Färre barn och digitalisering – Smedjebacken blickar tio år framåt

Smedjebackens Familje- och utbildningsnämnd har bestämt sig för en framtidsspaning som sträcker sig fram till 2034. Utifrån statistik är det meningen att man ska kunna skapa en vision om hur befolkningen, ekonomin och teknikutveckling befinner sig om ett decennium.

Detta för att kunna fatta genomtänkta och kloka beslut, inte minst om skolors storlek och organisering.

Statistik pekar på att barnafödandet är lågt i Sverige. Smedjebackens kommun är inget undantag. Demografiska förändringar påverkar förutsättningarna för ett samhälle över tid. Likaså förändrar teknisk utveckling spelplanen. Därför ämnar familje- och utbildningsnämnden att göra en ordentlig framtidsspaning med statistiska data.

Man ska då titta på flera uttalade områden. Till exempel  på prognoser över elevantal och flyttmönster, hur ekonomiska resurser sannolikt kommer at  se ut och hur de kan och bör fördelas. Man konstaterar att ”det är sannolikt att digitaliseringen fortsätter att förändra både undervisningen och administrationen” och att  skolorna därför ”behöver vara flexibla och redo” för att ”möta framtidens krav”.

— Vi ser att det händer mycket inom välfärden generellt. Att det föds färre barn är en del i det. Sen händer det mycket inom digitaliseringen och pedagogiken. Så vi har känt under en period att vi skulle behöva utforma en vision om hur vi skulle vilja att förskoleverksamheten ser ut i Smedjebacken framöver, säger familje- och utbildningsnämndens ordförande Matilda Kilström (S).

Utifrån ett statistiken visar på ett minskat barnafödande är det lätt att tänka sig att både antalet skolklasser kommer att minska och skolor försvinna. Men Matilda Kilström ser det inte som en given ”hotbild”.

— Det vet vi inte riktigt. Barnafödandet går ner i hela Sverige, även i vår kommun, när vi tittar på statistiken. Men ser när vi tittar på Statistiska Centralbyrån så ser det också ut som att det kommer att svänga tillbaka, säger hon utan att gå närmare in i statistiska detaljer.

Som när det gäller mycket i Västerbergslagen kan utvecklingen inom den storskaliga industrin också förändra prognoserna.

— I Ludvika tycker man till exempel inte att siffrorna stämmer ihop deras egen inflyttning. Så vi behöver titta på hur trenden med in- och utflyttning ser ut. Det spelar också in, säger Matilda Kilström.