Siljan News logo
Annons
Snart tas ett beslut om proprielån på uppemot 30 miljoner kronor i regionfullmäktige, i syfte att förbättra det ekonomiska läget i AB Dalaflyget. Flygfoto: Dalaflyget.

Därför beslutar region och kommun om lån till flyget: ”Ett glapp”

Region Dalarnas regionfullmäktige väntas besluta om att ingå i proprieborgen för AB Dalaflygets lån upp till 30 miljoner kronor. Ett motsvarande beslut togs av Moras kommunfullmäktige i somras. Ett beslut är nödvändigt för att dels hantera likviditeten, dels göra de investeringar som behövs inom Dalaflyget.

— Jag ser egentligen inte det här som en fråga om att vara positiv eller negativ. Det är en finansieringslösning som behövs utifrån hur systemet ser ut i dag, säger AB Dalaflygets styrelseordförande Anna Hed (C).

Den 15:e september togs ett beslut i regionstyrelsen att föra ett förslag vidare till regionfullmäktige, om att regionen ska ingå proprieborgen för AB Dalaflyget – alltså att regionen går i borgen för lån som bolaget kan behöva ta – upp till en total kostnad av 30 miljoner kronor.

Detta innebär en ekonomisk risk för flygbolaget. Samtidigt utreder Region Dalarna om framtida stöd kan ges som direktutlåning.

Annons
Anna Hed (C), styrelseordförande för AB Dalaflyget. Arkivfoto: Christoffer Landgren.

Lånet via proprieborgen kommer delas upp i olika delar.

— Av ramen är 20 miljoner tänkta för att hantera likviditeten. En viktig förklaring är att kostnaderna för verksamheten finns under hela året medan delar av det statliga driftstödet betalas ut senare. Resterande 10 miljoner är en ram för nödvändiga investeringar i bland annat flygplatsutrustning, säger AB Dalaflygets ordförande Anna Hed (C).

Skulle en återbetalning av proprieborgen inte betalas ut kan borgen behöva tas i anspråk, förklarar hon. Å andra sidan måste lånet tas; oavsett vilja.

— Jag ser egentligen inte det här som en fråga om att vara positiv eller negativ. Det är en finansieringslösning som behövs utifrån hur systemet ser ut i dag. Dalaflyget har kostnader löpande under hela året, medan delar av det statliga driftstödet betalas ut senare. Det skapar ett glapp i likviditeten som bolaget måste kunna hantera.

Utgångspunkten i åtagandet är att borgensramen inte ska vara större än bolaget i själva verket behöver. Anna Hed (C) önskar att lånet aldrig hade blivit ett måste.

— Jag hade hellre sett att utbetalningarna av driftstödet kom tidigare, så att den här typen av lösning inte skulle behövas. När det gäller storleken bygger ramen på det behov som bolaget har identifierat, både för likviditet och nödvändiga investeringar.

Annons