Daniel tar över Skördefestens potatistradition

I sju år har Karl Kruse skapat Skördefesten i Södra Dalarnas potatistavla. Nu tar Daniel Küng över traditionen. När Siljan News hälsar på är årets tavla nästan färdig, bara några detaljer återstår.

Det var under tidigare besök på Skördefesten som Daniel Küng lärde känna Karl Kruse, som då stod bakom den årliga potatistavlan.

— Jag besökte skördefesten flera gånger. Då upptäckte jag att konstnären som gjorde potatistavlan„ Karl Kruse och det kändes trevligt med honom när jag pratade med honom.

— Sättet han gjort tavlan på tilltalade mig, berättar Daniel och förklarar hur själva skördefesten, att måna om den lokala livsmedelsproduktionen, tilltalar honom särskilt.

Det var alltså inte bara själva konstformen som lockade. Daniel tycker mycket om Skördefesten och det den står för.

— Jag tycker om att äta lokal mat. Hela skördefesten är något som jag själv tycker är viktigt. Att det finns bönder som tillverkar lokal mat.

Daniel flyttade till Sverige 2020 tillsammans med sin svenska fru och bosatte sig i Stora Skedvi. inte alls långt ifrån Roslunds, där han nu spenderat otaliga timmar med att fästa potatisar på spiktavlan som utgör grunden för hans konstverk.Han träffade Karl flera gånger under åren och förra året, när Karl gjorde sin sista potatistavla började Daniel fundera på att ta traditionen vidare. När det sedan inte hade hittats någon annan konstnär tog han tag i saken.

— Jag frågade honom i vintras om jag fick göra det.

Konsten är samtidigt något som funnits med honom länge. Daniel har tecknat och fotograferat sedan han var barn och har utbildat sig till konstnär i Schweiz. Han arbetar däremot inte som konstnär på heltid.

— Det är mer en hobby.

Till vardags arbetar han som finsnickare, bland annat som yrkeslärare i Hedemora kommun.

När det gäller potatistavlan får hans erfarenheter av både konst och hantverk mötas. Det är ett arbete som kräver tid och planering. Daniel berättar att arbetet med årets tavla har pågått i mer än en månad.

Först behövde motivet växa fram.

Från början hade Daniel en annan idé och ritade bland annat upp ett stort porträtt av en bonde. Men motivet förändrades under processen och landade till slut i det som nu finns på tavlan.

Motivet är så klart fortfarande hemligt, men syftar till att skina ljus på vikten av att vara tillsammans. Att vi inte är ensamma.

När Siljan News hälsar på är skapandet nästan i mål. Bara några detaljer återstår. Daniel visar sin ritning och berättar om arbetet med att få fram rätt färger. Förutsättningarna är speciella när materialet är potatis. Man kan inte välja fritt bland alla färger, utan får arbeta med de nyanser som potatisen erbjuder. Daniel har till exempel förberett potatis som ska vara grön genom att låta den ligga i solljus.

Att skapa detaljer är en av de stora utmaningarna. Samtidigt är det just det manuella arbetet som gör skapandet intressant. Potatisarna fästs på tavlan som är fyllts av tusentals spikar och placeras utifrån den ritning Daniel har gjort.

— Det är jättesvårt att göra ett ansikte. Det blir lite klumpigt, säger han, och tar ett steg tillbaka för att beskåda mer på avstånd.

Han konstaterar att bilden förändras beroende på hur nära man står.

— Om man går för nära så ser det inte så bra ut.

Att just potatisen står i centrum passar Daniel bra. Han tycker att frågor kring mat och lokal livsmedelsförsörjning är viktiga, inte minst i den tid vi lever i. Han berättar att det är viktigt i den egna familjen att laga mat själva och att barnen får förstå vad maten är och var den kommer ifrån.

Att själv ha en trädgård att odla i är viktigt för honom, något av det första han skapade efter flytten till Stora Skedvi.  Själv odlar han däremot inte potatis.

— Jag köper potatis av Roslunds. De ör det så bra, så varför skulle jag odla själv.

Nu är årets tavla snart färdig. Och på fredag är det dags att visa resultatet. Klockan 11, under Skördefestens invigning hos Roslunds potatis, är det vernissage.

Då får besökarna se tavlan i sin helhet – och samtidigt blir det officiellt att Daniel Küng har tagit över den tradition som Karl Kruse skapade.

För Daniel har det varit en rolig process från början och nu ser han fram emot att låta sitt konstverk möta åskådarna.

— Nu när jag ser hur bra det blev är jag faktiskt stolt!