Fyra av tio högstadieelever har över 20 procents skolfrånvaro

Över 40 procent av Ludvika kommuns högstadieelever hade under vårterminen en registrerad skolfrånvaro på mer än 20 procent.

Social- och utbildningsnämndens ordförande Håkan Frank (M) beskriver skolfrånvaron som ett växande samhällsproblem och pekar på nya insatser för att få fler elever till skolan.

Under vårterminen 2026 hade 40,5 procent av eleverna i årskurs 7–9 en registrerad frånvaro som översteg 20 procent. Under höstterminen var motsvarande andel 33 procent.

Samtidigt var den genomsnittliga frånvaron i högstadiet 23,3 procent under vårterminen. Det är betydligt högre än i årskurs 1–3, där frånvaron var 8,9 procent, och årskurs 4–6, där den låg på 11,3 procent.

Håkan Frank säger att det är svårt att jämföra årets siffror med tidigare läsår eftersom kommunen har bytt system för frånvaroregistrering.

— Vi som politiker efterfrågar ju att vi vill gärna ha en jämförelse med vårterminen föregående läsår och nuvarande läsår. Det blir lite skevt att fundera på om det har blivit sämre eller bättre mellan åren, säger Håkan Frank.

Statistiken visar samtidigt en försämring mellan höst- och vårterminen. Den genomsnittliga frånvaron i kommunens grundskolor ökade från 12,4 procent till 14,2 procent. Frank säger att det inte går att dra några säkra slutsatser om orsakerna till förändringen.

— Man ser bara att vi har viss försämring av frånvaro från höst till vår, säger han.

”Det är ett bekymmer”

Att så många högstadieelever har en frånvaro över 20 procent är något som Frank ser allvarligt på.

— Det är problematiskt att det är så stor skolfrånvaro.

Han beskriver problematisk skolfrånvaro som ett problem som finns även på nationell nivå.

— Vi har ju en problematik med att man kallar för hemmasittare, eller hemmafrånvarande och sånt här från skolan. Det är ju ett bekymmer som vi har också nu.

Kommunens rapport visar att 41 utredningar om problematisk skolfrånvaro anmäldes till huvudmannen under läsåret 2025/2026. Av dessa gällde tio elever i årskurs 7–9 och 31 elever i övriga årskurser. Samtliga utredningar hade avslutats under perioden genom att huvudmannen tillsammans med rektorer gått igenom vilka åtgärder och insatser som pågår.

En frånvaro över 20 procent innebär dock inte automatiskt att en utredning om problematisk skolfrånvaro ska inledas. Bedömningen görs också utifrån frånvaromönstret och hur frånvaron påverkar elevens utveckling mot utbildningens mål.

Nya föräldrarådgivare

En av kommunens satsningar är föräldrarådgivare som arbetar med barn och vårdnadshavare. Satsningen startade hösten 2025 och har enligt Frank fått en positiv respons.

— Om de får en bra relation till vårdnadshavarna så har de möjligheter att hjälpa eleverna och få dem kanske mer motiverade att vara på skolan, säger han.

Kommunen har totalt åtta personer inom satsningen, varav sex huvudsakligen arbetar mot skolan och två med andra delar av uppdraget. Arbetet har också utökats och är på väg att spridas till Grängesberg.

Någon tydlig mätbar effekt finns ännu inte, enligt Frank.

— Det finns väl kanske inte någon siffermätning, men vi har fått väldigt mycket positivt från föräldrar och från barn. Jag törs inte påstå att det är något som går att mäta, men känslan är ju att det har varit väldigt givande att de har kommit.

Föräldrarådgivarna har framför allt mer tid att skapa kontakt med elever och vårdnadshavare än vad lärare och rektorer tidigare har haft möjlighet till. I vissa fall har de även kunnat hjälpa elever att komma iväg till skolan.

Kommunen deltar också i ESF-projektet SID, Skolsamverkan i Dalarna, som riktar sig till elever mellan 13 och 16 år. Två personer arbetar vardera 50 procent med uppdraget vid kommunens två högstadieskolor. Projektet ska främja skolnärvaro och även stötta eleverna i valet av gymnasieutbildning.

Samverkan ska stärkas

Kommunen arbetar dessutom med att förbättra samverkan mellan olika verksamheter kring problematisk skolfrånvaro. Under hösten 2026 ska en grupp med representanter från Ludvika och Smedjebackens kommuner samt Region Dalarna träffas för att diskutera hur skolnärvaron kan öka och hur samverkan kan förbättras.

För Frank är frågan större än bara skolan.

— Det här är väl något som både politiker och samhället i stort måste se till att vi får en avsevärd förbättring på.

Han kopplar också skolnärvaron till elevernas framtida etablering i arbetslivet.

— Man måste vara anpassad till de samhällskraven som finns för att man ska ut i arbetslivet.

Enligt Frank är Ludvikas nivå inte unik jämfört med andra kommuner, men han har ingen aktuell jämförelse med andra kommuner. Kommunens rapport konstaterar också att det saknas en löpande nationell sammanställning som gör det möjligt att jämföra utfallet med ett aktuellt rikssnitt.