Efter fyra månader fick de träffas

Pensionärerna som har brevväxlat med elever som läser svenska i årskurs ett på fordons- och industriprogrammet i Vansbro blev bjudna till skolan för att träffa dem.

Totalt blev 12 elever utvalda och hade brevväxling med pensionärerna som en del av svenskundervisningen. I projektet som nyligen avslutades hade man matchat pensionärer och elever efter intresse.

— Jag snappade upp att man gjort så här på en mellanstadieskola i ett nyhetsinslag och tyckte det kunde vara en rolig och bra del av undervisningen i ett nytt format som vi inte provat tidigare, berättar Ellen Hermansson som är ämneslärare i svenska på Vansbro Utbildningscenter.

Efter att ha brevväxlat tre gånger under våren så bjöds pensionärerna in på skolan för att träffa de ungdomar de haft kontakt med.

— Det kändes spännande och samtidigt roligt när Ellen berättade om idén. Eftersom jag i mitt arbete är ute och träffar många äldre, så kunde jag ”ragga” upp de som var intresserade. Sen blev jag som en brevbärare och åkte ut och hämtade in och lämnade breven till eleverna och pensionärerna, berättar Lovisa Berglund som är anhörigsamordnare i Vansbro kommun och skrattar.

Nu var det dags att träffas på ”riktigt”. Till att börja med matchades de ihop med varandra och det spreds en glädje i salen när de fick träffa varandra för första gången. Sorlet steg när de fick sätta sig ned och prata med varandra. Till träffen hade ungdomarna bakat fikabröd och bjöd på kladdkaka med grädde och glass, chokladbullar och rulltårta till kaffet. Något som uppskattades stort.

— Vi har en fantastisk bredd på pensionärernas intresse och vad de har arbetat med innan de har gått i pension. Vi har till exempel en pilot och en professor emeritus. Så matchningen blev inte så svår, berättar Lovisa.

En av dem som matchats ihop var Keth Thunes Börjersson och Pontus Oskarsson. Bägge två fann nu varandra i det ”verkliga” livet.

— Jag kommer från Norge och därför var det riktigt roligt att Pontus också har kopplingar där. Det blev mycket skrivande kring det ämnet, berättar Keth.

— Det här med Norge var ett roligt sammanträffande. Nu är det roligt att träffas i ”verkliga” livet. Vi har ju aldrig träffats förut, så det blev spännande att nu få träffas och sitta ned och prata, fyller Pontus i.

När de nu satt tillsammans och fikade hade de massvis att prata med varandra om kring deras gemensamma intressen.

— Jag tror att både ungdomar och pensionärer har tyckt att det här har varit roligt. Det ser man inte minst nu, när det är så högt sorl när alla sitter och pratar med varandra, berättar Ellen.

Efter den inledande fikastunden var det ingen som ville bryta upp direkt, utan det verkade som att alla funnit varandra och hade mycket att prata om.

Ålderspannet hos pensionärerna var även stort, från de som nyligen gått i pension till 88-årige Bengt Ehnström.

— Det här har varit en fantastisk vår, något som verkligen har piggat upp mig, berättar Bengt och ler.

Efter en lång stund blev det dags att bryta upp. Men inte för att skiljas åt. Istället fick pensionärerna göra ett studiebesök i verkstadslokalerna där man bedriver sin undervisning.

— Det här har varit så fantastiskt roligt. Så nästa läsår kommer vi nog att göra om det. Men då blir det nya elever från årskurs ett som går fordonsprogrammet och industriprogrammet. Detta då de bara har svenska under första året, berättar Ellen avslutningsvis.