Nya regler: Snart får även hemkomposterarna en brun soptunna

Snart kommer ytterligare ett avfallskärl att rullas ut i Leksand, Rättvik, Gagnef och Vansbro – fast inte till alla hushåll. Det ska göra Dala Vatten och Avfall redo för kravet på hushållsnära förpackningsinsamling från och med januari 2027.

De villa- och fritidshusägare inom Dala Vatten och Avfalls ansvarsområde som komposterar sitt matavfall på egen hand har hittills kunnat slippa det bruna matavfallskärlet. Men nu kommer den bruna tunnan vare sig man vill det eller inte.

”Kärlet är kostnadsfritt men obligatoriskt att ta emot”, står det i ett färskt informationsbrev från Dala Vatten och Avfall.

Planen efter årsskiftet är att hämta glasförpackningar var 12:e vecka, i anslutning till varannan hämtning av plastförpackningar.

Var tredje månad ska man alltså använda följande rutin: När kärlen har tömts ska man direkt lägga ofärgade glasförpackningar i tunnan för plast, och färgade glasförpackningar i tunnan för matavfall.

Nästkommande vardag kommer en sopbil för att hämta båda sorternas glas, och därefter kan man använda tunnorna som vanligt igen.

Snart kan alla dina förpackningar hämtas vid husknuten

Exakt vilken vecka som man får sin första glastömning presenteras närmare årsskiftet på Dala Vatten och Avfalls hemsida, eller i appen Mitt DVA som kan skicka ut notiser med förvarningar om man skriver in sin adress.

Fördelen med den nya lösningen är att man slipper åka till en återvinningsstation eller återvinningscentral med sina flaskor och brukar, och att systemet går att införa nästan helt utan att rulla ut fler tunnor.

— De allra flesta har redan ett matavfallskärl hemma, men för de som inte får sitt matavfall hämtat av oss blir det ju ett nytt kärl att lägga det färgade glaset i, förklarar Angelica Kenntoft som är kommunikatör på Dala Vatten och Avfall.

Trenden i samhället är att allt färre förpackningar görs av glas, och det blir upp till de boende att välja var glasförpackningarna ska förvaras mellan hämtningarna.

Även i framtiden kommer det gå bra att åka till återvinningscentraler och återstående återvinningsstationer med sina glasförpackningar, om man hellre föredrar det.

I somras berättade Siljan News om metallinsamlingsboxarna som testades i några byar och som nu håller på att rullas ut i alla kommuner. I den artikeln berättar vi mer om hur hämtningen av metallförpackningar ska gå till i Vansbro, Gagnef, Rättvik och Leksand.

Praktiska för- och nackdelar med olika tunnor

Olika dalakommuner har valt olika lösningar för att samla in förpackningarna.

Nodava i norra Dalarna (Mora/Orsa/Älvdalen) har införskaffat fyrfackskärl till sina kunder, men Dala Vatten och Avfall ser flera anledningar att inte gå den vägen.

— Vi vill inte driva kostnaderna ytterligare om det går att undvika. På detta sätt undviker vi investeringar i specialkärl som kräver dyra och tyngre sopbilar, och som vid en eventuell lagändring blir inaktuella, säger vd:n Lisbeth Martinsson Skinnar.

Sopbilarna som kan hantera fyrfackstunnorna är större och tyngre vilket gör försvårar framkomligheten, och Dala Vatten och Avfall lyfter även säkerheten kring hämtningen.

Med sopbilarna i det nuvarande avtalet kan tunnorna lyftas och tömmas från sidan av vägen samtidigt som föraren sitter kvar bakom ratten. Men på den sopbilsmodell som bland annat Ludvika/Smedjebacken använder så lyfts fyrfacks-tunnorna upp från baksidan av fordonet.

Då behöver föraren stå exponerad för trafiken på sopbilens baksida, vilket Dala Vatten och Avfall tycker är sämre ur ett arbetsmiljöperspektiv.

Det slarvas med hemkomposteringen

Åter till de som komposterar sitt matavfall på egen hand. De tycks vara sämre än resten av befolkningen på att sortera ut sina matrester.

Årets plockanalys där stickprov av avfallet sorteras och vägs visar att hushåll med hemkompost i genomsnitt har 60% högre andel matavfall i restavfallet.

Hos kunderna med egen kompost var ungefär en femtedel av restavfallet sådant som borde ha hanterats som matavfall.

I de fyra kommunerna är det sammanlagt 2 440 kunder som inte har matavfallskärl idag, av 19 800 kunder totalt.

Genom att välja bort hämtningen av matavfall kan hushållen spara ungefär en femhundralapp per år i hämtningsavgifter. Men om det inte görs på rätt sätt kan det bli dyrare för samtliga.

— Behandling av restavfall är tre gånger så dyrt som behandling av matavfall. Därav behöver sorteringen förbättras, annars riskerar avfallskollektivet en fördyring, skriver vd:n Lisbeth Martinsson Skinnar i ett pressmeddelande.

Att hushållen ska separera sitt matavfall från övrigt avfall är ett lagkrav sedan 2024, men det är svårt att följa upp och bestraffa enskilda hushåll som missköter sig eftersom soporna i regel blandas med varandra under en längre hämtningsrunda.

— Om vi alla sorterar bättre kan vi tillsammans hålla kostnaderna nere, vädjar Lisbeth Martinsson Skinnar, vd för kommunernas gemensamma bolag Dala Vatten och Avfall.