Här är gymnasieskolan där 94 procent tar examen

Allt fler barn och ungdomar behöver särskild stöd i skolan. Hushagsgymnasiet är en av skolorna i Borlänge som har ett kontinuerligt och framgångsrikt arbete för elever som är i behov av extra stöd och insatser för att klara sina mål.

Inför denna hösttermin går även skolans elever in med vårens höga examensgrad, 94,2 procent i ryggen. 

I dag går drygt 630 elever på Hushagsskolan. Rektor Robert Schultz, vill inte ta ordet stolt i sin mun när vi går in på frågan om deras framgångsrika arbete, med att fånga upp elever som har behov av extra stöd.

Han börjar istället berätta om de verktyg som lett dem dit de är idag.

— Framgångssagan är att det är en homogen lärargrupp som har varit med länge. 

Av de kommunala gymnasieskolorna i Borlänge är det Hushagsgymnasiet som har högst examensgrad, tätt följt av Soltorgsgymnasiet på 92 procent.

För Robert Schultz handlar det om ett lagarbete, där hela personalteamet blir ett med eleverna.

— Lärare sitter med eleverna i cafeterian, de kan följa med elever som sällskap i skolmatsalen. Våra specialpedagoger kan följa med en elev ut och vänta på bussen, om det behovet finns. Det är så vi bygger en varaktig relation till varandra.

Lärandet ska ses som det primära

— Vi har också ett eget system där vi snabbt kan upptäcka om eleverna börjar vingla. Det är allt från frånvaro till att de inte når målen. Utifrån det så gör vi snabba åtgärder kopplat till det, fortsätter Schultz.

— Vad är bra för just den här eleven? Vad behöver den här eleven? Och vad är det den verkligen behöver för att få en gymnasieexamen? 

Hushagsgymnasiet är en kommunal gymnasieskola med fokus på yrkesutbildningar, med mycket praktiskt arbete och kontakt med arbetslivet, med minst 15 veckors APL-praktik för eleverna.

Här vill rektor Robert Schultz trycka på att lärandet ska ses som det primära, och inte rikta fokuset på hur branschen där ute ser ut.

— Det här är en yrkesskola med fokus på skola. Många yrkesskolor pratar om hur branschen mår och du måste kunna det här och det där, okej absolut, men du ska inte bara nischa in dig på det, utan du kan bli vad som helst, och det är därför du ska plugga. Svenskan ska vara lika viktig som byggkurserna, till exempel.

Ert gymnasieskola hade en examensgrad 94, 2 procent denna vårtermin. Vad säger du om det?

— Jag blir superglad. Jag vet ju själv vilket jobb det krävs för att nå dit. Sista månaderna innan examen, är flera elever trötta och kanske struntar i att de kanske saknar betyg i ett ämne, men där har vi koll nu. Tack vare stöttning från lärare, mentorer och samtal med rektor. Vi bryr oss verkligen i alla led, säger Robert Schultz.

Hög examensgrad är kopplat till betyg. Hur ser betygen ut bland era elever?

— Vi har ett högt förädlingsvärde hos oss. Det vill säga att eleverna har med sig ett betyg i nian som ökar hos oss. Vi har också tagit in många IM-elever ( reds anm som saknar behörighet) där de får plugga upp sina ämnen och har en egen studieplan.

Under intervjun får vi även träffa Sofie Damberg Rotzer, förstelärare och matematiklärare och undervisar i de gymnasiegemensamma ämnena, och Tero Rauhala, ämneslärare på VVS- och fastighetsprogrammet.

Yrkesmatte – en vinnande faktor

De berättar lite mer hur samarbetet i undervisningen lärare emellan kan se ut på skolan, som till exempel matematiken.

En gång i veckan, har de yrkesmatematik tillsammans, där eleverna får jobba med matematik rent praktiskt i det yrke som de utbildar sig till.

Tillsammans skapar de situationer i klassrummet som de måste räkna ut, som de senare kan få användning för ute i branschen. Som till exempel att räkna ut hur mycket kubik som ryms på ett flak.

— Den här yrkesmatten ser vi som en vinnande faktor. Att vi får med oss de här eleverna, säger Sofie Damberg Rotzer.

 Tero Rauhala är inne på sitt tredje år som ämneslärare inom VVS. Han trivs i sin lärarroll och kollegialt, men hade inga förväntningar på hur det skulle kännas att jobba som ämneslärare på en gymnasieskola, efter många år i yrket.

— Jag hade ju ofta praktikanter med mig när jag var ute i branschen, och har alltid tyckt att det är kul att utveckla lärandet till ungdomarna. Så jag tog chansen och trivs väldigt bra här. Sen har vi  alla ett gemensamt mål, vi ska få ut eleverna i yrkeslivet, säger han.

Tre ord för framgångssagan

När lärarna själva får sammanfatta vad som gör Hushagsgymnasiet framgångsrikt återkommer tre begrepp: gemenskap, trygghet och transparens.

Bakom dem finns ett nära samarbete mellan yrkeslärare och ämneslärare, tidiga kartläggningar, riktade stödinsatser, yrkesmatematik, ett aktivt mentorskap och en skolorganisation där personalen tar ett gemensamt ansvar för eleverna.

Och kanske viktigast av allt: en stark tro på att eleverna kan lyckas.