Siljan News logo
Annons
Fyra personer i varselkläder står uppställda på en byggarbetsplats.
Joacim Redlund från Svenska Kraftnät visar byggarbetsplatsen utanför Insjön tillsammans med Filip Eriksson, Daniel Frick och Mikael Björnfot från Kanonaden. Foto: Alfred Olhans.

Stort landmärke vid Djurås ska rivas – ersätts för hundratals miljoner

Några hundra miljoner kronor är vad det kostar att bygga en ny seriekondensatorstation på berget vid Helgås i Insjöns skogar. Vad gör en sådan? Titta mot älven när du åker bil mellan Djurås och Djurmo så får du se den stora elnätstationen som ska ersättas.

Nu hade det varit lämpligt att lägga in en bild på det 85×120 meter stora ”ställverket” utanför Djurås, för att använda ett förenklande ord som fler känner igen. Men det får vi inte visa, eftersom det är ett skyddsobjekt med fotograferingsförbud. Stationerna är ju samhällsviktiga knutpunkter i Sveriges elektriska infrastruktur.

Varför byggs den nya anläggningen här uppe på berget?

— Det är för många som bor i närheten i Djurmo, vi försöker att inte vara i vägen för folk. Så vi har försökt hitta en plats längs kraftledningsgatan där vi inte behöver bygga en helt ny väg, där marken inte bara är en myr och där det finns hjälpkraft från det lokala elnätet som vi kan använda vid bygget, förklarar projektledaren Joacim Redlund från Svenska Kraftnät.

Karta som visar en blå ring i skogen norr om Djurås, i höjd med Ål-Kilen. Ett rött kryss på åkrarna mellan Djurås och Djurmo.
Den blå ringen visar var den nya stationen ska ligga, det röda krysset visar den gamla stationen som ska rivas. Karta: Geodataportalen/Lantmäteriet.

Valet föll på en plats som man kommer till om man kör vägen förbi Sätergläntan sydost om Insjön. Fast den tunga byggtrafiken tar istället vägen från Helgnäs mellan Insjön och Rexbo.

— Vi förstärker upp den vägen så att den ska klara tunga transporter oavsett årstid. Det är inga extremt tunga grejer, men vägen behöver tåla en långtradare även när det är tjällossning, säger Filip Eriksson som är arbetsledare för entreprenadbolaget Kanonaden.

Det här är en av tolv nya seriekondensatorstationer som Kanonaden och Svenska Kraftnät håller på att bygga runtom i Sverige. De är nu inne på sjunde eller åttonde projektet tillsammans, så de börjar få rutin på hur allting ska konstrueras. Som mest är de ungefär 20 arbetare på plats samtidigt.

Annons
Stor grävmaskin rullar ut en duk och fördelar ut grus på en väg som ska breddas och förstärkas.
Vägen upp till berget som ska rustas upp är drygt fyra kilometer lång. Foto: Alfred Olhans.

Hit går en liten del av din elnätsavgift

Projektet utanför Insjön hade byggstart i somras, och det ska pågå ända till hösten och vintern 2028-2029. När anläggningen är i stabil drift kan motsvarigheten i Djurmo rivas.

Sedan i somras har de redan byggt två stora nya ”ändstolpar”, och så ska det uppföras en byggnad där man kan styra de stora apparaterna.

Vad gör en seriekondensatorstation?

— Den kompenserar induktansen på ledningen, svarar Redlund.

Okej, och det innebär att…?

— Att ledningen känns mycket kortare än den egentligen är. Du kan föra över mer effekt på ledningen. Vi bygger tolv nya från norr till söder i Sverige för att ersätta åtta gamla, utvecklar Joacim Redlund på Svenska Kraftnät.

Finansieringen av Svenska Kraftnät, kommer den från statskassan eller från oss när vi betalar elräkningarna?

— Den kommer från elnätsbolagen, bekräftar Redlund.

Annons
Man i varselkläder och vit hjälm blickar ut över stora ledningsstolpar.
Här passerar 400kV-nätet, de kraftigaste ledningarna som utgör Sveriges transmissionsnät (även kallat stamnätet). Foto: Alfred Olhans.

Lokalproducerade beståndsdelar

Byggföretaget lyfter gärna fram att de har hittat flera lokala dalaleverantörer till projektet.

— Många av fundamenten är prefab-fundament, och där har vi hittat ett samarbete med ett företag i Rättvik, Gunnar Prefab, som gör jättefina produkter med bra kvalitet, säger Daniel Frick, platschef på Kanonaden.

— Fundamenten är i en storlek som lämpar sig att tillverka i en varm och kontrollerad fabrik, och sedan körs de på lastbil hit. Det är istället för att köra betongbilar upp hit och så ska man stå här och blanda och bygga dem på plats.

— Det håller nere onödiga kostnader som det innebär om man gjuter på vintern, berättar Frick.

Det är några som bor längs vägen upp till bygget här, fungerar det bra med att bygga allt det här samtidigt som de bor längs farleden?

— Vi har ju full förståelse för att det är lite tråkigt medan vi håller på, det mycket tunga transporter, det låter illa och vägen är ju dålig medan man bygger den.

— Men vi har haft mycket kommunikation, och det har funkat bra. Vägen blir ju väldigt fin sen när vi är klar, avslutar arbetsledaren Filip Eriksson på Kanonaden som bygger åt Svenska Kraftnät.