”Ett kvitto på att vi gör rätt” – VBU utan anmärkning efter granskning

Västerbergslagens utbildningsförbund, VBU, har granskats av Skolinspektionen med fokus på hur gymnasieutbildningarna planeras och dimensioneras. Myndigheten konstaterar att VBU har tagit hänsyn till både elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov – och avslutar ärendet utan anmärkning.

— Ett kvitto på att vi gör rätt. De är nöjda med det jobb vi gör, säger Andreas Boström (S), vice ordförande i VBU-direktionen.

Skolverkets granskning av VBU genomfördes under våren 2026 och omfattade hur skolan beslutar vilka gymnasieutbildningar som ska erbjudas och hur många platser som ska finnas på de olika programmen. Bakgrunden är förändringar i skollagen som innebär att kommunerna ska väga in både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov när gymnasieutbildningen planeras.

VBU ingår i Gysam, där elva kommuner samplanerar gymnasieutbudet och på så sätt kan kompensera för varandra med att erbjuda ett gemensamt utbud av platser i närliggande kommuner, utan att varje kommun behöver tillgodose alla behov. Eftersom samverkansområdet är geografiskt stort har det delats in i tre planeringsområden utifrån bland annat elevernas pendlingsmönster. VBU ingår tillsammans med Borlänge, Falun, Hedemora och Säter i det södra planeringsområdet.

I granskningen har Skolinspektionen tittat på vilka underlag VBU använder när utbildningsutbudet planeras. Ett centralt underlag är Skolverkets regionala planeringsunderlag för Dalarna. VBU väger också in regionala trender och prognoser, dialoger med branscher och programråd samt kunskap om den lokala arbetsmarknaden. Elevernas efterfrågan följs framför allt genom söksiffrorna i det preliminära gymnasievalet.

Att få en extern granskning beskrivs också som något positivt.

— Vi ser det bra hos oss att man gör sådana här kontroller. Då får man ett kvitto på var organisationen är, säger Andreas Boström (S), vice ordförande i VBU-direktionen.

Granskningen visar samtidigt att VBU på flera håll skulle kunna ta emot fler elever om de praktiska förutsättningarna fanns.

I flera fall är VBU överens om att behovet av ett utökat antal platser finns, men  att växandet för närvarande begränsas av lokaler, arbetsmiljö och säkerhet. Ett arbete har därför påbörjats för att bygga ut lokalerna och på sikt kunna ta emot fler elever. I vissa fall är det också tillgången till arbetsplatsförlagt lärande, APL, som sätter gränsen.

— Det är svårt att bygga ut programplatser i dagsläget, men vi arbetar för att göra det möjligt, säger Andreas Boström.

På andra utbildningar har utvecklingen gått åt motsatt håll.

Vård- och omsorgsprogrammet hade 32 platser läsåret 2024/25. Därefter minskades antalet till 16 platser, en nivå som ligger kvar inför hösten 2026. Skolinspektionen konstaterar att elevintresset varit begränsat. Samtidigt finns ett behov av utbildad personal och VBU samarbetar med arbetsgivare och andra aktörer för att öka rekryteringen.

Även restaurang- och livsmedelsprogrammet har fått färre platser, från 32 till 16. Här finns en tydlig skillnad mellan elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Branschen signalerar ett behov av utbildad arbetskraft, inte minst kockar, samtidigt som elevintresset är lågt.

Detta innebär att arbetsmarknadens behov inte automatiskt leder till fler utbildningsplatser.

— Man får inte bara ta hänsyn till den ena faktorn. Det är hela tiden både elevernas önskemål och arbetsmarknadens behov som båda spelar in, säger Mariella Andersson, Verksamhetschef för gymnasiet.

Även de högskoleförberedande programmen har förändrats. Ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen har 32 platser vardera, medan teknik- och naturvetenskapsprogrammen har gått från 32 till 16 platser.

Skolinspektionen konstaterar att minskningen på natur- och teknikprogrammen gjorts på grund av lågt söktryck. Samtidigt vill VBU behålla utbildningarna eftersom de är viktiga för kompetensförsörjningen. Genom mindre klasser och möjligheter till samläsning försöker man behålla utbildningarna trots konkurrensläget. Naturvetenskapsprogrammet beskrivs som särskilt viktigt eftersom det kan vara en väg till yrken som läkare, tandläkare och veterinär.

På det estetiska programmet har antalet platser i stället ökat från 16 till 24. Skolinspektionen konstaterar att VBU bedömer att det finns en efterfrågan på utbildningen inom samverkansområdet.

Enligt VBU är det långsiktiga planeringsarbetet och samarbetet mellan olika aktörer en viktig del av arbetet.

— En framgångsfaktor är samarbetet. Vi har tät samverkan genom Gysam och vi är själva bra på att analysera, säger Andreas Boström.

Planeringen börjar långt innan eleverna gör sitt slutliga gymnasieval. Ett preliminärt organisationsförslag tas fram redan under hösten. Därefter följs söktrycket och förändringar i elevunderlaget under antagningsprocessen. Det innebär att utbildningsutbudet kan behöva justeras när nya siffror kommer in.

— Vi gör rätt saker och att vi har tolkat signalerna, säger Andreas Boström.