Naturkatastrofen som blev en turistmagnet

Hur ofta funderar du över att platsen du bor på grundades genom en naturkatastrof för 380 miljoner år sedan när Europas största meteoritnedslag skapade Siljansringen? Kanske inte så ofta. Men utan historien bakom den där himlakroppen på fem kilometer i diameter som kraschade mot jorden och skapade Siljansringen med allt vad det innebär, hade vi inte kunnat blicka ut mot Siljan och alla de berg som omgärdar vår bygd. Vi hade inte heller haft den bergart vi har som varit så viktig för vår industriella utveckling, och förmodligen hade inte turister från hela världen kommit hit för att trollbindas av den unika naturen och miljön.

Sådant går man ju förmodligen inte och funderar över dagligen. Men i och med att Siljansringen sedan i somras utnämnts till Sveriges första Geopark av Sveriges Geologiska Undersökningar, SGU, kommer det framöver bli mer påtagligt att vår miljö är unik på många sätt.

Just nu pågår ett aktivt samarbete mellan Länsstyrelsen, Visit Dalarna och alla de kommuner som ligger i området, det vill säga Rättvik, Leksand, Mora och Orsa att utveckla Geopark Siljan.

— Många av de idéer kring vad man kan göra finns redan här i Rättvik, så här känns det som många är på gång och vill göra saker redan nu, säger Björn Forsberg från naturvårdsavdelningen på Länsstyrelsen i Dalarna under det första informationsmötet som hölls i Rättvik i veckan angående Geoparken.

En av de som lagt ner sin själ i arbetet med att föra Siljansringens unika historia vidare, och som arbetat intensivt under många år för att det här skulle kunna bli verklighet är Thomas Jakobs som ser många möjligheter för regionen framöver.

— Det är kul att vi har nått dit vi är idag, för jag tror att det kan komma att betyda oerhört mycket för den turistiska utvecklingen. Just med tanke på att det är en geopark så utgår man från geologi för att berätta historien. Och geologin har ju sin betydelse för naturen, det är därför vi har så många unika växter som till exempel orkidéer i Siljansområdet, och det är därför landskapet ser ut som det gör när du ställer dig på Hedsåsberget, Grönklitt eller Gesundaberget och tittar ut över ett fantastiskt landskap. Det här har sin grund i en av de största naturkatastroferna som har skett på jorden, säger han.

Runt om i Europa finns redan geoparker som betytt mycket för turismnäringen. Elisabeth Asp Christiansson från Visit Dalarna ger bland annat exempel på en av Irlands största turistmagneter, Geoparken Burren and Cliffs of Moher, som arbetat med att utveckla hållbar turism och som idag har runt 1 miljon besökare per år.

Både Elisabeth Asp Christiansson och Björn Forsberg ser enorma möjligheter i och med den här utnämningen och har stora visioner för framtiden.

— Visionen är att det här ska bli ett av de största besöksmålen i Sverige inom sinom tid, med en hållbar turismutveckling, för det är det som är det svåra ibland. När man blir väldigt populär så kommer det väldigt många och det måste vi ta hand om på ett sätt och det tror jag att vi kommer att lyckas med alldeles utmärkt, säger Björn Forsberg.