Köp en pistmaskin på väg till fjällen – i Lima finns möjligheten

Det finns något magiskt över de stora skidanläggningarnas flottor av pistmaskiner. När mörkret lägger sig över backarna och gästerna återvänt till sina stugor, då rullar pistmaskinerna ut för att skapa manchester för skidåkare, längdspår åt längdåkare och skidspår till bygelliftar. Många av de maskiner som gör jobbet har passerat Prinoths bas i Lima.

Innan riksvägen byggdes om fanns det länge en pistmaskin på en stolpe strax söder om Limedsforsen. Inför vägbygget tvingades den unika vägvisaren plockas ner från sin stolpe. Därefter stod den på en hög intill vägen ett tag.

— Men den kom för nära vägen, så den skickades iväg till Polen. Där renoverades den, så den rullar nu åter som en pistmaskin, berättar Fredrik Larsson, som är verksamhetsledare och basar för en styrka på tolv personer i Lima, som just nu har det riktigt körigt.

Ute på gården står mängder med pistmaskiner, redo att skickas ut till skidanläggningar i både Sverige och Finland.

— De ska då också göras i ordning, levereras och få banden på plats liksom alla tillbehör, berättar Fredrik.

— Men faktum är att under vintern handlar det mer om att rycka ut om något händer. Det är under barmarkssäsongen som vi har som mest att göra i vår verkstad.

Då ska maskiner som bytts in gås igenom och service ska utföras, både på plats och i Lima.

Trots att många skidanläggningar väljer att leasa de dyra maskinerna – en ny stor pistmaskin kostar omkring 5,5 miljoner kronor beroende på utrustning – köps fortfarande de flesta maskinerna.

— Visst det är stora pengar, men det finns också fördelar med att äga maskinerna för de anläggningar som klarar av investeringen, säger Fredrik.

Det innebär att det knappast behövs en pistmaskin som skyltobjekt utanför den stora lagerlokalen med verkstäder i Lima. Antalet spontanköp lär vara obefintligt.

— Det handlar om mellan 15 och 25 maskiner om året som vi skickar vidare till olika skidanläggningar.

En T-Ford gick en gång i tiden att få i valfri färg, så länge den var svart.

Pistmaskiner var länge gråa eller röda, beroende på leverantör. PistenBully var röda och Prinoth gråa. Förvisso fanns också gula maskiner från kanadensiska Bombardier, men det företaget ingår numera i Prinoth-familjen.

— Nu går det också att få en svart Prinoth, ler Fredrik och pekar på en av de nya pistmaskinerna som står på gården och ska skeppas vidare till Stöten.

En annan av de leveransklara maskinerna är lite av ett specialbygge.

— Den kommer med passagerardel och kommer att även användas för att transportera gäster till snögubben.

Ja, numera färgsätts pistmaskinerna allt mer och både Prinoth och konkurrenten PistenBully erbjuder gröna maskiner för att markera att de är elektriska eller dieselelektriska hybrider.

— Vi har helt eldrivna pistmaskiner, både den stora Leitwolf E-motion för alpina pister och den lite mindre och smidigare Husky E-motion.

En av de större planeras till SkiStar i Sälen till nästa säsong.

Den lite mindre Huskyn passar bäst till längdspår och mindre backar. Batteriet i den räcker i ungefär tre timmar.

Den större Leitwolf E-motion har en batteritid på fyra till fem timmar, beroende på arbetsförhållandena. Därefter behöver den laddas från 10 till 80 procent, vilket tar en timme.

Batteriutvecklingen sker i samarbete med svenska Scania.

Det innebär att elektriska pistmaskiner har börjat göra sitt intåg.

— SkiStar har testat en elektrisk pistmaskin och Hammarbybacken använder både elektriska pistmaskiner och snöskotrar, berättar Fredrik.

— Det handlar om att logistiken måste finnas på plats för att det ska fungera optimalt med en helt eldriven pistmaskin, men det är något som kommer.

En pistmaskin är knappast något som man bara svänger in och köper, även om pistmaskinerna hos Prinoth söder om Lima är det första fjällbesökaren på väg till Sälen möts av, när också fjällen börjar bli synliga.

— För kunden handlar det om val av storlek och det är inte alltid den största är bäst. Det handlar om att räkna hur många hektar en pistmaskin hinner pista på en timme och den större kostnadsbilden.

En kund som Prinoth är lite extra stolta över att ha är Vasaloppet.

— De äger numera fyra pistmaskiner, två Husky och två Leitwolf. De stora maskinerna kan lägga fyra spår medan de mindre Huskymodellerna lägger två spår. Så för Vasaloppet är det en fördel.

John Lif på Vasaloppet är en av dem som kör de stora spårmaskinerna och ser fördelen med de stora maskinerna.

— På startfältet går det mycket fortare, där har vi ju nio mil skidspår. Sedan när vi kört till Risberg från Sälen så är det klart på en vända, fram och tillbaka.

En annan fördel är att de stora pistmaskinerna är tyngre och därmed packar spåren bättre.

— Samtidigt är de mindre maskinerna väldigt bra om vi under ett pågående lopp får mycket snö och måste gå in med maskiner. Då fungerar de mindre bättre, säger John Lif.

De två stora pistmaskinerna är dessutom tyngre och packar snön ännu bättre. De är dessutom döpta efter Ernst Alm, segrare i det första Vasaloppet, och Margit Nordin, första kvinna att åka Vasaloppet.

Att sedan Prinoths skapare också hette Ernst (Prinoth) gör inte saken sämre. År 1962 skapade han Prinoth P60 och Prinoth är i dag världens äldsta tillverkare av pistmaskiner.

— Idag ägs vi av den italienska koncernen HTI, som äger Prinoth och en rad andra varumärken, men vi sysslar enbart med pistmaskiner, säger Fredrik.

Att ha sitt lager och sin verkstad där både fjällen och Vasaloppet börjar har sina fördelar.

— Utmaningen är logistiken hit med reservdelar och sedan snabbt få ut dem till våra kunder, säger Fredrik Larsson.

I Lima står nu pistmaskinerna redo att fraktas ut till skidanläggningarna inför säsongen.