Bockarna Bruse fick superkrafter på Hildasholm

I sminklogen högst upp i Hildasholm tejpas bockskägg fast, ansikten målas och repliker repeteras en sista gång. En stund senare ska barnpubliken få möta Bockarna Bruse – men inte riktigt som de känner sagan sedan tidigare.

Det gula ljuset faller över sminkspeglar, ansiktsfärg och teaterkläder i logen på Hildasholm.

Här, högst upp i den gamla byggnaden, håller bockarna på att bli bockar på riktigt. Skägg tejpas fast. Kläder rättas till. Någon provar en replik. Någon annan sitter stilla medan färgen läggs på.

För Matteo Ragnegård är det inte första gången han är med. Han stod på scen även förra året, men är fortfarande ganska ny i sammanhanget.

— Det känns bra men är lite pirrigt. Om jag glömmer bort vad jag ska säga, säger han.

I rummet finns också Simon och Jakob Ragnegård, Ninja Fändriks och Patrik Johansson, som spelar trollet. Det är Patrik Johansson som sedan ska hålla ihop mycket av föreställningen och driva berättelsen framåt när barnen följer med genom Hildasholms trädgård.

Jakob Ragnegård vet redan vilken figur som brukar få fart på publiken.

— Publiken skrattar så fort trollet öppnar munnen. Och sedan blir det en liten överraskning när sista bocken kommer in. Teatern följer inte storyn helt, säger han.

Ninja Fändriks, som spelar mellanbocken, berättar att ensemblen repade på plats dagen innan.

Då sticker Anders Ragnegård, producenten bakom Barnteaterveckan, in huvudet i sminklogen och konstaterar att bockarna åtminstone har en sak på sin sida:

— De har ju i alla fall lätta repliker. Bara bää, bää, bää, säger han.

Föreställningen började redan i publiken

När föreställningen börjar har barn och vuxna samlats framför scenen i Hildasholms trädgård. Färgglada regnjackor och paraplyer syns i publiken när Anders Ragnegård som producerat teatern kliver fram för att starta föreställningen.

Han förklarar att det uppstått ett problem. De har inte fått tag på några riktiga getter. Inte några bockar heller. Och inte något troll.

I stället får publiken hjälpa till att låtsas.

— Om jag ler så skrattar ni åt mig som om ni nästan tycker lite synd om mig, säger han.

Barnen svarar med skratt och applåder.

Han visar upp en liten tygbock och ber publiken tänka sig att det är en betydligt större bock. Han konstaterar också att om de bara hade varit tre personer i publiken hade de kunnat bjuda på korv istället. Nu är de för många.

Till slut håller inte låtsasföreställningen längre. Då plockas trolltutan fram.

När Anders Ragnegård blåser händer först ingenting. Föreställningen rör sig därför vidare genom trädgården. Barn, vuxna och skådespelare går tillsammans en bit in bland träden innan tutan ljuder igen.

Där dyker trollet upp.

— Så här många har jag aldrig haft hemma hos mig, konstaterar trollet när publiken samlas.

Föreställningen blir därmed inte bara en scenföreställning, utan en liten vandring genom Hildasholms trädgård med flera stopp på vägen.

Stocken blev trollbro

Till slut landar berättelsen vid huvudscenen. Där ligger en stor stock, försedd med tänder, som får bli bron i sagan om Bockarna Bruse.

Det var också platsen som bestämde hur föreställningen skulle byggas, berättar Patrik Johansson efteråt.

— Den här stocken med tänder är ju en trollbro. Så det var platsen som bestämde teatern, säger han.

Grunden känns igen. Bockarna ska ta sig över bron. Trollet vill stoppa dem. Men versionen som spelas på Hildasholm har fått en egen knorr.

Här är det inte bara tre bockar som ska över bron. En fjärde figur dyker också upp och förändrar sagan.

Föreställningen lockade omkring 150 personer till den tidiga föreställningen klockan 10. Enligt ensemblen brukar den senare föreställningen vanligtvis dra flest besökare, men den här förmiddagen blev det gott om både barn och vuxna redan från start.

För skådespelarna väntade dessutom mer spel direkt efteråt.

— Vi har två föreställningar till här på Hildasholm i dag och i morgon åker vi till Älvdalen. Då blir det nytt och vi måste repa på ett annat ställe, säger Patrik Johansson.

”En bra pjäs etsar sig fast”

Barnteaterveckan startade på Hildasholm i Leksand 2014. Sedan dess har den vuxit vidare. I år spelas föreställningar inte bara i Leksand, utan även i Falun, Grängesberg och Älvdalen.

För Anders Ragnegård handlar veckan om att ge barn en stark upplevelse av teater redan tidigt i livet.

— Jag hoppas att de tar med sig en riktigt bra stund. Bra teater är fantastiskt underskattat. Man kan gå på en föreställning som är dålig, men när man träffar en bra pjäs så etsar den sig fast. Det är något man tar med sig, säger han.

På Hildasholm fick barnen åtminstone med sig en Bockarna Bruse-saga som inte riktigt följde mallen.

Och ett troll som fick publiken att skratta redan innan bockarna hunnit över bron.