De rycker ut när det behövs – och lämnar andra jobb åt sidan

Som deltidsbrandman gäller det att alltid kunna rycka ut om det behövs. Mikael Rosenson berättade hur allt fungerade i samband med ”brandman-på-jobbet-dagen”; hur han i sin vanliga tjänst som snickare snabbt måste ha möjlighet att svida om och rädda de i hans omgivning.

— Folk behöver se att det går att kombinera jobb, något många nog inte tror, säger Mikael Rosenson.

Igår var det ”brandman-på-jobbet-dagen” i hela Sverige. I Dalarna uppmärksammade många detta genom att ha branduniformen på sig när de arbetade med sitt vanliga jobb.

En av dessa är Mikael Rosensson – som just denna dag arbetade med timmer på Sollerön.

— Roligt att man uppmärksammar yrket genom en sådan här dag. Folk behöver se att det går att kombinera jobb, något många nog inte tror. Men är man inom området går det att lösa. Man får vara lite uppfinningsrik, säger han.

Vanligtvis arbetar han som snickare, ett jobb han alltså har parallellt med tjänsten som brandman på deltid. Att bli deltidsbrandman har länge känts som ett självklart steg att ta för honom och alldeles nyligen tog han beslutet.

— Det hade jag tänkt bli i ungefär tio år. Jag sökte faktiskt för tio år sedan, men då bodde jag lite för långt bort från brandstationen. Sedan var jag lite ung då också. Men när den nya brandstationen kom, hamnade jag inom zonen. Bara något år efter det så sökte jag igen.

Länge har han känt att arbetet som snickare riskerar att bli för enformigt. Att bli brandman gav honom mer variation i yrkeslivet.

— Jag älskar mitt jobb som snickare, men är rädd att jag snickrar mig trött. Till slut kan man tänka ”vad ska jag göra nu då?”. Kul då att åka ut på något annat. Och det behövs ju. Brandkåren sökte personal ganska frekvent den period jag anmälde mig.

Vissa egenskaper är fördelaktiga att ha som deltidsbrandman.

— Att vara utåtriktad är bra. Man ska inte heller vara rädd för nya utmaningar och tycka om att arbeta som ett team.

Mikael menar ändå att alla kompletterar varandra väl – alla kollegorna på brandkåren fyller sina funktioner. Att ha en så stor dynamik av personer bredvid sig gynnar den här typen av uppdrag.

— Det är därför det är så bra med många olika yrkesgrupper. Någon har en skepparexamen, som är jättebra att ha på en båt. En annan är hantverkare och den fyller sin funktion. Det blir en bra mix av folk.

Även om jobbet som deltidsbrandman blir en extra inkomstkälla, är det inte lönen som är viktigast.

— Nej, snarare handlar det om kunskapen man får genom det här uppdraget. Nu har jag beredskap var fjärde vecka och man börjar alltid veckan med övningar. Igår (läs: i måndags) hade vi tre timmars övning för att fräscha upp kunskaperna. På torsdag ska vi ha en övning i taksäkerhet och repellera.

Ett pass för en deltidsbrandman ser nästan precis likadant ut som för en som jobbar på heltid. Skillnaden är att Mikael slipper bestämma – det gör någon annan åt honom.

— Jag är längst ned i rang och behöver bara lyda order. Det är skönt. Samtidigt är jag väldigt ny, så det gäller att vara ödmjuk för att hänga med.

Privat fungerar det också fint att arbeta med dessa två yrken. Han känner ingen stress längre.

— Jag har en treåring och det går att kombinera. Har man beredskap går detta alltid att lösa.

Mikael ser inget slut på det här, nu när han varit inställd på att bli deltidsbrandman under så lång tid.

— Detta kommer jag fortsätta med. Ganska många blir långvariga, för gillar man det lika mycket som jag gör så blir man kvar. Och jag har haft kompisar som frågat om detta. Till dem säger jag ”sök, bara sök”. Kan jag tillföra så kan alla tillföra.

Utmaningar finns i att vara deltidsbrandman, men oftast brukar svårigheterna försvinna med tiden.

— Nu känner jag mig väldigt avslappnad. Första veckan man hade beredskap gick man som på nålar, då var det ovant. Jag trodde aldrig jag skulle vänja mig, att jag skulle bli låst. Men det löste sig och nu har jag kommit in i det, säger Mikael Rosenson.

På Brandkåren Norra Dalarna arbetar Emma Gråd. Hon menar att betydelsen av alla deltidsbrandmän är nödvändig för ett väl fungerande samhälle.

— Utan dem skulle samhället inte fungera. Det är fantastiska människor som har jour dygnet runt, en vecka per månad.

Att brandkåren fortfarande använder en personsökare i tjänst tycker hon är den bästa lösningen, särskilt när det gäller att kalla in deltidsbrandmän.

— Det kanske känns lite ”off”, men fungerar i vått och torrt. Dosan finns alltid där. Det är målmedvetet. Vi vill lyfta det.

Deltidsbrandmän var det enda som fanns förr i tiden. Brandman var nämligen inget riktigt yrke, utan behovet blev större i takt med att städer växte.

— Man for genom bygden, hämtade brandbilar och stack ut. Allteftersom samhället utvecklades blev detta till ett riktigt yrke. Handlingsprogrammet utgår alltid ifrån hur stor befolkningen är, hur utspridd den är, vilka transportvägar som finns samt om det finns hamnar eller flygplatser. Ju mer komplicerat ett samhälle är, desto högre krav ställer man på räddningstjänsten. Med mycket industrier krävs också en heltidsstation som kan rycka ut på 90 sekunder.

Alltså finns det ett minst lika stort behov av heltidsbrandmän som deltidsbrandmän. Emma Gråd är medveten om att många kan tveka i frågan att bli deltidsbrandman – hon vet att en del jobb inte går att avbryta så plötsligt.

— Visst finns det tjänster där man inte kan gå ifrån jobbet, vilket gör det svårt att bli deltidsbrandman. Det kan vara när man exempelvis arbetar på ett boende eller som lärare. Är man ändå intresserad ska man ringa upp närmsta distriktschef på brandkåren, för att kolla om det går att kombinera sitt vanliga jobb med detta. Men det är inte vi som bestämmer detta i slutändan; om ordinarie jobb fungerar med arbetet som deltidsbrandman bestämmer framförallt ordinarie chef.

Fler än Mikael hade klätt sig i branduniform denna dag. Se nedan: