Färre barn i Gagnef väcker frågor om framtidens förskolor

Födselkurvan pekar neråt i hela landet — och Gagnef är inget undantag. Nu tvingas politikerna fundera på hur framtidens förskoleverksamhet ska se ut när platserna blir fler än barnen.

Antalet födda barn i Gagnef sjunker — liksom i resten av Sverige. Det tydliggjorde Jan Wiklund (M) under verksamhetsrapporten på måndagens kommunfullmäktige. Och det kommer få konsekvenser på sikt, inte minst för arbetsmarknaden och förutsättningarna inom vården. Men på lokal nivå får ett lägre antal barn konsekvenser redan tidigare än så.

— Vi ser sjunkande födelsetal, inte bara i Gagnef, utan i hela Sverige.

För Gagnefs del, som under de senaste åren satsat både tid och resurser på att bygga ut antalet förskoleplatser, kan utvecklingen skapa utmaningar. Just därför har Robert Östlund (V) valt att ställa en interpellation till barn- och utbildningsnämndens ordförande Jan Wiklund (M), för att få klarhet i hur kommunen tänker framåt. Han undrar hur förändringen drabbar förskolorna. Hur planerar verksamheten att fylla alla förskoleplatser framöver? Förändras planerna för nybyggnation, exempelvis i Kyrkbyn och Stora Skogen? Och vad händer med förskolor med lägre barnantal, som i Björbo och Bäsna?

— Nu är det så gott som klart att Olympica får sitt bygglov och därmed möjlighet att bygga ut sin förskola i Kyrkbyn. I samband med det kommer de klara av att ta emot ungefär femtio barn. Vi kan, i likhet med vad interpellanten säger, se att sjunkande födelsetal påverkar antalet barn i förskolan, samtidigt som vi bygger nytt och har planer på en eventuell nybyggnation i Stora Skogen. Den ligger dock ett antal år framåt i tiden, svarar Wiklund.

Han menar att kommunen får ta ställning till Stora Skogen när det blir aktuellt. Men frågan kvarstår: räcker det med barn för att fylla alla befintliga och planerade platser? Svaret ser ut att bli nej.

— Gagnefs förskolor har idag möjlighet att erbjuda alla barn på Olympica plats. Men dock är det så att flertalet barn och deras vårdnadshavare valt att ställa sina barn i kö till Olympica, säger Wiklund.

Av de 22 barn som står i kö till friförskolan Olympica är det bara några få som också står i den kommunala kön. Det innebär att de flesta väljer just friskolan framför den kommunala förskolan, vilket påverkar vilka beslut som nämnden kommer fatta kring antalet platser som erbjuds i Gagnefs Kyrkby. I dagsläget finns fyra avdelningar på Kyrkskolans förskola som alltså är kommunal, varav en i en tillfällig modul. Den modulen kan nu avvecklas, enligt kommunen. Minskade barnkullar innebär att lokalerna måste optimeras. Bäsna, som får en kapacitet för 60 barn, kommer till hösten ta emot 40. I Björbo står en avdelning redan tom – i vilken det nu kan komma att bli ett bibliotek istället.

Robert Östlund är nöjd med svaren, men har följdfrågor.

— Hur ser kostnaden för Olympica ut idag? Kommer det möjligen bli en förändring i den kostnaden framöver?

Han uttrycker också en oro för att friförskolan ska välja att avveckla sin verksamhet i Gagnef om kommunens ersättning minskar. Att modulen i Kyrkbyn kan avvecklas innebär en kostnadsreduktion för kommunen. Men samtidigt ökar kostnaderna på annat håll — till exempel gentemot Olympica. När kommunen får fler nybyggda förskolor ökar lokalkostnaderna, och därmed också det belopp per barn som gäller i den kommunala verksamheten. Det är detta belopp som också ligger till grund för vad kommunen ersätter friskolan med. Nya lokaler innebär alltså även högre ersättning till Olympica.

— Det verkar som att verksamheten och nämnden har rätt inriktning och rätt koncentration i det här sammanhanget och det uppskattar jag. Sedan är det ju olyckligt att vi får dyrare kostnader med nya fina förskolor som kommer att ge Olympica, i det här sammanhanget, en större ersättning. Det man önskar är att man kunde ställa lite mer krav på Olympica att upprätthålla samma nivå av kvalitet på förskolan som vi har på de nya, säger Robert Östlund (V).

— När det gäller kvaliteten på Olympica så har vi tillsyn på deras verksamhet. Vi har också kontakt och avstämning med dem, förutom den här inspektionen, svarar Wiklund.

Men det var inte bara skola och förskola på agendan. Christian Lindberg från Västerfors passade på att lyfta frågan om den planerade vindkraftsetableringen i Gagnef — något han menar att politikerna bör sätta stopp för.

— Jag är en av dem som har jobbat i en arbetsgrupp som vill belysa den oro som finns inom Västerfors om den eventuella vindkraftsprojekteringen. Med anledning av att Västerfors blir så extremt utsatt av en vertikal vindkraftspark med 260 meter höga, blinkande vindkraftverk, stående på ett högt berg bara en och en halv kilometer därifrån, säger han och målar upp bilden av hur barn i trädgårdar störs av både ljus och ljud.

— Det här är ett projekt som, om man är vindkraftsförespråkare, så blir man vindkraftsmotståndare — för det här är en sådan dominant syn för de som bor i byn.

Christian har därför lämnat in ett medborgarförslag där han vädjar till alla partier att göra vad de kan för att stoppa etableringen. Hans anförande gjorde intryck, särskilt på Stefan Blomkvist, som tidigare företrädde Sverigedemokraterna innan han lämnade partiet, som snabbt gick upp i talarstolen:

— Tack Christian! Det var det bästa jag hört på jättelänge!

Även äldre medborgarförslag behandlades under mötet — bland annat fyra olika förslag om att bygga en skatepark i kommunen. Svaret blev att det är upp till föreningar, inte kommunkontoret, att driva sådana projekt. Kommunen är dock öppen för att bevilja bidrag om en förening tar initiativet.

— Vi ser gärna att möjligheten till detta ska kunna bli någonting sådant. Jag tror att det här kan vara någonting positivt, både för ungdomar och för de som är något äldre. Det är därmed ett positivt besvarande för att vi ska kunna möjliggöra en sådan utveckling, säger kommunalråd Fredrik Jarl (C).

— Starta en förening, börja göra jobbet, sök bidrag från kommunen. Vi kommer att ge er bidrag till de här sakerna, avslutar Robert Östlund bestämt.