcka till. Det blir ingen ny rödfärg, inga nya sadlar och så vidare. Men senast skrev vi en budget bara för att visa vad det EGENTLIGEN skulle kosta att sköta vår anläggning med vanligt underhåll, och då hamnade vi på en miljon i underskott. Det blev de inte så glada för på kommunens ekonomiavdelning, men det var en engångsbudget, försäkrar Fändriks.