
”Jätteviktigt att bygga upp en svensk ullindustri igen”
Tonvis med svensk fårull som skulle kunna användas till både inredning och innovativa produkter slängs varje år. Det här vill man nu ändra på och genom ett pilotprojekt har cirka 2,5 ton dala-ull samlats in som sorterades och bedömdes av experter tidigare i veckan på Stiernhööksgymnasiet i Rättvik.
Ullbedömare Kia Gabrielsson Beer var en av de som kände och klämde på den avklippta fårpälsen.
— Ibland är det väldigt bra fibrer som inte har fått sin optimala miljö så den har blivit nedklassad, till exempel att det varit hö i ullen eller så. Mig veterligen så kan inte fåret uppta någon näring genom ullen, det är bättre att de får det genom munnen så att de inte förstör ullen, ler Kia och får napp på en bra finull som hon langar vidare.
Kias fingrar är instrumenten som avgör i vilken av de cirka 20 olika påsarna ullen ska ner i och det går snabbt för henne att klassificera ullen genom att känna och mäta längden på fibrerna.
Att man nu gör den här bedömningen av ullen är för att den ska kunna förädlas och bli en resurs i stället för att brännas eller slängas.
Ullinsamlingen genomförs inom projektet Swedish Wool Initiative som leds av Axfoundation tillsammans med Dalarna Science Park för att skapa förutsättningar att bygga upp en industri i Sverige igen.

— Vi har ingen infrastruktur som fungerar ordentligt i Sverige i dag. Vi har två stationer som hanterar cirka 70 ton ull om året men vi producerar omkring 1000 ton om året så det är många ton kvar som vi behöver samla in. Vi har ett tvätteri i dag på Gotland och vi har inget storskaligt spinneri än men det finns initiativ som är på gång, säger Lina Sofia Lundin som är projektledare från Dalarna Science Park.
Att ullen sorteras är för att man sedan ska kunna avgöra inom vilket område ullen kan utnyttjas. Ull som är ett mångsidigt material kan användas till allt från textilier till byggnadsmateriel och naturlig gödning. Jenny Andersson och hennes man driver i dag Ullkontoret som är Sveriges enda storskaliga tvätteri på Gotland som startades 2016 för att det ska vara möjligt att göra helsvenska ullprodukter.
— Vi tvättar ungefär 50 ton ull varje ull, packar i storbal och säljer vidare till de som vill göra något med ull men märkte att många av våra köpare ändå skickade ullen utomlands för spinning för de hittade inget spinneri i Sverige så nu har vi även startat en spinneri så vi både tvättar och spinner ull.

Bland produkterna som Ullkontoret tagit fram finns bland annat knäskydd, yogamatta, tyg och ullpellets. Möjligheterna till att skapa nya produkter är nästan oändliga då ull är en mångsidig råvara som kan förse svensk industri med ett regionalt producerat, biobaserat och återvinningsbart material som kan minska klimatavtrycket.
— Det är jätteviktigt att bygga upp en svensk ullindustri igen och verkligen ta till vara på en resurs som finns och som vi har varit duktiga att ta till vara på i Sverige tidigare, säger Johan Sidenmark, projektledare The Swedish wool initiative Dalarna, Axfoundation.
— Mycket av den ull vi samlat in nu kommer att gå till prototyper och prover till våra samarbetspartners. Vi ska ta fram ett garn som ska bli ett tyg och vi ska göra en vaddmalsblandning som passar väldigt bra till ytterplagg till exempel och vi kommer också ta fram isolerande material eller stoppning och vi kommer även göra jordförbättringsmaterial, avslutar Lina Sofia Lundin.